Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 35. 29 augusti 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 I DU N 1890
Tag väl vara på minuterna; tinimarne taga vara på sig själfva.
JjORD pHESTERFIELD.
gåfning, lärer hennes afsikt vara att inom
en ej så aflägsen framtid återgå till opera-
scenen.
Fröken Jansons klangfulla altstämma har
ett betydligt omfång, tonansatsen är förträff-
lig, tonen själf rund och fyllig, föredraget
bredt och varmt. Önskligt vore, att vår
musikaliska allmänhet finge tillfälle person-
ligen återknyta bekantskapen med fröken
J., innan hon ånyo afreser till utlandet.
Fröken Agnes Janson är född i Stock-
holm.
È&
Frågor.
Efter Richard Leander.
Af G. Å—k.
’rÿjjêyss det kom till mig en vacker flicka.
’M§1 »Du som är poet» — hon sade —
»kan mig
nog förklara, hvad jag många dagar,
fast förgäfves, sökt att grubbla öfver:
Strålande högt öfter pappas trädgård,
svåfoar hvarje natt en guldröd stjärna.
Rundt kring henne, ljusbeljutna, lätta
molnen sig i vida kransar ordna.
Aldrig så jag sett en stjärna blänka!
Hvad hon blänker, vill jag gärna veta.
Och därhemma kvittrar hvarje afton
liten fågel uti mörkgrön fura;
ack, så obetydlig där han sitter,
men så ljufligt klinga dock hans toner.
Aldrig så jag hört en fågel sjunga!
Hvad han sjunger, vill jag gärna veta.
Men det underbaraste jag sparar
nu till sist: uti mitt eget fönster
trenne dagar har en blomma spirat,
som ej någon hemma igenkänner.
Härligt pråla hennes hvita blommor,
gyllne trådar ner ur kalken hånga,
och balsamisk sväfvar lätta doften
liksom tanken i min stilla boning.
Aldrig har jag sett en sådan blomma!
Hvad hon doftar vill jag gärna veta.»
Och jag sade: »ack, du kåra flicka,
når i morse klockan slagit åtta
och omkring dig sommarsolen lekte,
varligt dröjande ännu på kudden —
sof du likväl djupt; men slutligt
hennes strålar dina ögon kysste ■—-
hvad du drömde då, det sjunget- fågeln,
strålar stjärnan uppå nattlig himmel,
och detsamma doftar äfoen blomm.an.
Böj ditt. hufvud fram., jag skall dig sakta,
sakta såga det, att ingen annan
här det hör.»
Då for hon upp helt häpen,
slog omkring mitt hufvud sina armar,
slöt så till min mun med sina händer:
»Usch!» hon utbrast, »hvad poeter
äro dock för stygga mänskor —
tyst för all del — säg det ej åt mamma!»
En obligatorisk fara.
Några ord till mödrarna om vaccinationen
och huru den bedrifves hos oss.
ii.
S
vilka äro då de reformer angående skydds-
koppympningen vi böra fordra?
De kunna i korthet formuleras så;
l:o) animalisk vaccin skall, där det är möj-
ligt, användas i stället för humaniserad.
2:o) Vaccinationen skall ske genom läkare
eller i alla fall kontrollen öfver densamma i
hög grad skärpas.
3:o) Tvånget borttages, och frivilligheten in-
träder.
Mänga af Iduns läsarinnor känna kanske
icke skilnaden mellan animalisk vaccin (lymfa)
och humaniserad.
Animalisk vaccin kallas den vätska, som ta-
ges direkt från kokroppen. Jenner fann näm-
ligen den första tråden till sin epokgörande
uppfinning däri, att människor, som blifvit
smittade af en ofta å kons spenar uppträdande
liten koppa, lättare motstodo smittkoppor. Han
fullföljde under många år denna ledtråd, in-
ympade var från kokoppor på människor och
ytterligare från människa till människa. I båda
fallen vunnos samma resultat, och ingen nämn-
värd skilnad kunde iakttagas mellan verknin-
garna af direkt från kokroppen hemtadt var
— animalisk vaccin — och sådan från män-
niskokroppen — humaniserad vaccin. Den
senare har flere fördelar. Den är lättare till-
gänglig och den håller sig längre »lefvande»,
d. v. s. dess förmåga att »slå an» är större
och varaktigare.
På kons spenar uppträda dessutom ofta
s. k. »falska koppor», som äro nästan verk-
ningslösa i och för ympning, och det är svårt
att skilja dem från äkta. Den äkta koppan
uppträder mera sällan, och i början af vaccina-
tionens införande utfästes belöningar för upp-
täckandet af äkta kokoppor, med hvilka den
humaniserade vaccinen kunde »förnyas».
Af alla dessa skäl blef det den humanise-
rade vaccinen med sina faror, som blef den
gällande.
På sista tiden har man dock funnit ett sätt
att skaffa sig ständig tillgång på animalisk
vaccin. Man vaccinerar kalfvar! Naturligtvis
med animalisk lymfa. Detta sätt användes
t. ex. i Stockholm, där på vederbörande inrätt-
ning alltid finnas med kokoppor ympade kalf-
var, på det att å klinikerna ständigt må fin-
nas tillgång på animalisk vaccin, dels för bru-
ket å klinikerna, dels för rekvisitioner från
landsorten.
Skulle icke denna metod kunna genomföras
i stort och så, att det alltid under sommarens
vaceinationsmöten å landet funnes att tillgå
frisk lymfa, och skulle detsamma icke kunna
vara fallet hela året om å veterinäranstalterna
i städerna? Jag ser intet hinder härför. Vis-
serligen skulle det medföra kostnader och be-
svär för kommunerna, men kan en sådan in-
vändning gälla, då det är fråga om våra barns
och därmed hela nationens helsa?
Man vore då alldeles fri frå hvarje skymt
af den fara för ärftliga och andra sjukdomars
öfverförande, som nu förefinnes, och som icke
kan förnekas, äfven om den kan öfverdrifvas.
Därmed vore ock ett annat godt vunnet. Den
motvilja mot vaccinationen, som ännu ganska
allmänt existerar, särskildt bland allmogen och
de fattigare klasserna, skulle då lättare för-
svinna och vi utan fruktan för dess vådor
kunna tillgodogöra oss alla vaccinationens för-
delar.
De finnas visserligen, som äro så rädda, att
de frukta, att äfven animalisk vaccin kan skapa
nya sjukdomar, t. ex. tuberkulos o. s. v. Huru-
vida detta är möjligt, kan jag ej bedöma, men
har hört läkare absolut förneka det. För resten
är det ju alltid lätt att kontrollera djurets
helsa vid tagningen af lymfa.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
