Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 3 april 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
IDUN 1891
Torparen och gässen.
Af Leo Tolstoi.
Öfters, för Idun.
H
n stackars torpare, fattig och brödlös, be-
slöt att gä till herrgården och begära
något af godsherrn, men för att inte komma
tomhändt, tog han med sig en stekt gås till
present.
Hans nåd tog emot gässen och sade åt bonden :
»Tack, bonde, tack för denna gås; men det
blir kinkigt att dela den. Jag har min hustru,
mina två söner och två döttrar, huru skall jag
bära mig åt för att göra alla till lags?»
»Jag skall själf dela den,» svarade bonden.
Härpå drog han upp. en knif, skar af huf-
vudet och räckte det åt godsherrn, sägande:
»Du är din familjs öfverhufvud, dig till-
kommer hufvudet.»
Sedan afskar han gumpen, erbjöd den åt
hennes nåd och sade:
»Din plikt är att sitta vid hemmets härd;
tag detta stycke.»
Därpå afbröt han båda fotterna och gaf dem
åt gossarne med orden :
»Ni äro fotterna. Ni skola gå i eder fa-
ders fotspår.»
Till slut gaf han de bägge vingarne åt flic-
korna:
»Ni komma snart att flyga ut från hemmet.
Se här vingarne.»
Och i det han visade på resten af fågeln,
tilläde han :
»Det här blir min del.»
Godsegaren log och lemnade bonden bröd
och en summa penningar.
En rik arrendator, som fått höra, att en
fattig landtman af husbonden, i utbyte mot en
gås, fått bröd ocb penningar, tog fem gäss,
som han lät steka och bar till godsherrn. Hans
nåd sade:
»Jag tackar dig för dina gäss, bonde. Men
jag vet ej, huru jag skall ställa till. Min hustru,
mina två söner, mina två döttrar och jag, det
gör sex, huru skall jag kunna dela dina fem
gäss mellan oss sex?»
Den rike bonden började fundera och fun-
dera, men kunde omöjligt finna på något sätt,
så att husbonden till sist lät kalla den fattige
torparen och öfverlemnade delningen åt honom.
Den fattige bonden tog en af de fem gäs-
sen, räckte henne åt godsegaren och hans fru,
sägande:
»Tillsamman med denna bli ni tre.»
Han räckte den andra gåsen till de bägge
sönerna med orden:
»Med denna gås bli ni tre.»
Så vände han sig till de båda systrarna
och gaf dem den tredje gåsen.
»Med denna gås bli ni ock tre.»
Och, gripande de två sista, sade han slut-
ligen :
»De och jag göra äfven tre.»
Godsherren log och öfverlemnade åt den fat-
tige torparen ännu en summa penningar, under
det att den rike bonden fick gå sin väg med
två tomma händer.
Husmoderlig almanack.
Inledning.
Ett välordnadt hem är en stat i smått, som före-
stås af mannen i egenskap af monark, under det att
hos husmodern samtliga ministerportföljer äro för-
enade. I första rummet vakar hon som lcultusmi-
nister öfver seder, moral och undervisning, utan att
därvid uraktlåta medicinalangelägenheterna och helso-
vården. Finanserna förvaltas sorgfälligt af hus-
modern efter förut antagen budget och i skattkam-
maren nedläggas sparpenningar. Justitieministeriet
handlägger hon mindre efter den romerska rätten utan
fastmer enligt den svenska husbonderätten och legostad-
gan; hennes strafflag känner endast de kapitel, hvilka
handla om minderåriga och om afkortade rättegångs-
processer. Kameralvetenskapen upptager en icke
ringa del af hennes tid; och ministeriet för det inre
anses ju också i hennes händer vara tryggast.
Och krigsministeren? Utan tvifvel skall äfven
denna skötas af husmodern. Från bittida till sent
skall hon föra krig, utstaka planer, smida vapen,
tillbakaslå angrepp, tränga djärft in i det fiendtliga
lägret; med uppbjudande af all sin kraft, alla hjälp-
medel och bundsförvandter besegra fienderna —
dessa det dagliga lifvets små fiender, hvilka hvarje
dag mobiliseras på nytt, hvilka titta fram ur alla
vrår inom hus samt på gård och i trädgård och
störa hvarje fredligt arbete genom sina nålstygn.
Men till krigföring behöfs det vapen — både till
försvar och angrepp, äfvensom en arsenal för alla
vapen, på det att, när de behöfvas, man ej får leta
efter dem här och där.
