Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 13 mars 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 1891
f DUN
Hvad själf man med egna ögon sett Hvad själf du fattat med blick och sinne,
Har sällan bedragit och vilseledt. Det sitter rotadt i själen inne.
pEORG pBERS.
fredsställa vår törst efter vetande, kan ej upp-
fattas af vår tids ungdom, hvilken, såsom en
af våra lärare yttrade vid kamratmötet 1886,
»mättas, innan den ens kännt någon hunger,»
säger hon själf om de känslor, hon erfor un-
der denna sin studietid.
Längre fram blef hon lärarinna i en sön-
dagsskola, och härigenom väcktes hos henne
tanken alt egna sig ät folkskolan. Denna
tanke verkställdes äfven, då hon efter slutad
seminariekurs blef första lärarinna vid Öster-
malms folkskola.
Under denna verksamhet uppspirade nu i
hennes själ brädden till den lifsgärning, för
hvilken hon var afsedd. Hon kom nämligen
i beröring med icke allenast de fattiga flic-
kcrna själfva, utan äfven med deras mödrar,
och härigenom blef det henne.mer och mer
klart, att de ämnen, hvari hon i folkskolan
lemnade undervisning, icke voro af den art,
att den kunskap de gåfvo, skulle bli de unga
flickorna till stöd eller hjälp, då de vid 15,
16 år lemnade skolan för att komma ut på
egen hand. Denna tanke släppte henne icke,
den kom henne att känna undervisningen i
folkskolans ämnen nästan som en plåga, och
den formade sig slutligen till en brinnande
önskan att göra något, som kunde hjälpa
dessa stackars medellösa mödrar, hvilka sökt
skydda sina döttrar för dåliga intryck under
barndomen, men som sedan af fattigdom tvin-
gas att släppa ut dem i lifvet, där de, ofta
till följd af bristande kunskaper, måste taga
dåliga platser eller frestas till att skaffa sin
utkomst på mer eller mindre vanhederligt
sätt.
Men huru erhålla medel att realisera denna
önskan, d. v. s. bilda ett hem, där unga me-
dellösa flickor kunde få insikt i de sysslor,
som fordras af en duglig tjänarinna? Denna
fråga syntes ej lätt att besvara, men det vi-
sade sig då, liksom vid så många andra till-
fällen, att när viljan är fast och hängifven-
heten för saken orubblig, kan trons bön ännu
i dag framkalla bröd i öknen.
Fröken Cronius började således, tillsam-
mans med grefvinnan Louise Posse och fru
Henrika Alm, f. Bergman, att praktiskt ar-
beta för saken. I tidningen »Väktaren» in-
fördes ett par artiklar, som påpekade det
sorgliga öde, som redan drabbat och säker-
ligen väntade många af hufvudstadens fattiga
flickor, som, okunniga i hushållsgöromål, icke
kunna finna lämpliga tjänarinneplatser, samt
den däraf uppstående nödvändigheten af en
hushållsskola. Man insamlade på listor pen-
ningmedel, hvilka så småningom stego till
5,000 kr. Sommaren 1869 gjorde fröken
Cronius på egen bekostnad en resa till Göte-
borg för att taga närmare reda på den där-
städes existerande förträffliga hushållsskolan
o. s. v.
Följden af detta förarbete blef, att man
redan den 25 april 1870 kunde inviga Prak-
tiska hushållsskolan i Stockholm, som då bör-
jade sin verksamhet med att gifva hem, vård,
och undervisning åt 6 fattiga flickor.
På hösten samma år hade ytterligare me-
del influtit, så att elevernas antal ökades till
12, och redan tvänne år därefter kunde man,
till följd af en af fru Henrika Bergman skänkt
gåfva på 3,000 kronor och ett beviljadt lån
på 4,000, inköpa den fastighet, Jakoksbergs-
gatan 11, där skolan fortfarande har sin
lokal.
Den princip hvarpå skolan grundades var,
att den skulle underhållas genom eget arbete.
Dess arbetsfält har också oupphörligt utvid-
gats genom butiker för bröd och matvaror,
genom inackorderingar, anordnande af bröl-
lop och andra festligheter, som kunna vara
inkomstbringande. Så har t. ex. sällskapet
Nya Idun allt sedan sin tillkomst haft sina
sammanträden där.
Under den tid af 21 år, som hushållssko-
lan egt bestånd, ha öfver 200 elever haft
sitt hem där. Med få undantag har fröken
Cronius reda på dem alla och följer dem
ännu med intresse. Ungefär 60 ha stått
brud i hushållsskolan; det är nämligen seden,
att hushållskolan gör bröllop åt sina forna
elever, då de gifta sig.
