Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 20 juni 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 I DU N 18Ô0
Familjen hvilar pâ kärleken, och samfundet hvilar pâ familjen. Kärle-
ken är alltså det första uti allt.
jS. yVIlCHELET.
¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥
siktsdragen och det blyga, men på samma
gång hjärtegoda uttrycket vunno allas hjärtan.
Och detta tycke har hon bibehållit. I stilla
tillbakadragenhet förflöt hennes lyckliga äkten-
skap, som var ingånget af ömsesidigt tycke,
och af sina tjänare var och är hon varmt af-
hållen. Ofta arrangerade hertigparet för dem
små fester, vid hvilka den naturligaste glädje
var rådande, och i hvilka det höga värdfolket
deltog med lif och lust. Somrarne tillbringade
hertiginnan med sin make mest på Haga, där
Karl XV ofta besökte sin älsklingsbroder. Här
vid det lilla enkla hofvet fick han vara sig
själf och helt och hållet kasta bort de kung-
liga bekymren.
Det berättas, att vid ett dylikt tillfälle her-
tiginnan uttryckt en önskan, att man skulle
arrangera en dans, men som det var stor brist
på kavaljerer, så sände kung Karl en ordon-
nans till Karlberg och inbjöd några där kvar-
liggande kadetter, hvilka naturligtvis med för-
tjusning infunno sig. Snart var också den
improviserade balen i gång. Hertiginnan hade
låtit uppbjuda en kadett och denne, blyg och
tafatt, ansåg sig dock under dansen böra säga
något, men fick ej fram annat än: »Herrska-
pet bor bra vackert här, kommer herrskapet
att stanna här länge?» hvilket naiva uttrycks-
sätt framkallade ett klingande skratt från her-
tiginnans läppar.
Men glädjens dagar blefvo icke så långa.
Prins Augusts helsa bröts, slutligen lades han
på sjukbädden, och den 4 mars 1873 stod hans
maka sörjande vid hans bår. Sedan dess fann
hertiginnan Teresia det nya hemmet ödsligt,
hennes egen helsa fordrade äfven en mildare
lutt, och därför har nu furstinnan en stor del
af år vistats utomlands, på sin villa nära Neu-
châtel. Hon har dock alltid haft en varm
kärlek för Sverige, sin makes fosterland, och
hennes tysta välgörenhet har här lindrat mån-
gens nöd. Nästan hela sitt apanage använder
hon i det godas tjänst, och hennes egna be-
hof, i betraktande af hennes ställning, äro ringa.
Nu har hennes helsa så förbättrats, att hon
pä allvar och, som hon hoppas, för alltid kan
vistas i sitt andra fädernesland, och helt visst
bringa Sveriges kvinnor henne ett hjärtligt
välkommen åter.
Det minnesrika Haga med sina drömfyllda,
dunkla alléer bjuder frid och ro, Bdsvikens
blå böljor sprida sin svalka, och solen silar
sig sparsamt genom de rika löfkronorna, som
skugga Gustaf den tredjes gamla slott. Må
här piins Augusts maka tillbringa en glädje-
full sommar och hemta helsa och krafter.
Adolf Hellander.
När en gång hela jorden upplöser sig i
järnbanor och ångbåtar, penningar och spekula-
tioner, då skall — liksom en anförtrodd hem-
lighet, en vacker gammal sägen — det poe-
terna hafva besjungit vidblifva att lefva och
vårdas och omhuldas i kvinnornas hjärtan.
A. Langer.
Nästan hvarje stordåd har fått sitt upphof
i kvinnans hufvud eller hjärta.
N. M. Petersen.
¥
Midsommarvaka.
f
i glida öfver den stilla tjärd
i slumrande juninatten,
en silfverfära betecknar vår färd
på det vida, speglande vatten.
Hon sjunger sakta: Till Österland —
till Österland vill jag fara. . .
och klipporna borta på andra strand
med klingande ekon svara.
