Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21. 23 maj 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnan
5
:’I^ ■
“MMmmmmun
N:r 21 (127) Fredagen den 23 maj 1890. 3:dje årg.
Annoxispris :
35 öre pr petitrad (10 stafvelser).
För »Platssökande» och »Lediga platser»
25 öre.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Tidningen kostar
endast f kr. för kvartalet, med
Iduns- Mode- och Mönstertidning
1 kr. 65 öre;
postarvodet inberäknadt.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10—11.
Allm. Telef. 61 47.
Utgfifningrstid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre
(vid kompletteringar).
Byrå:
Drottning*g-atan 48, 1 tr.
Prenumeration sker i landsorten å post-
anstalterna, i Stockholm hos red., i
boklådorna och tidningskontoren.
Charlotte Randel.
be gamla klostren
lemnade oss bland
andra kulturarf
äfVen spetsknypplings-
konsten. Den anses in-
förd i landet omkring
början af 1400:talet. I
cellens dystra ensamhet
bief spetsknypplingen en
förströelse emellan fasta
och bön, och den är än-
nu i dag de betrycktas
stöd, pä samma gång
dess frukter äro världsda-
mens stolthet, vare sig
en af dessa mästerliga
spetsar pryder den väl
parfymerade brudnäsdu-
ken eller genom hennes
försorg, till den himmel-
ske brudgummens ära,
smyckar täckelset kring
altarets rand.
Såsom en äkta kloster-
skapelse fortfar knypp-
lingen egendomligt nog
att så företrädesvis hafva
hemortsrätt på den gamla
klostergrunden, i Vadste-
na och dess omnejd, att
man med föga framgång
försökt att odla densam-
ma på andra håll. Detta
torde komma sig däraf,
att människorna rent af
växa upp med densam-
ma. Barnet lär sig hand-
tera knyppelpinnarna vid
tidiga år, och ännu i ål-
derns höst, då orkelslös-
heten inträder, ser man
såväl gubben som gum-
man sysslande vid knyp-
’mM
I
v’’
* u
affe ’"VI
Kam
m
åmtm*
peldynan. Till och med
den väderbitne fiskaren,
som med senstark arm
vant sig att brottas med
Vetterns ostyriga vågor,
skall man under vinter-
kvällarne finna hafva ut-
bytt fisknätets grofva ma-
skor mot de jämförelse-
vis oändligt fina, hvilka
mätas med omfånget af
en knappnålsspets. Inga
händer äro för grofva,
och ändå är denna konst
så fin ; icke minst därför
att den lemnar alla fa-
miljens medlemmar till-
fälle att mer eller min-
dre bidraga till det ge-
mensamma underhållet.
Om du, som resande,
passerar en mindre gata
i Vadstena och kastar
dina blickar in genom
ett fönster, skall du nä-
stan i hvarje sådant finna
en eller Here af dessa
konstiga tingester, hvilka
bära namnet knyppeldy-
nor. Vid närmare be-
traktande skall du äfven
finna med hvilken förvå-
nansvärd färdighet dessa
flitiga händer kasta sina
knyppelpinnar »härs och
tvärs», under det trådar-
ne villigt slingra sig mel-
lan de väldiga kolonnerna
af knappnålar, hvilka i
ordnade leder forma mön-
stret. För den oinvigde ser
detta mycket konstigt ut,
det må nu gälla att knyp-
pla »udd och stad» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
