Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 18 april 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Î890 I DU N 191
kaka. 10. Gul ärtpuré, hela jordärt-
skockor, stekt bröd och hårdkokta ägg-
halfvor samt voffior. 11. Hackad blå-
kål med kastanjpuré (som legume) samt
rispudding med saftsås. 12. Champig-
nonomelett, briisselkål med potatis och
brulépudding. 13. Falsk korfkaka (ej
kött) och saftsoppa med klimp. 14.
Brödpudding med katrinplommon. 15
Blandade legumer och sagopudding.
16. Spenat med stekta ägg. Dansk
rödgröt med grädde och biscuit. 17.
Brynt hvitkålsbufvud med potatis och
mandelpudding. 18. Stufvade cham-
pignoner med halstrade potatisbullar
och äppelkaka. 19. Stufvad potatis,
stekt gädda ocli citronciém. 20. Ris-
pudding samt ölsoppa.
Vegeterian.
Några sätt att tillaga gös. Till späckad
gös gör man först i ordning fisken som
vanligt och späckar den sedan med
fina fläskstrimlor i tre rader på hvar-
dera sidan. Därpå lägger man ganska
mycket smör i en stekpanna, lägger
gösen däri, beströr den med hackade
murklor, något lök, sardeller, finhackad
persilja och smör, strör ytterligare salt
däröfver och låter sedan fisken i ugnen
stekas brun på båda sidor. Nu till-
sattes småningom lätt rhenvin och litet
buljong, som ofta hälles öfver fisken.
Såsen serveras särskildt och till fisken
bjudas rostade brödskifvor.
Mycket god är äfven fatgös. Man
bereder därtill fisken på gammalt vis,
d. v. s. delar den längs ryggraden i
två hälfter och styckar den sedan i så
stora bitar, man önskar. Nu låter man
fisken hastigt koka upp i vatten med
lök, kryddor, salt och något ättika,
tager upp bitarne med en hålslef och
lägger dem på ett bräde, för att spadet
måtte rinna af. Därpå befriar man
fisken, medan den ännu är varm, från
fenor och ben, bestryker runda fat med
smör och lägger fiskstyckena därpå.
Af vackert, hvitt mjöl, citronsaft och
fiskspad göres nu en god, holländsk
sås, som man afreder med 2—3 äggulor.
Med denna betäcker man fisken och
strör fint rifvet hvetbröd däröfver. Om
några minuter slår man ytterligare sås
öfver anrättningen och beströr den
med stark, rifven ost. Därpå sättas
faten i ugnen, för att fisken skall få
en vacker färg.
Äfven kokt och sedan afkyld gös
med tjock mayonnaisesås är en sär-
deles smaklig anrättning. När gösen
är upplagd på fatet, slår man mayon-
naisen däröfver, lägger kring fisken en
krans af kräftstjärtar, kapris, små in-
lagda champignoner, några fyrdelade
vingurkor etc. och litet hackad la-
vendel.
Efterrätter.
Kall citronkräm. 8 äggulor blandade
med 375 gr. pudersocker, saften af 2
citroner och det rifna skalet af en i
citron, vispas till hårdt skum, därpa
upplöses 15 gr. gelantine i en liten
kaffekopp med varmt vatten och röres
afkyldt i massan, tills denna börjar
tjockna. Nu tillsättes hastigt skummet
af 8 ägghvitor, och alltsammans hälles
i en form. Redan om timme kan
krämen slås upp och serveras.
Äppelknyten. Små astrakaner, pip-
ping eller andra små äpplen af lös och
god sort skalas, och kärnhuset tages
ur med en smal äpplepipa af bleck.
