Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24. 13 juni 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 I DU N 1890
Förslag till matordning för veckan
16—23 juni.
Söndag: Grönsoppa med klimp;
fårstek med grönsaker; glacemaräng.
Måndag: Hachis på får; köttsop-
pa utan vått (Soup à la Wrexham).
Tisdag: Köttpudding; (recept Idun
n:r 21) ; risgrynsvälling.
Onsdag: Kokt torsk; soppa med
spenat.
Torsdag: Stufvadt oxkött med
potatis (Lobscouse); filbunke.
Fredag: Stekt sill i papper med
stufvad potatis; stufvade morötter i
olja; puré på gröna ärter.
Lördag: Biffstek; saftsoppa.
Recept.
Köttsoppa utan vått. 500 gr. ben-
fritt oxkött skäres i små bitar och ned-
lägges utan vatten i en kruka, som
rymmer något öfver 2 liter; alla slags
väl rensade grönsaker, som årstiden
tillåter tillsättas, bvarefter krukan öf-
verbindes oeb sättes i en varm ugn
eller i brist däraf i kastrull med ko-
kande vatten. Då soppan uppsilas,
kryddas den med peppar och salt.
Soppan, som icke är klar, är vanligen
tillräcklig för 3 à 4 personer och kan
serveras med köttet och grönsakerna.
Morötter med olja. Morötter skäras
i tunna skifvor, sättas öfver elden med
fin matolja samt peppar och kandisoc-
ker, stekas väl och vändas. Då de
äro brynta, tillsättes dubbelt så myc-
ket vin, som man tagit olja, helst ma-
laga, hvarefter morötterna sakta kokas
färdiga, skakas väl och serveras så heta
som möjligt. Anses vara en fin an-
rättning.
Stufvadt oxkött med potatis. Kokt
oxkött skäres i 2 tums tärningar, ma-
gert fläsk skäres i skifvor på 2 tum,
stekes ljusbrunt i smör, spädes med
tillräckligt vatten, hvarefter råskalad
potatis, lök, persilja samt peppar och
ett lagerblad iläggas; kokas sakta 15
minuter. Köttet ilägges och får sakta
koka i 10 minuter, hvarefter lök och
kryddor upptagas; man tillser, att po-
tatisen är fullkokt, och att rätten är
lagom salt, innan den serveras.
O. H. D.
Soppor.
Sparrissoppa. Några knippor frisk
fin sparris rensas, skäras efter bort-
skaffandet af alla hårda delar i stycken
af en ärtas storlek, tvättas i friskt vat-
ten, afsilas och läggas i en kastrull
med 2 till tre liter kraftig, ljus bul-
jong, helst i hönsbuljong, och kokas
däri långsamt, ungefär en halftimme.
Soppan saltas därpå efter smak, afre-
des med några äggulor och ett stycke
färskt smör och serveras med rostade
hvetebrödstärningar.
Toaletten.
Tallbarrsessens. Unga tallskott sam-
las i juni, skäras så små som möjligt
och slås öfver med stark vinsprit, så
att denna står ungefär ett finger högt
öfver skotten. Massan förvaras i en
väl korkad flaska på svalt ställe, pres-
sas ur om en månad och får sedan
åter stå åtta dagar, hvarpå vätskan af-
hälles från bottensatsen och filtreras
genom läskpapper.
Vacker och billig prydnad för som-
marhattar. Emedan modet denna som-
mar åter gynnar hattprydnader af
skiftande och glänsande blommor
och strån, kan man själf på följande
sätt förfärdiga ett vackert garnityr.
Man utväljer fina gräs, ekållon o. s.
v. och bronserar dessa i olika, men
likväl harmonierande färger. Därpå
binder man dem till en bukett, krans
eller kvist, alltefter som det bäst pas-
sar till hatten. Denna hattprydnad är
så varaktig, att man kan ha den hela
sommaren.
Handarbeten.
Täcke till violinfodral. Till detta täcke,
som säkert bör vara en särdeles väl-
kommen present för mången violin-
spelare, klipper man formen efter fo-
dralets storlek, ej efter själfva violi-
nen. Lyran på mönstret bör, för att
riktigt framhållas, sys med guldtråd.
Monogram användas gärna och med
god effekt. Beträffande färgerna på
det använda garnet och det öfriga ma-
terialet äro mörkare nyanser att före-
draga framför ljusare. Till afvigsidan
af täcket bör alltid tagas siden, som
stickas i tvärrutor eller endast i linier.
