Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 20 juni 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 IDUN 303
livilken genom sina kunskapers otillräcklighet
ej ens har förmåga att förbereda sina lär-
jungar till någon af skolans högre klasser.
Äfven händer det — barnen till föga from-
ma — att man vid val af lärarinna låter de
s. k. talangerna eller språks talande vara
hufvudsak, med förbiseende af de andra, långt
viktigare ämnena.
Nej, vill man sina döttrar väl, bör man
åt dem söka erhålla den bästa lärarinnekraft
man möjligen kan vinna, äfven om detta sker
med ekonomiska uppoffringar, ty genom god
undervisning sättes den unga flickan i stånd
att inom en långt kortare tid, än då under-
visningen är af underhaltig beskaffenhet, till
sin fördel använda sina kunskaper.
Men hur gå till väga, spörjer man, vid
valet af lärarinna, då betygen ej äro några
rättesnören ? På detta spörjsmål må det här
tilltåtas en person med rik och mångårig
erfarenhet att lemna ett svar. Man bör ej
tilltro sig att vid utväljandet af sina barns
uppfostrarinna utan ledning af i dessa saker
erfarna personer bedöma ofullständiga eller
för öfverdrifna betyg. Saken är ju af en för
den kvinliga ungdomen så utomordentligt stor
vikt, att det säkerligen bör ligga alla föräldrar
om hjärtat att tillförsäkra sig en garanti för,
att valet blir det bästa möjliga. Denna garanti
bör man ju erhålla, om man exempelvis vänder
sig med begäran om råd och upplysningar i
frågor, som röra valet af lärarinna till sådana
institutioner som Högre lärarinneseminariet och
follcslwleseminarierna, till de högre flickskolor-
na, eller till Fredrika-Bremer förbundets byrå,
som står i förbindelse med ofvan nämnda
anstalter. jr,
(Iduns skollofskoloni.
Älskvärda läsarinnor, när dessa rader
ligga framför edra ögon, är redan utflytt-
ningen af vår lilla koloni ett fullbordadt
faktum. Dithän ha vi kommit, tack vare
edert kraftiga, uppoffrande bistånd, att 22
bleka små barn ur lika många fattiga hem
nu fått draga ut till en lycklig tid affri-
luftslif i naturens sköte, där helsa och
kroppslig som andlig rekreation vänta dem i
rikt mått. Den ljusa midso7nmarhögtiden
blir hett visst för dessa edra skyddslingar
en glad högtid, och vi äro vissa, att det
ock skall fägna Eder alla att i tajiken
kunna deltaga i deras sommarfröjd.
Den lokal, som nu genom fröken Agnes
Lagerstedts välvilliga hjälp förhyrts åt
kolonien, är belägen vid egendomen Boda
invid Edeboviken, en half mil vid p>ass
norr om ångbåtarnes landningsplats vid
Ronöholm och en knapp svensk mil sydost
om Hargs bruk. Naturen här ute är den
härligaste, luften stärkande och frisk, vat-
ten med helsogifvande bad närbeläget.
Tack vare de ifrigaste ansträngningar
af koloniens föreståndarinna, fru Fredrique
Falk, som därvid biträdts af fröken Anna
Liss, hvilken som medhjälparinna åtföljt
kolonien, hunno alla tillrustningar och
uppköp afslutas till i tisdags. Att anskaf-
fandet af sängkläder, husgeråd och födo-
ämnen för så många personer måst vara
förenadt med ganska mycken omsorg och
besvär, är lätt begripligt. Men allt gick
väl och i god tid ihop.
Kl. 11 på tisdagskvällen samlades i den
ljusa sommarnatten å Blasieholmskajen en
resfärdig skara på 27 personer: de 22
små kolonisterna, deras tvänne förestånda-
rinnor, två döttrar till fru Falk, söm kom-
ma att vistas vid kolonien, samt en tjänst-
flicka. Dessutom hade i stort antal för-
äldrar och bekanta till de resfärdiga små,
medlemmar af Icluns redaktion o. s. v.
infunnit sig, så att scenen framför ånga-
ren » Väddö kanals» laiidgång i den sena
timmen erbjöd en lißig anblick.
Det har blott varit ogärna, som vi för
barnens utflyttning beslöto oss för denna
långa nattliga resa, till hvilken omkring
11 timmar åtgingo, innan målet, Ronö-
holms ångbåtsbrygga, nåddes. Men af de
två ångbåtar, som befara denna inre trade,
var den ena redan till och med veckan ef-
ter midsommar så för hvarje resa upp-
tagen af andra skollofskolonier, att intet
utrymme kunde beredas för Iduns. När då
befälhafvaren å » Väddö leanah, kapten
A. £ Wancke, godhetsful/t gick oss tillmötes
med att för ett synnerligen lågt pris- med-
taga kolonien titt dess bestämmelseort, och
denna utväg var den enda, som möjliggjorde
läflyttningen före midsommar, ansåigo vi
oss tacksamt böra begagna oss af densam-
ma under iakttagande af, att barnen med-
togo varma och tillräckliga, kläder, och att
för deras sömn ombord så tillfredsställande
arrangement som möjligt vidtogos.
Och nu, ärade läsarinnor, försvinner
den glada, sorlande barnaskaran, som ej
alls tyckes motse den korta sommarnattens
resestrapatser med skymten af bekymmer,
så småningom ur sikte för oss, som dröja
på kajen, tittviftande de unga kolonisterna
en sista, hjärtlig helsning med varma lyck-
önskningar till att glädje på deras som-
marhem.
Och från den frustande ångarens för-
däck fladdra två och tjugu små hvita näs-
dukar till svar, som ville de så tolka de
glada, tacksamma känslor, som rymmas
däruppe:
»Helsen Iduns läsarinnor, när I skrif-
ven, och bringen dem de lyckliga barnens
varma tack, för det de icke glömde dem,
när sommaren kom till oss alla!» — —
Au revoir — små kolonister! Vi vänta
snart sändebud därutifrån, att allt. står
godt till, och att ni riktigt kommit bofast
i ordning vid stranden af Edeboviken.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
