Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 40. 3 oktober 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 IDUN 497
ordnande, på hvars magra inkomster han kanske
nätt och jämnt skulle kunna existera.
Där svann en fager dröm om kärlek och lycka,
om ett hem, ett eget hem. Nu kunde han icke
binda Elna vid sig, kunde icke bedja henne offra
sin ungdom under väntan på honom för att sedan
åldras i ett sträfsamt, glädjetomt lif. Länge glömda
tankar började röra på sig och liksom vakna till
lif igen inom honom, tankar, som Elnas milda
ord vaggat i sömn, bittra, hatfulla tankar öfver
lifvet och människorna, hån och vrede mot den
Gud, som bjuder oss tåligt lida, när vi mista det
käraste vi ega.
Det gick som en nervös ryckning genom ho-
nom, han tyckte sig se Elna framför sig, med
stora, sorgsna ögon fästade på honom. Han kom
ihåg, hvad Elna sagt honom, att hon trodde på
en god och barmhertig Gud, en Gud, som icke
låter någon frestas öfver sin förmåga. Stackars
Elna? Hvad skulle hennes lif nu blifva? Hon
hade trott och hoppats på honom, och nu hade
han intet att bjuda henne. Han skulle lefva ett
bittert och glädjelöst lif, lefva för att uppehålla
sig. Och hon, hon skulle kanske kunna glömma.
Bäst vore, om de aldrig mera råkades, hon skulle
då tro, att hon misstagit sig, att han aldrig me-
nat något allvarsamt, och så skulle hon komma
öfver det med tiden och fästa sig vid någon an-
nan. Den tanken smärtade, men det måste så
blifva.
Men det var icke bara detta att lefva skild från
Elna. För honom var det, som när den räddande
plankan ryckes undan för en drunknande. Han
kände ju, huru hon var hans goda engel. Han
kunde icke icke vara bitter och hånfull, när Elna
såg på honom, det som var godt och ädelt vak-
nade till lif och trängde undan hat och hån, vid
hennes sida blef ban god och ren. Utan henne!
En olycklig barndoms och första ungdoms sorg-
liga erfarenheter hade slagit djupa rötter i hans
hjärta. Den man, som redan som ung mistat sin
tro på lifvet och människorna, får endast igen
den genom den kvinna, han älskar. Henne skulle
han nu mista och med henne allt, allt, denna ny-
väckta, härliga tro på lifvet. Men minnet af henne
skulle åtminstone hindra honom från det, som i
hans mörkaste stunder drog som en ljusning ge-
nom hans elände, men som hans bättre natur för-
bjöd honom, den utvägen att sluta allt med en
kula för pannan.
(Forts.)
Till hufvudstadens musik-
älskande allmänhet!
• Efter förebild af de mera betydande musikför-
eningarna i utlandet, beslöt äfven Filharmoniska
Sällskapet i Stockholm i oktober 1888 att inbjuda
allmänheten till abonnemenlsteckning för Sällska-
pets konserter. Denna inbjudan omfattades med
så lifligt intresse af Stockholms musikälskande
allmänhet, att ej mindre än 424 abonnenter och
passiva ledamöter under arbetsåret 1889—90 in-
gingo i Sällskapet.
Filharmoniska Sällskapets Styrelse får äfven i
år inbjuda den musikälskande allmänheten i huf-
vudstaden till teckning af abonnement å de tro
konserter, som Sällskapet har för afsikt att gifva
under nu instundande arbetsår. Bland de musik-
verk, som, om ej oförutsedda fall inträffa, komma
att af Sällskapet uppföras, äro några redan om-
nämnda i Idun.
Med en orkester, som under ledning af Filhar
moniska Sällskapets dirigent och under namn af
Filharmoniska Symfoni-Orkestern börjar sin verk-
samhet instundande november månad, har Sty-
relsen för Filharmoniska Sällskapet träffat aftal
om biträds vid Sällskapets samtliga abonnements-
konserter under i fråga varande arbetsår.
Likaledes har Styrelsen fogat anstalt därom,
att om möjligt en gång i månaden kammarmusik
kommer att af nämnde orkesters förnämsta med-
lemmar utföras vid den sedvanliga pausen under
Sällskapets ordinarie repetitionsaftnar.
Styrelsen vågar hoppas, att dessa åtgärder kom-
ma att af hufvudstadens musikvänner omfattas
med välvilja och intresse, så att Sällskapet där-
igenom blir satt i tillfälle att i musikaliskt hän-
seende motsvara nutidens berättigade kraf.
Abonnements-afgiften är den samma som under
föregående åren eller 10 kronor, och eger abon-
nent närvara vid Filharmoniska Sällskapets alla
öfningar samt disponera en biljett till hvar och
en af dess tre konsterter.
Anteckningslistor finnas tillgängliga hos de fle-
sta Herrar Bok- & Musikhandlare.
Stockholm i september 1890.
Filharmoniska Sällskapets Styrelse.
=3^
Redogörelse
för insamlingen till Barnhemmet
i Bohuslän.
(Forts.).