Till rätsidan bör helst väljas kläde,
som mellanlägg tages mjuk vadd, ej
allt för tjock. Täcket monteras rundt
omkring med en kordong, som döljer
sömmarne.
Syltning-.
Då det blir fråga om syltning, torde
mången husmoder tillika behöfva fråga
sin kassa: har jag råd därtill? Ty i
allmänhet är detta viktiga sommarka-
pital ganska dyrbart, tidsödande och
vanskligt, när man besinnar, huru
mycket, i trots af all omsorg, genom
jäsning, mögel etc. förstöres. Men
äfven den, som måste härvidlag taga
hänsyn till sparsamhet, har utvägen
att inlägga och förvara både frukt och
grönsaker utan stor kostnad. Jag bör-
jar med några ord om syltning i all-
mänhet. På våra mormödrars tid kän-
des blott ett sätt: att taga lika vikt
socker, koka detta med litet vatten till
sina olika grader, däri förvälla fruk-
ten, dagen därpå sila ifrån saften, koka
upp och hälla den tillbaka öfver bären,
hvilket förfarande upprepades minst
ännu en gång I vår framåtskridande
tid — jag skulle vilja säga: ångans
tidehvarf —■ tillämpas nya metoder,
och bland dessa främst den s. k. ång-
syltningen (se under Krusbärssallat och
Körsbär). Något ditåt är ettfransyskt
sätt (se Vinbär). Den Jasmtmdska
metoden, att koka in bär utan någon
tillsats af socker, förtjänar att blifva
mera bekant än den hittills tyckes vara
(beskrifningen återfinnes under Plom-
mon). Mot salicylsyra har jag grun-
dade fördomar — ej alla tåla sylt med
dylik tillsats i och för sockerbesparing
— jag fäster alltså intet afseende vid
denna metod. Det amerikanska sättet
har däremot mycket för sig (se Jord-
gubbar). Andtligen är det rätt be-
kvämt att sylta utan att behöfva koka,
som kan tillgå på olika vis (jämför
Blåbär, Smultron). En hufvudsak vid
all syltning är största snygghet, valet
af fullkomligt oskadade bär, använ-
dande af bästa socker, en noggrann
skumning, saftens tillräckliga inkokan-
de, begagnande af endast silfver- eller
porslinssked, resp. skumslef, liksom
hårsikt eller porslinsdurschslag, sylt-
burkarnas lämplighet — helst smalare
uppåt än nedtill —, och säker tillslut-
ning. Svafling samt påläggande af
gråpapper, doppadt i rom, är alltid en
säkerhetsåtgärd. Stenia.
Apelsiner, hela. a) Den tiden, då
apelsiner äro billigast, eller när man
kanske har en hel låda och vill för-
vara en del däraf såsom angenäm sylt
för sommaren, lönar sig följande för-
sök. De hela apelsinerna kokas, be-
täckta med vatten, tills de kännas
mjuka som gummibollar, hvarunder
man ofta får vända dem med skum-
slefven. Då tar man upp dem, af-
lägsnar kärnorna jämte hinnan där-
omkring och skär apelsinerna i strim-
lor. Sockret (helst kg på kg), dop-
padt i apelsinvattnet, kokas och skum-
mas väl, hvarefter mera af vattnet till-
hälles och frukten kokas färdig i soc-
kerlaget.
b) Ett annat sätt är att göra inskär-
ningar i skalet af hela apelsiner, utan
att skada »köttet», och förvälla dessa
i klarkokt socker (100—200 gr. på
stycket, allt efter deras storlek), dock
böra de ej få koka. riktigt. Ett par da-
gar efteråt förvällas de på samma vis.
Stenia.
Rabarbergelé. Skurna rabarberbitar
(gärna med det rödaktiga skalet kvar,
som ger vacker färg) kokas med myc-
ket litet vatten mjuka, det hela pressas
genom saftlinne eller press och den
vunna saften kokas öfver stark eld 15
à 30 minuter (pr liter 175 gram strö-
socker). Kokas det långsamt på svag
eld, blir gelét ej klart.
Stenia.
Inläggningar.
Sparris är onekligen bäst att bibe-
hålla i lödda bleckdosor. Man kan
dock göra åtskilliga andra försök. 1)
Man lägger väl skalad, förut hastigt
förvälld sparris i höga glasburkar, korkar
och öfverbinder väl samt kokar burkarna
15 minuter. 2) Man sveder snitten på
glödgad metall och förvarar den oska-
lade sparrisen i en låda mellan pulvi-
serad träkol; hufvudena skyddas för kol-
pulvret genom inlindande i silkespap-
per. Lådan tillslutes ordentligt. 3)
Väl skalad sparris sköljes och aftorkas.