Hur tydligt jag nu den båtfärden ser,
när vi höllo vår midsommarvaka —
jag velat i glömska bädda den ner,
men drömmarne vända tillbaka.
De komma som ekot med ljufva namn
och hviska sin trolska musik i mitt
öra —
då sluter jag henne på nytt i min famn,
som aldrig i lifvet jag mera får göra.
Du min ungdoms allra fagraste dröm—
du midsommarnattens strålande älfva,
vid minnet ännu af din kyss, så öm,
jag känner mitt hjärtas fibrer skälfva.
Du, min ungdomskärleks korta minut,
som inneslöt hela sommarens fägring,
när midsommarnattens vaka tog slut,
du svann med morgonens glöd som
en hägring.
Du skapats af skymning, af blomdoft,
af sång —
ett barn af den vårljusa, nordiska nat-
ten —
och min — min var du, när sakta en
gång
o o
jag gled vid en sång öfver speglande
vatten.
Ditt namn, hvem du var — det ej
tänker jag på —
din kyss vill jag minnas — det var,
som helt sakta
en vinge mig vidrört af den Fågel
Blå,
som diktens tjärrlägna ö säges vakta.
Daniel Fallström.
Några ord om lärarinnebetyg
och deras värde.
T landsorten är det vanligen i början af
’3- sommaren, som inom familjerna anskaf-
fande af lärarinnor eger rum. Det bör där-
för just nu vara pâ sin plats att egna några
ord ât en fråga, som vid valet af lärarinna
intager ett framstående rum, nämligen den
om betygen.
Ganska ofta är det endast och allenast
till betygen föräldrarne äro hänvisade, dä det
gäller att bilda sig ett omdöme om den per-
son, ât hvilken de önska anförtro sina barns
uppfostran. Och en hvar, som haft något att
skaffa med dessa slags betygbedömanden, vet,
hvilken svär uppgift det är. De betyg, som
utfärdas af familjerna, äro ofta illa uppsatta
eller affattade i så allmänna ordalag, att man
af dem omöjligt kan sluta sig till den åsyf-
tade lärarinnans duglighet och kompetens.
Sä förelägges man i otaliga fall »orlofssed-
lar» af följande innehåll :
»Fröken N. N., som undervisat mina barn
uti vanliga skolämnen, har alltid fullgjort
detta sitt uppdrag med skicklighet, ordning
och vänlighet, till min belåtenhet, hvarför
det är mig ett nöje att kunna rekommendera
henne till det bästa.
Petersvik den 17 juni 1890.
N. N.d
Ett sålunda affattadt betyg är i all sin
välmening ganska värdelöst. Hvad som är
af stor vikt att få veta: om tiden för plat-
sens innehafvande, om elevernas kön, antal och
ålder, de kurser de genomgått eller deklasser de
förberedts till, och där de vunnit inträde, där-
om innehåller betyget intet. De upplysnin-
gar, som lemnas om de ämnen, hvari under-
visning gifvits, sätt med barnen, disciplin, un-
dervisningsförmåga m. m. äro dessutom ofull-
ständiga.
Att förstå skolornas betyg är ej heller lätt,
allra helst som olika skolor hafva olika sätt
att beräkna betygen. Själfva betygsbenämnin-
garna torde äfven vara en stötesten förmången i
saken oinvigd. Så får man ej sällan höra,
att t. ex. betyget »berömlig» betraktas som
mindre godt än »med utmärkt beröm god-
känd». Ett misstag som för öfrigt är täm-
ligen ursäktligt.
Vikten af att äfven i hemmet erhålla bä-
sta möjliga undervisning åt sina döttrar lig-
ger i en tid som vår, då den unga flickan
ofta är hänvisad till själfforvärf, i öppen dag.
Erfarenheten visar ju dagligen, att, utan grund-
liga kunskaper inom hvad ämne det vara
må, ringa utsikter förefinnas för den unga
kvinnan att med sitt arbete försörja sig själf
på ett lönande sätt.
Snålheten bedrar visheten, då man för. bil-
ligt pris antager en underhaltig lärarinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