Barnavänner, Sparreholm —: 80; Läsarinnor af
ldun, Nyland 1: —; Gerda L. —: 80; Iduns-läsa-
rinna i Göteborg 1: —; Sofia Lange 5: —; Insam-
lade genom »Bohusländska» 5: 50; Iduns-läsarin-
nor i Husum 5:^90; »Arbetare», Helsingborg 1: 20;
»4 danske i Skåne» 2: 50; Idunsläsarinna i Lind-
holmen —: 30; Onämnd, Strömstad —: 20; Pre-
numeranter i Köping 1: 50; En af Iduns prenume-
ranter i Jakobsstad 1: —; Barnavänner i Lund
1: 20; Edith Malmborg, 1 finsk mark = —: 70;
Onämnd, Örebro Hallsberg 1; 60; Vivi, Anna och
Thea 1: —; Insamlade genom Hugo Waldenström,
borgmästare 8: 60; Barnavänner i Wimmerby 5: —;
Insamlade genom Maria Louise Kraft, Piteå 10:30;
»Äldre enkefru» 5: —; M. W. 5: —; A. och E.
—: 40; Insamlade genom C. von Haufswolff 3: 60;
Insamlade genom Eleonora Andreen 8:10; Insam-
lade genom Kerstin Lundqvist 3: —; N. Dahlerus
1: —; S. Ohlsson —: 70: Insamling i Sunne ge-
nom Fanny Wickman 5: —; A. S—m —: 50;
Onämnd —: 60; Friherrinnan F. Fock 1: —; Från’
lärare och elever vid folkskolan i Engelsberg 2:20;
Theodora Stenberg 1: —; Agnes Svensson 1: 20;
Onämnd, Helsingborg 1: 20; Onämnd —: 50; Ciri
o. Elsa 1: —; Insamlade i Piteå af fru Ida Geller-
stedt 19: —; Insamlade vid Hellekis af Tinny Sköl-
debrand, född Lexell 3: —; L. K. 2: —; Ebba —: 50:
Insamlade genom fru M. Larsson 2: 60; E. E. 1: —;
G. —: 40; »Nickan» 1:—; Aimée och Karl H. samt
Elsa S. 1: 50; Augusta J. 1: —; Elsa L. —: 20;
B. —: 50; En af Iduns läsarinnor —: 50; »Mor
och dotter» 10: —; Barnavän 1: 20; Onämnd, Ny-
köping —: 50; Ingeborg Olsson —: 30; A. och M.
—: 50; Onämnd, Stockholm —: 20; Tvenne Iduns
läsarinnor —: 50; Onämnd, Näs —: 50; S. S. S.
—: 30; Ur lilla Einars sparbössa 1: —; L. K.
—: 50; Fröken Torsk 1: —; I. Arsenius 1: —; Fru
Warmuth 5: —; Hofmusikhandlaren Carl Warmuth,
noter till värde af c a 40 kronor, hvaraf hittills
försålts för 13: —; E—m— 10: —; Barnavän,
Stockholm 10: —; Ett par af Iduns prenumeran-
ter 1: —; »Pappa, Mamma och lilla Greta» 1: —.
(Forts.)
Förslag till matordning för veckan
5 — 12 okt.
Söndag: Kalfbuljong med selleri;
hummer; refstek; mandelpudding.
Måndag: Buljong med helgryn;
köttpudding.
Tisdag: Tisdagssoppa; kokt får-
bringa med brynta rötter.
Onsdag: Oxsvanssoppa ; stufvade
aborrar; äppelpudding.
Torsdag: Ärter och fläsk; pann-
kaka med sylt.
Fredag: Potatispuré ; stoekfiskpud-
ding; risgrynstårta med syltade päron.
Lördag: Julienne; kyckling à la
Marengo ; kronärtskockor ; mandelfor-
mar med sylt.
Recept.
Kalfbuljong med selleri. Sellerirot
skäres i tärningar, förvälles och lägges
i kallt vatten, får afrinna och kokas
helt sakta med något kalfbuljong en
timmes tid, hvarefter den sättes under
en halftimme på svagare eld, så att
buljongen inkokar och glaserar selle-
riet, hvilket därpå lägges i soppskålen ;
ytterligare kalfbuljong — eller vanlig
klar buljong — tillsättes, serveras.
Re/stek i vin. Byggbenet och ett ref-
ben på hvardera sidan om det meller-
sta refbenet borttages, köttet späckas
med mager rökt skinka, inlindas med
segelgarn, så att det får vacker form,
oeh stekes helt sakta i buljong och
något malaga eller madeira i täckt
kastrull, till dess att det är färdigt,
glaseras och upplägges med garnering
af potatiskrokader. Det feta skummas
noga från såsen, som får koka med
spansk sås, silas och serveras till
köttet.
