Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 15 maj 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
sam
v ■■ - ■ ç.:
Kvinnan
Stockholm, GémanâtB Boktr.-Aktleb.
WmS
MWOT
Ä-aSÄ’Ä
WJ
,vÿlJ
.–’■A.SC &: %
N:r 20 (178) Fredagen den 15 maj 1891. 4:de årg.
Prenumerationspris pr år:
Idun medModetidning ochko-
Byrå :
Hamngatan 16, 2V2 tr.
(midt för Kungsträdgården.)
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Utgifningstid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre.
(vid kompletteringar).
Annonspris :
35 öre pr nonpareillerad.
För »Platssökande» och »Lediga platser»
25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv.
Utländska annonser 70 öre pr nonp.-rad.
Idun m. Modet, utan kol. pl. » 0: 50
Idun ensam................................... » 4: —
Prenumer. sker i landsorten å post-
anstalt, i Stockholm kos redaktion.
Träffas å byrån kl. 10—11.
Allm. Telef. 6 1 47.
Leon i Ida Sjöström.
viss underlig längtan ar-
betar på att taga form
och gestalt: det är flytt-
fågelsnaturen, af hvilken
vi alla hafva litet inom oss.
Du känner kanske till
och med en viss afund
mot den brunhyade kapte-
nen, där han står så trygg
och bred på sitt kom-
mandodäck — den lyck-
lige, han får lemna land-
backen och dess hvardags-
kvalm och flyga ut i vida
världen ! Ty när man är
ung, då ha alla ens stäm-
ningar vingar. Själf kan-
ske han tar det litet be-
sinningsfullare och släpper
af på poesien för en för-
ståndig navigation ; ty det
är icke den glada lek all-
tid, sjömannens yrke, som
det synes oss landkrab-
bor i lugna hamnen, det
vet du, kära läsarinna, så
väl som jag.
Mycken kraft, mycket
mod, mycken vaksamhet,
mycken ihärdighet och
stora, verkligt stora kun-
skaper kräfvas i våra da-
gar af Neptuni män. Och
medan vi nu äro inne på
det kapitlet, vill jag passa
på tillfället att berätta
dig om en kvinna, som i
den svenska navigations-
konstens annaler skrifvit
och ännu skrifver in sitt
eget hedrande kapitel.
Den sista maj år 1886
öfverraskades vi stock-
våra hamnar råder
nu vårens rörliga-
___ ste lif. Bog vid
bog sluter sig de hundra-
tals fartygens kedja, bro-
kig af nya färger, kring
kajer och stränder; de
stora ängarnes svarta rök
bolmar mot den ljusa him-
melen ; som ur väldiga
strupar korsas deras sig-
naler i gäll falsett, me-
dan ängvinscharnes kedjor
slamra och lossningens
ifver sorlar på strand.
Behändigt kila sig de små
ångsluparne mellan jätte-
brödernas bukiga sidor,
så tätt, att man tycker
det vara ett under, att de
ej krossas dem emellan
som sköra nötskal. Och
ute i strömmen, där af-
teckna sig på afstånd de
förankrade segelfartygens
smäckra rår mot södra
bergens mossvägg, mot
Diurgårdsskogens fond,
förtonande just i den
unga vårens jungfruligt
veka färger . . .
För hvarje stockhol-
mare är det ett gladt
skådespel, detta hamnar-
nes rörliga lif, och jag är
viss, min kära läsarinna,
att äfven du gärna på
din promenad förirrar dig
ned till det brokiga vim-
let vid Blasieholmskajen
eller Skeppsbron, och att
ditt hjärta klappar en
smula fortare därvid. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