Då alla äpplena äro i ordning, kaflas
smördeg så tjock som en specieriksda-
ler, och däraf skäras med en uddhvass
knif fyrkantiga bitar, ungefär 12 cm.
stora. Ett äpple, fylldt med stadig hal-
lonsylt, ställes på hvar fyrkant, alla
fyra snibbarne sammantryckas midt
uppä äpplet, icke öfver hvarandra utan
så, att alla snibbarne stå upp ; kanterna
smörjas förut med vispad ägghvita och
tryckas tillsammans, så att de bilda
stående kanter, hvarefter äppleknytena
ställas mycket glest på rena plåtar och
gräddas i något svagare ugn än annan
smörbakeise. Då de ha färg öfver och
under och en vispkvist går lätt ige-
nom äpplet, så äro de gräddade.
Olga.
Jästpulver-kaka. 3 hg. hvetemjöl
blandas i ett kärl med 3 teskedar jäst-
pulver. I ett annat kärl vispas 4 ägg
med något mer än 3 hg. socker, ett
par matskedar smält smör, litet rifven
mandel. Det hela blandas tillsammans
med en kopp mjölk, sedan insattes det
genast i ugnen för att gräddas i en
halftimme. Adèle.
Ris à la Pompadour. 1 hg. risgryn
kokas väl i mjölk, sedan vispas 3 dl.
söt grädde till hårdt skum med något
vanilj och litet socker. Detta röres
i de kalla grynen tillika med 5 blad
upplöst hvit gelatin, slås i en form
och ställes att kallna. Den ätes med
saft- eller vaniljsås. Adèle.
Engelsk plumpudding. 500 gr. smör
röras väl, därtill komma 500 gr. fint
stött socker, 14 äggulor, 500 gr. fint
hvetmjöl, 500 gr. korinter, 500 gr.
rensade russin, 8 gr. stött kanel, 8 gr.
stötta nejlikor, en matsked finskuren
citron och en dito orange. Allt röres
väl tillsammans ; till sist tillsättas 14
hårdt vispade ägghvitor. En bleckform
bestrykes med smör, massan hälles i
och gräddas långsamt 2—3 timmar i
väl genomhettad ugn. Puddingen bör
sedan stå och torka ungefär 1 —2 tim-
mar i ugnen. Man måste noga ge akt
till, att ugnen ej är för varm. Bäst
är plumpuddingen ungefär 8 dagar ef-
ter gräddningen. Den håller sig myc-
ket längre, förvarad i bleck- eller pors-
linskärl. Vid serveringen måste den
skäras med hvass knif. X 7. Z.
Soppor.
Tysk potatissoppa lagas sålunda: Kall,
kokt potatis passeras till fin puré, ko-
kas sedan upp i mjölk och något vat-
ten, saltas, vispas upp med äggulor,
och kan man ilägga finhackad, brynt
persilja, då den serveras.
Bostaden.
0m städning. (Hedersomnämndt svar
å prisfrågan V.) I öfver sju år har
jag nu till min mans belåtenhet och
egen förnöjelse hållit mitt hem fint och
städadt, och är det med stort nöje jag
meddelar det sätt att därmed gå till
väga, hvilket jag, efter många försök
hit och dit, funnit vara det lämpli-
gaste.
Vi bebo en våning på 5 rum, be-
stående af salong, matsal, min mans
rum, sängkammare och barnkammare,
inredda och möblerade allt efter deras
olika bestämmelse, salongen med briis-
selmatta öfver hela golfvet, salsgolfvet
omåladt, de öfriga golfven belagda med
lianeummattor.
Frisk luft är ju det, hvarmed vi
först och sist böra förse våra bonings-
rum, de må nu vara eleganta eller
tarfliga. Vi bölja därför alltid med
att öppna fönstren, innan brasan tän-
das på vintermorgnarna, ej förgätande
att läsa till dem, innan spjällen skju-
tas. Medan fönstren ännu stå öppna,
afdammas gardinerna och de stoppade
möblerna med en tagelviska, lösa mat-
tor och dukar tagas ut och skakas af,
golfvet torkas med en fuktig, därtill
afsedd handduk. Sedan damtorkas med
en mjuk damhandduk. Detta för hvarje
dag.
Allt emellanåt, när så behöfves, före-
tages storstädning, då salongsmöbeln
bäres ut, antingen i det fria, om vä-
derleken tillåter, eller i‘ett annat rum.
