Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. 23 januari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 IDUN 1891
Mot din vän
var aldrig
snar att trohet slita!
Sorg fräter hjärtat,
om ej fritt du törs säga
åt någon hela din hug.
jïÂYAMAL.
där hon utförde Moscheles’ pianokonsert i
g-moll med orkester. Senare medverkade hon
vid åtskilliga andra musiktillställningar, där-
vid utförande pianopartier i Schumanns kvar-
tett i Ess-dur och i Mendelssohns d-moll-trio,
Chopins eiss-moll-polouäs m. fl. verk. Hon
erhöll äfven kallélse att uppträda å en kon-
sert, som gafs af dåvarande Harmoniska säll-
skapet, hvars direktion hon tillhörde.
Under pianovirtuosen Anton Doors ledning
utvecklades än mer de vackra anlagen, och
som den unga pianisten äfven egde sångröst,
studerade hon sångkonsten för professor Ju-
lius Günther.
Men hvarken i egenskap af pianist eller
sångerska var det, som Laura Netzel skulle
skapa sig ett namn. Samtidigt med den re-
producerande talangen utvecklade sig hos
henne en annan begåfning: förmågan att själf
producera, gåfvan att i toner tolka känslor
och idéer. På detta område är det, som
Laura Netzel eger sin egentliga betydelse för
vårt musiklif.
Hon debuterade såsom tonsättarinna 1874,
då några af henne komponerade damkvar-
tetter kommo till utförande å en af Harmo-
niska sällskapets konserter. Följande år
framträdde hon med den vackra romansen
»Fjäriln», som så anslog åhörarne, att den
måste omtagas och äfven väckte uppmärk-
samhet bland flere utmärkte, vid tillfället
närvarande musikidkare, August Söderman,
Ludvig Norman m. fl.
Sedan dess har Lago — detta är Laura
Netzels signatur — ej stått stilla i sin konst.
Hon har med brinnande ifver satt sig in i
tonsättningens teknik och tid efter annan
framlagt resultaten af sina studier. För den
skicklige orgelvirtuosen W. Heintze har hon
i flere år studerat komposition. Lagos un-
der senare åren utgifna arbeten vittna äfven,
ej blott om det formsinne, som är henne med-
födt, utan äfven om tillämpningen af har-
moniska och modulatoriska lagar, hvilka en
tonsättare måste följa, om hans verk skola
blifva något förmer än innehållslöst kling-
klang.
Den fullständiga förteckningen på Lagos
kompositioner har följande utseende:
På Abr. Lundquists förlag: 3 sånger; Fjäriln,
romans ; Kyrkoaria ; Tvänne fruntimmerstrior ;
Trastens klagan; 3 fruntimmersduetter; Humore-
sker för piano.
På Abr. Hirschs förlag: Kör för fruntimmers-
röster; Blomman, romans.
På Carl Warmuths förlag: Ballad för baryton-
solo, kör och orkester; Tvänne sånger med obli-
gat violin; 4 sånger; Basaria; Morceau de salon
för piano; A capella-körer för fruntimmersröster.
Därjämte förekomma i en sångsamling flere
andliga sånger.
Andra af Lagos kompositioner äro dels under
tryckning, dels nyligen fullbordade. Till detta
antal höra: En pianosonat; flere sångtrior; duett
för sopran och tenor; franska, tyska och italien-
ska romanser. Några af dessa arbeten tryckas af
Parisfirman Hamelle. Slutligen må nämnas Lagos
största arbete, »Stabat mater», offentligen utfördt
1890 och nu försedt med orkesterackompagne-
ment i stället för orgel. Samma omarbetning har
ofvan nämnda ballad undergått, hvilken utfördes
1887 å en af Nya konstnärsgillet anordnad soaré
å K. operan.
I dagens nummer hafva vi dessutom nöjet med-
dela en ej förut utgifven, men vid ett par till-
fällen med bifall sjungen »Visa vid piano» med
ord af J. L. Runeberg.
Detta är ju ett ganska vackert opustal.
Utrymmet medgifver ej att närmare ingå på
skärskådandet af Lagos tonverk. Men såsom
framträdande drag hos de bästa bland dem
vilja vi nämna: melodisk uppfinning, en viss
elegans i formen samt en modulationskonst
och en harmonidräkt, som ej äro vanliga hos
tonsättarinnor. Också har en framstående ut-
ländsk musiker yttrat om några af Lagos
arbeten, att de röja manlig kraft i ingifvelse
och utarbetande. I beherskandet af den stora
formen skall Lago än ytterligare fullkomna
sig, det kan man med kännedom om hennes
hänförelse för sin sak förutsätta. Men redan
nu skönjer man sanningen af anförda yttrande
i hennes båda verk: balladen och oratoriet.