Skolan har emellertid för närvarande rätt
svåra bekymmer, till följd af en nybyggnad, som
för några år sedan måste företagas, och som
för öfrigt med sina källare, sin strykkammare |
och mangelbod, sina kök och bagarstugor gör
skolan till ett mönster af praktisk anordning.
Den summa denna nybyggnad betingade öf-
versteg nämligen den beräknade omkostnaden,
och som dessutom antalet elever, hvilka
(med undantag af 3) fritt underhållas af sko-
lan, stigit ända till 36, då däremot årsbidra-
gen dessa sista år alldeles upphört, så kan
man förstå, att skolan måste arbeta hårdt
för att hålla sig uppe, så mycket mera som
den aldrig, i likhet med hushållsskolan i Gö-
teborg, erhållit några donationer, ej heller
emottagit något understöd af kommunen. Man
kan därför våga hoppas, att den förträffliga
inrättningen skall kunna påräkna det intresse
och det deltagande, den behöfver från allmän-
heten, för att bli kvitt den skuld, som för
närvarande utöfvar ett hämmande tryck på
dess verksamhet.
Förutom Praktiska hushållsskolan har frö-
ken C. äfven under sin inspektion en 1881
af henne grundad Hushållsskola för bildade
flickor. Orsaken till detta nya företag är, att
I fröken C. så ofta måste säga nej åt unga
bildade flickor, hvilka för att lära sig mat-
lagning,och andra husliga göromål, innan de
som husmödrar skulle öfvertaga ledningen af
ett eget hem, sökte inträde i Praktiska hus-
hållsskolan; — hon var nämligen öfvertygad
om, att en sammanblandning af dem, hvilka
danas till husmödrar, och sådana, som skola
fostras till tjänarinnor, ej bör ega rum, så-
vida en verklig uppfostran af de senare skall
åvägabringas.
I Nya hushållsskolan, som är af alldeles
privat natur och i ekonomiskt afseende helt
och hållet skild från den förut omtalade för
fattiga flickor, emottagas, fördelade på två
kurser om året, 40 à 50 unga flickor hvarje
år, hvilka på fullt allvar få lägga hand vid
matlagning, bakning, syltning, finstrykning m.
fl. göromål, som kunna förekomma inom ett
hem, och hvilka göromål de flesta måhända
icke behöfva handlägga i sitt eget hem, men
som man väl behöfver känna till för att
veta, hvad man har rätt att fordra af en tjä-
narinna, och för att, om så behöfves, kunna
korrigera henne.
Nya hushållsskolan, Yestra trädgårdsgatan
n:r 19, har under sin tillvaro haft 427 ele-
ver af vårt land; äfven Norge, Finland och
Danmark ha där haft sina representanter.
Till denna lifsgärning, så praktiskt verk-
sam, så olika — och dock i grunden lika
— den unga flickans drömmar om en »stor
skola i en trädgård utanför staden», var det
Hedda Cronius fördes. Måtte hon läDge få
fortsätta sin välsignelserika verksamhet, under
hvars utöfvande hon helt säkert ofta får
glädja sig åt vittnesbörd af erkännande
och tacksamhet från de många, hvilka i de
bägge hushållsskolorna erhållit en moderlig
vård och gedigna kunskaper, som rustat dem
till tjänarinnans eller matmoderns lika an-
svarsfulla kall.
Mathilda Roos.
Fru Ulrika.
Ich honung Karl i sin hvilstol satt
Med shinnshodd karm
Och följde med blicken, förströdd och matt,
Hur lågan fladdrade ystert och gladt
I spisens väldiga barm,
Och hur dess skimmer
Fantastiskt göts öfver bonadi timmer.
Där låg öfver anletets skärpa ett drag
Af blidt humör,
Och skulle han ej vara nöjd i dag
Att komma från resor och obehag
Hem till sitt kära Kungsör,
Och all välfågnad
Af fru Ulrika så hjärtligt egnad?
Jo, välkomstölet var godi och ungt
Åled präktigt skum;
Ålen rådjurssteken tryckte så tungt;
Han velat därför ha det så lugnt
En stund i sitt arbetsrum.
Dock, fru Ulrika
I vänlig tillsyn ej låt sig svtka.
Nyss sågs hon dår, fast en dröm liksom
Hon tyst försvann;
Men innan bilderna småningom
För kungen klarnat, hon återkom
Och bjöd sin herre och man
Med fröjd i blicken
Välkomman själfmed den skummande dricken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