Mattan beströs med fuktigt (förut an-
vändt) te, hvilket uppfångar dammet
förträffligt, hvarefter sopas med en
långskaftad viska af russinrot.
I stället för gammalt te kan snö
äfven med fördel användas. Innan de
stoppade möblerna bäras in, piskas de
och borstas. Fönstren tvättas (bäst
med sprit), kakelugnen torkas af, ljus-
krona och alla prydnader damtorkas.
När nu salongen är i ordning och en
trefiig brasa brinner därinne till visit-
dags, luftas salen och dammas af. Ka-
kelugnen torkas, och fönstren tvättas,
eller blott torkas af, om de ej äro
smutsiga. Dörrar och panel befrias
från dam och fläckar. Alla prydnader
på buffet och hyllor damtorkas så väl
som möblerna. Till sist aftorkas bäng-
lampan eller kronan, och man sätter i
ljus, om sådana fattas. Sedan är där
färdigt att skura. Kagelugnsluckor,
eldställ och spottlådor böra putsas en
gång i veckan.
Vi böra särskildt bemöda oss att
hålla friskt, sundt och damfritt i våra
och våra barns sofrum, lufta bäddarne
länge hvarje morgon, och då det är
vackert väder, taga ut sängkläderna i
det fria.
Ej nog med att kammarpigan vid
städning af sängkammaren bör vara
försedd med en damhandduk och en
grof handduk för golfvet, utan bör hon
hafva en särskild handduk för lavoi-
ren, der allt dagligen skall sköljas med
friskt vatten.
En gång i veckan reDgöres hela tvätt-
servisen med såpvatten, alla tunga mö-
bler flyttas från väggarne, innan golf-
vet tvättas, så att ej dam får samla
sig under eller bakom dem.
Om vintern hafva vi våra lampor
att putsa och fylla på; förbise ej att
göra dem i ordning hvarje förmiddag!
Om de stora rengöringarna höst och
vår, då dubbelfönstren och de stora
mattorna sättas in och tagas ut, vill
jag blott nämna, att man då går till
väga på samma sätt med den skilnad,
att man får taga längie tid på sig för
hvarje rums iordningsställande samt
ihågkomma att äfven tak och väggar
då skola torkas af med en handduk,
knuten på en lång damborste.
Man bör sjelf noga tillse, att allt
blir ordentligt gjordt, hafva en bestämd
tid, då hvarje sak skall göras, och om
man ej har råd att hålla mer än en
tjänarinna, dela göromålen med henne,
dock så att hvar och en har sitt be-
stämda för hvarje dag.
Ungefär som jag nu antydt, har jag
sökt hålla mitt kära hem i ordning
under mitt lyckliga äktenskap.
Glädje och sorg, helsa och sjukdom
hafva skiftat der son öfverallt i verl-
den, men lyckan har der varit en trä-
gen gäst. Det vill och skall den blifva
i alla de hem, der hustrun alltid mö-
ter mannen med ett vänligt leende,
kom i håg, aldrig med sura miner,
skurbaljan i hans rum och huset i öf-
rigt upp- och nedvändt. Margit.
Fönsterträdgården.
Myrtenodling i rum. Om man vill
uppdraga myrtnar inne i rum, tager
man i mars eller april ett skott, afklippt
tätt under ett bladpar, sätter det i en
kruka med sandig, lös jord, täcker det
med ett glas och ställer det i ett so-
ligt fönster. Om det vårdas försiktigt
och ej vattnas för mycket eller för li-
tet, slår det snart rötter. För att göda
jorden, lägger man litet hornspån i vatt-
net, hvarmed växten förses. Mycket
tacksamma äro äfven myrtnarne, om
man morgon och kväll spritar dem
med rent, ljumt vatten. På detta sätt
kan man till vintern redan ha en gan-
ska försigkommen myrten. Torr rams-
värme tåla myrtnarne ej, utan blada
då af och bli torra. Ett oeldadt rum,
som är 3 till 5 grader varmt, eller en
torr källare med samma värmegrad
passar bäst för denna växt. Om vin-
tern är vattningen mindre nödvändig.