Spansk sås. En kastrull smörjes
med smör, i densamma nedlägges en
sönderskuren lök med något litet bul-
jong. Kastrullen sättes på elden; då
buljongen till hälften kokat in, flyttas
den på svagare eld, där oxkött och
kalfkött långsamt brynas utan att brän-
nas, dock ej for mörkt för att und-
vika besk smak. Därpå aflyftes ka-
strullen och står 5 minuter med lock
på, sedan tillspädes den öfriga buljon-
gen, kokar, uppskummas ; en morot,
en bukett — persilja och lagerbärsblad
— salt, socker och peppar tillsättas,
hvarefter det får koka sakta, till dess
att köttet är mört, då det upplägges
och beströs med salt. Buljongen silas
genom serviett. Af smör och mjöl go-
res en afredning, som spädes med bul-
jongen, får koka upp och skummas
Here gånger under kokningen, så att
allt fett noga borttages.
Mandelpudding. Socker doppas i
vatteo och brynes ljust, mandel, skål-
lad och finstött ilägges för att blifva
ljusgul. Af båda tages lika mycket i
vikt och därutöfver några skållade, fin-
stötta bittermandlar. Grädde eller mjölk
tillsättes; omröres väl, får koka upp,
slås upp och får kallna. Ägg-gulor
— allt efter puddingens storlek — och
stötta skorpor röras hårdt, något grädde
tillsättes, mandelmjölken iblandas och
sist ägghvitskum. Formen smörjes och
beströs med stötta skorpor, massan
ifylles och gräddas i kokande vatten-
bad eller i ugn. Serveras med rom-
sås eller fast sås, som uttages i små
formar och lägges som garnityr; kan
serveras både varm och kall.
Fast sås. Smör -— 20 gram — och
strösocker — 80 gram — röras noga
till dess det blir som skum; kanel och
konjak tillsättas småningom under flitig
omröring. Kan formas och hårdnar
lagd på is. O. II. B.
Handarbeten.
Atl förfärdiga pappersblommor. (Forts.)
Jättevallmo. Så dekoratift som den-
na verkar ingen af de föregående blom-
morna. Två vallmoblommor och några
knoppar jämte nödiga blad, fästade på
ramen af en spegel, utgöra en högst
elegant och originell rumprydnad.
Man klipper af skarlakansrödt silkes-
papper enstaka blad efter åkervallmons
form, endast betydligt mycket större
(bladen måsta ha en genomskärming
af ungefär 16—17 cm. och en längd
omkring 17 cm), tager
dem dubbla och fastklist-
rar längsöfver bladet på
midten mellan de båda
papperen en fm omvirad
ståltråd, emedan de stora
bladen eljes ej kunna bi-
behålla formen. För att
nu gifva dem det nästan
crêpelika utseendet, som
är säreget för vallmon, viker man till-
sammans dubbelbladet efter ståltråden,
viker en ren mjuk näsduk efter bladets
form, så att detta kommer att be-
finna sig inne i näsduken, lägger det
hela på ett bordshörn, stöder venstra
handen på den mellan näsduken lig-
gande ståltråden och drager med högra
handen tillsammans näsduken stramt
i små fina rynkor. Dessa meddela sig
åt bladet, som därigenom blir ytters)
naturligt. Man tager nu fram det, vi-
ker åter ut det efter ståltråden och
gör det en smula kupigt på midten
utan att skada crfiperingen. Fem dy-
lika dubbla vallmoblad bilda jämte nå-
gra svarta ståndare med hvita knappar
en naturlig medelstor vallmoblomma.
Till knopparne tager man något ud-
digt utklippt skarlakansrödt papper,
binder det på ståltråd och formar där-
om, så att blott litet rödt blir synligt,
en knopp af vadd efter närstående form,
som man först omlindar med tråd och
sedan helt och hållet lindar öfver tätt
med fint mossgrönt ullgarn. Bladen
göras ungefär dubbelt så stora som till
Ekervallmon och lindas fast vid blom-
morna och knoppstjälkarne på ungefär
8 till 10 cm:s mellanrum. Stjälken,
till hvilken man tager dubbel ståltråd,
omlindas med tämligen groft, grönt
ullgarn. Vid sammansättningen af samt-
liga blommor lemnas ett vidt spelrum
åt fantasien och om man blott har
grundformen gifven, är naturen den
bästa läromästaren. (Forts.)
Drycker.
Recept till Punsch. 5 liter, 2 decili-
ter ( = 2 kannor) god arrack, 2 liter
(drygt 3 halfstop) vatten, 3 kilo ( = 7
® 6 ort) socker och saften af en citron.
Socker och vatten kokas i förtennt
kärl, när det kokar upp, islås arracken
genast, hvarefter det blandas väl, hvil-
ket sker genom att ösa med en silf-
versked. Slås sedan varmt på butel-
jerna, hvilka genast korkas. Blir 10
à 11 buteljer.
Mera söt och simmig blir den, om
man i stället tager denna sats : Till
5 liter arrack 6 deciliter 5,4 centiliter
vatten och 3 kilo 401 gram socker —
holländskt krossocker är bäst — men
ingen citron. I öfrigt förfares som
ofvan. Olga,
Matlagning1.
Ugnstekt potatis. Små vackra potates
urplockas, tvättas väl och torkas, läg-
gas därefter på ett gråpapper i ugnen,
tills de bli mjuka — en timma åtgår
vanligen — då de läggas i en serviett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