Med många andra konstens idkare delar fru
Netzel välgörenhetens ädla dygd. Hennes ovan-
liga energi på detta område har också ofta tagits
i anspråk och alltid med utmärkta resultat.
Otaliga äro de musiktillställningar, hon an-
ordnat för behjärtansvärda ändamål, och stora
äro de summor, som på detta sätt kommit
nödens barn till godo. Bland de betydelse-
fullare och mer kända anstalter, i hvilkas
stiftande hon deltagit, må här framhållas:
»Asylet för husvilla kvinnor» samt »Nya
barnsjukhuset», båda i Stockholm.
Vägen till den husliga lyckan är uppfylld
af hinder och måste varsamt vandras.
F. Hemans.
Ny drs-nt).
Helsning till en af Iduns läsarinnor.
Cöörjar icke dagen längas redan?
Ct^Hvad är det, som glimmar dår
i sky
Ûfuer drifva, fallen längesedan?
Nej, men se, där ha vi nyårs-nyl
Liksom äkta guldpå djupblått siden
Lyser månens »skåra» i det blå.
Natt förkortats. Yi få vår med tiden,
Drifvor smälta. Sol skall verka på.
Nyårs-ny, hvadskullejag väl önska?
(Ty vid nyårs-ny man önskar ju)
Lärka, kom och sjung om ängens
grönska,
Fastän marken ligger frusen nul
SjungJ Om månskohjärtam äro
kalla
Som den hårda isbron utanför,
Känner jag dock än mitt hjärta
svalla,
När i höjden jag ditt jubel hör.
Och jag drömmer än om sol och
grönska
Och jag ser en rosig morgon gry,
Och se’n har jag intet mer att
önska,
Hvad du glänser vackert, nyårs-nyl
Anna A.
Kvinnan och kreditsystemet.
För Idun
af Inga Schenfelt.
jYf) an det för oss kvinnor vara någonting
’jjk angenämt - - fördelaktigt är det bestämdt
Çyï icke — att vid hvarje tidskifte be-
gynna det nya året eller den nya säsongen
med mottagandet af obetalda räkningar på t.
ex. hattar, som redan synas passerade, kläd-
ningar, som ej längre äro moderna, prydna-
der, dem vi redan kastat bort, m. m. d., eller
vore det icke bra mycket trefligare, att, me-
dan man bär dessa persedlar såsom nya och
fraicha, kunna tänka: de äro verkligen mina,
ingen fattig modist eller sömmerska väntar
på betalningen för dem och frågar sig —- troli-
gen tvekande — : »när kan jag våga påminna...
för att kunna betala mina nödvändigheter,
huru kunna bli skuldfri hos mina förlags-
män, innan uppköpen för nästa säsong måste
ske?» Och så, då påminnelser komma, är man
vid klen kassa, mannen vid dåligt lynne,
kanske bortrest, och man nödgas bedja om
ytterligare anstånd. Hur förödmjukande är
ej detta! Och hur hänsynslöst därjämte! Kan-
ske t. o. m. att man i häpenheten glömmer
sig ända därhän, att budet får återvända hem
med en snäsa i stället för med penningar,
eller att man hållit sig undan.. . och dock
varit synlig . .. samt efteråt måste rodna in-
för sitt eget samvete och erkänna orättvisan
i en dylik behandling.
Att krediten stundom, inom det egentliga
affärslifvet, är oundviklig, kan nog vara möj-
ligt, men att den öfver hufvud taget främ-
jar fleres fall än uppkomst, är ju allmänt
medgifvet. Alla de olägenheter och nålsting,
den inom kvinnovärlden framkallar, äro där-
emot allt för litet kända och erkända. Mig
ha dess följder länge varit en nagel i ögat,
och jag har blifvit i tillfälle att på nära
synhåll från flere sidor granska kreditsyste-
mets verkningar på kvinnan, hennes ställning
till hemmets ekonomi samt till moralen i all-
mänhet; ty att hennes begär efter lyxartiklar,
hennes fåfänga och svaghet för modetverka upp-
eggande och afleda hvarje tanke på, att kredi-
ten endast för tillfället underlättar åtkomsten
af de prydnader hon önskar sig, men i det
hela är till förlust för så väl henne själf
som hemmet och för de arbetande individer,
hos hvilka hon »tager» sina uppköp — därom
kan väl knappast vara tu tal.
Emellertid öfverlemnas denna fråga här-
med åt vårt tidningsorgan »Iduu» och dess
läsarinnor att vidare pröfvas, sedan jag här-
nedan uppgifvit mina skäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