En sådan liten arsenal för hemmets behof kan en
husmoder ganska lätt uppbygga åt sig, då hon sam-
lar ihop all materiel, som Idun redan i sina »Båd
och rön» tillhandahållit. Nytt byggnadsmaterial
kommer allt framgent att bjudas på, och grundstenen
kunna vi ju kalla
Husmoderlig almanack för hvarje månad.
April.
Inom hus : Den stora vårstädningen med grundligt
piskande af alla stoppade möbler, hvarigenom malens
inrotande bäst förebygges, gör sig påmind, så snart
väderleken så tillåter. Vintermattor borttagas och
upphängas på luftigt ställe eller sys in i linne och
nedläggas i koffertar med skyddsmedel mot mal.
Tidpunkten för innanfönstrens uttagning kan anses
sammanträffa med isens fullkomliga försvinnande från
de i trakten befintliga sjöarna. Husmodern gör
klokt att låta nu genast rengöra karmarna från pap-
per, vadd o. d. samt tvätta rutorna. Om hösten,
då dagarna ju redan börja blifva korta, är mycken
tid vunnen, om man således då endast behöfver
torka och polera glaset.
Före stora vårbyken med torkning ute har hus-
modern att granska kläderna och ställa med att alla
rost-, mögel-, bläck- och andra fläckar förut bort-
tagas. Klädstrecken underkastas en radikal rengö-
ring, såframt detta ej skett på hösten. Den som ej
har särskilda bräden för klädstrecks uppnystande må
beställa sig praktiska sådana efter följande probata
mönster: En brädlapp, 3 cm. tjock, 30 cm. lång
och 18 cm. bred urhålkas på båda bredsidorna i
halfcirkel (6 cm. djupt i midten) och så, att 3 cm.
tjocka spetsar finnas kvar i alla 4 hörnen. Ett
aflångt hål utskäres dessutom på midten af hvardera
långsidan, nära kanten till streckändarnas genom-
trädning. Vid uppnystning må man taga för regel
att vinda till sig, ej ifrån sig — därigenom undviker
man den tråkiga öglebildningen och strecket håller
längre. De färdiga nystanen förvaras i snygg linne-
påse.
För trädgården : Gräfning och sådd komma i år
kanske i allm. icke i fråga i april — men drif-
bänkars anläggning infaller säkert i denna månad.
Sättpotatis upptages och utbredes att gro. — Gurk-,
melon- och pump-kärnor läggas i krukor med förut
uppvärmd jord — likaså störbönor, om man så
vill, för att ha plantor färdiga vid vårfrosternas slut.
Fröförrådet granskas, och det antagliga behofvet
skaffas. Trädgårdsredskapen synas och lagas.
Stenia.
Modern erotik.
Några bagateller i ett vidlyftigt ämne
af
Alvar Arfwidsson.
II.
Finnes det någon »sann» kärlek.
S
ourgets »Den moderna kärlekens fysio-
logi» är en bok, som gör ett melanko-
liskt intryck.
Den Afrodite, han tecknat — i korsett
och turnyr, med pudervippan i ena handen
och morfinsprutan i den andra — är en den
kärlekslösa kärlekens, det är fåfängans och
egoismens, flyktighetens och den raffinerade
flirtation’s gudinna. En Àfrodite-fin du siècle!
Ty — man behöfver ej vara skarpsynt för
att märka det — hvad Bourget visar oss är :
erotiken i en dekadansperiod!
Pä samma område rör sig och till samma
slutsatser kommer en annan af det nya
Frankrikes främsta romanpennor, Guy de
Maupassant, som i sin nya bok, Notre cœur,
ställer de tre senaste kvinnogenerationerna i
Frankrike vid sidan af hvarandra.
Där mormödrarna, som älskade romantiskt.
Där det följande släktet, som älskade för sitt
nöjes skull, som i kärleken blott såg ett sin-
nesrus, men som i alla fall kunde »ryckas
med».
Och här, å andra sidan, vår egen tids
kvinna, för hvilken det karaktäristiska är,
att hon i intet afseende och på inga vilkor
låter sig ryckas med. Intagande, elegant
ända till raffinemang, mycket fåfäng och myc-
ket kokett samt begåfvad med en esprit,
som ger sig luft i skämtsamma, smått hå-
nande kvickheter, är hon dock ur stånd att
känna någon verklig kärlek.
»De enda fruntimmer, som ännu kunna
med hela sin själ fästa sig vid en man, äro
butikmamsellerna och de känslofulla, fattiga
och olyckligt gifta små borgarhustrurna. De
äro öfverströmmade af känsla, men den är
så vulgär, att den alls ej kan jämföras med
vår. »
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