Sedan blandar man torkad kli med
ljusbrunt rostadt salt (på 1 kg kli 60 gr
salt). Krukans botten beströs 3 cm
högt härmed och sparrisen packas ned
däri hvarftals med kliblandningen. Of-
vanpå hälles smält talg och krukan
förvaras på torrt, svalt ställe.
Stenia.
Syra. Man rensa” bladen som spenat,
smälter 1/2 kr i en lagom hög
gryta, som så maningom kan upptaga
12 talrikar fulla med syra, alltefter som
det sjunker ihop. Under ständigt om-
rörande bör syran koka, tills ingen saft
framsprutar längre, utan den endast
ångar. Massan fördeläs på mindre bur-
kar (beräknadt till en middag hvar),
klämmes ned rätt liårdt, och litet fett
hälles ytterligare på. Ofverbindas med
papper. Stenia.
Mellanrätter.
Sparris med gräddsås. Grof sparris
rensas, sammanbindes i knippor, kokas
mjuk i saltvatten och lägges på en
sikt att rinna af. Till en kilogram
sparris tager man | liter grädde, blan-
dar i denna fyra äggulor, det rifna ska-
let och saften af en citron, 30 gram
smör, en tesked potatismjöl och en
kopp sparrisvatten, vispar såsen öfver
elden, till den kokar upp, och slår den
därpå öfver sparrisen.
Efterrätter.
Ambrosia. En mycket välsmakande
dessert, lätt att åstadkomma, men föga
känd, kunna vi här erbjuda de af våra
läsarinnor, som svärma för nya rätter.
Man ritver en kokosnöt (kan man ej
skaffa någon sådan, krossar man i stäl-
let val- eller hasselnötter), skär några
läckra äpplen i skifvor och delar flera
söta apelsiner i åttondelar. De kros-
sade eller rifna nötterna blandar man
med vaniljsocker, beströr äfven äpp-
lena och apelsinerna rikligt med soc-
ker, lägger nötter och frukter hvarf-
tals i en kristallskål, häller öfver des-
serten ett glas madeira och låter den
stå några timmar innan den serveras.
Ännu finare blir efterrätten, om raan i
stället för äppleskifvor tager ananas.
Hvarjehanda.
Kristallisering af ståltrådskorgar. Man
omlindar korgen med mjuk bomull
(man kan äfven göra det med skära
bomullsband, hvarigenom ståltråden blir
skär), och ställer den i ett kärl med alun-
vatten, d. v. s. genom kokning i vatt-
ten upplöst alun, 250 gram pr 2 liter
vatten. Korgen måste likväl placeras
så att den ej stöder mot kärlets botten.
På två dygn blir den kristalliserad.
LEDIGA PLATSER.
E
n stadgad, anspråkslös lärarinna,
fullt mäktig engelska språket samt
villig att undervisa barn i vanliga skol-
ämnen, erhåller anställning i familj.
Billiga anspråk. Svar adresseras: »G.
L.», Finspong. [2042]
E
n anspråkslös och ordentlig flic-
ka, van att undervisa minder-
åriga, barn samt villig att del-
taga i husliga göromål, finner
plats i familj på landet. Svar
med lönepretentioner sändes till »S.
M. G.» Öjebyn. Piteå. [2050]
Ei torimMattiii
med undervisningsskyldighet hufvud-
sakligen i modersmålet och tyska språ-
ket är ledig vid Skellefteå elementar-
läroverk för flickor. Årslön 1,000 kro-
nor. Ansökningshandlingar och betyg
skola vara inlemnade före den 15 juli
till styrelsens ordförande théologie dok-
torn S. Brandell i Skellefteå.
[1963]Styrelsen.
En ung, bildad flicka, hälst kunnig i
sömnad, kan få lära hushållet mot
det, att hon är villig hjälpa till med
alla inomhus förefallande göromål. Re-
flekterande torde med snaraste hän-
vända sig till »Ella», Ljvmgbyholm,
Smedby, p. r. [2007]
PLATSSÖKANDE.
En mycket anspråkslös flicka, med
höga betyg utexaminerad från folk-
skollärarinneseminarium, söker, emedan
föräldrahem saknas, tillsvidare plats i
familj för att mot fritt vivre lemna
undervisning eller annafi biträde. Vi-
dare meddelar pastor A. F. Kunstedt,
Vedum. [2059]
Westbergs oöfverträffliga Tvättpulver hos alla speeerihandlare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