Den sker endast, då jorden ofvanpå
är riktigt torr. På våren omplanteras
myrtnarne och kunna då stå i det fria,
i det de då sättas ned i en rabatt i
halfskugga med den jordklump, som
omger rötterna. Om man vill ha myc-
ket fylliga exemplar, bör man icke för-
(Forts. å följ. sida.)
LEDISA PUTSER.
Förmånlig Värdinneplats.
Såsom värdinna och för att öfver-
vaka ett hushåll önskas till den 15
maj ett bildadt, angenämt och fram-
för allt i hushållet sparsamt fruntim-
mer. Moderlig, noggrann omvårdnad
önskas för en P/2 år gammal gosse.
Svar åtföljdt af referenser jämte fo-
tografi torde före den 30 d:s insändas
till S. Gumælii Annonsbyrå, märkt
»Ung Enkling». (G. 15479) [1819]
Emot fritt vivre
kan en anspråkslös, bildad ung flicka
få plats för att ha tillsyn öfver tre
barn, det yngsta 2’lz år, samt vara be-
hjälplig med söm och lättare göromål
inom hus. Platsen kan tillträdas ge-
nast. Svar med porträtt och rekom-
mendationer till »Stationsinspektoren»,
Björneborgs station. [1798]
PLATSSÖKANDE.
E
n flicka af god familj, examine-
rad, undervisningsvan, önskar
genast eller till instundande höst
plats som lärarinna, barnvårda-
rinna, sällskap eller hjälp i hushållet.
Är van vid inom hus föref. göromål
samt sömnad. Goda betyg. Svar till
»Hulda», Nyland, p. r. [1814]
E
n 22 års prakt, bildad flicka önsk.
plats i familj för barn eller såsom
skrifbitr. Kunnig i kläd- 0. mode-
söm. Små prêt. Svar t. »100», Iduns
byrå. [1 06]
E
n ung flicka önskar plats i familj !
Den sökande är villig gå frun till
handa samt läsa och spela med
nybörjare. Svar till »Z.», Kriatiano-
pel, p. r.[1810]
Husmödrar!
Är det någon af eder, som vill hafva
en bildad, praktisk och ordentlig flicka
till hjälpreda uti edert hushåll. Hon
är kunnig uti sömnad och inomhus
förefallande göromål, äfven van vid
landet och önskar plats med det första.
Svar till »Alva», Karlskrona p. r.
[1811]
En medelålders, bildad tyska,
som vistats i England och Frankrike
och är villig att såväl tala som gram-
matikaliskt undervisa i dessa språk,
önsk. anställning såsom lärarinna eller
som sällskap hos äldre personer. Goda
rekommendationer finnas. Upplysnin-
gar å Fredrika Bremerförbundets byrå.
(G. 2290) [1821]
bättre flicka med goda kunska-
per, kunnig i allt hvad hushållet
beträffar, kunnig i engelska o. musik,
önsk. pl. i bättre fam. att gå frun dllh.
Svar till »A. M. J.», Tidn. Oskarshamn.
[1825]
En ung fl. af god fam. önsk. pl. i
bild. sådan att bitr. vid hush.-görom.
och f. ö. på bästa sätt göra nytta. In-
gen lön, blott godt bemöt. o. bli ansedd
som. medl. af fam. Snart svar t. »A.»,
Algutsboda, p. r. [1826]
Dame distinguée, musicienne, désire
place de dame de Compagnie ou
dame de Maison. Hautes références
ici, ainsi qu’à l’étranger. S’adresser à
»X 3», le bureau d’Idun, Stockholm.
[1824]
Lärarinna. En anspråkslös flicka
af god familj, med vana vid underv.,
önskar till bösten plats. Undervisar
i vanl. skolämnen, franska och tyska
samt nybörjare i musik och är villig
att delt. i husliga göromål. Goda re-
kommendationer från en 4-årig kondi-
tion. Svar t. »Nora», Elmhult. [1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
