Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 15 maj 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 1891
I DU N
*****f*********f*****^***^**4t*****«***************************i!*****************t***t*******
Egna lidanden böra mana oss till lindrande af andras nöd.
ßoPHIE.
holmare af en festlig anblick: samtliga i våra
hamnar då vistande fartyg i högtidstoalett, bro-
kiga, vajande flaggor och vimplar liögt i topp!
Den dagen fyllde Leonilda Sjöström femtio år,
och det var henne hyllningen gällde.
Och det är blott några dagar sedan Iduns
redaktion samtalade med en af vår handels-
flottas mest framstående befälhafvare om vår
plan, att nu i samband med sjöfartens vår-
uppvaknande meddela våra läsarinnor Leonilda
Sjöströms bild. Han mottog densamma med
entusiasm, och hans ögon lyste, när han tryckte
vår hand och sade: »Det finns nätt upp en
enda bland hela vår flottas sjökaptener, som
icke står i varmaste tacksamhetsskuld till henne
och älskar och ärar hennes namn i troget
minne!»
Leonilda Sjöström föddes i Stockholm den
31 maj 1836 af gammal sjömannafamilj ; hen-
nes fader, flaggskepparen vid kungl. flottan
P. Sjöström, hade upprättat en privatskola för
navigationselever, som var högeligen anlitad så-
som kompletterande Navigationsskolans kurser.
Den gamle sjömannens undervisningsmetoder
hörde dock ej till de modernaste, och när år
1842 matematik infördes som obligatoriskt ämne
vid navigationsexamina, stod han helt illa i
stöpet: i detta nymodiga ämne saknade han
alla insikter.
Den unga dottern, ännu blott ett barn, blef
hans »räddande engel». Hon hade tidigt visat
största begåfning och intresse för faderns un-
dervisning; nu inlärde den lilla på förunder-
ligt kort tid såväl geometri som aritmetik och
algebra, och — så förunderligt det än kan
klinga — hon var ännu icke tio år fyllda,
när hon, den späda flickan, i faderns skola
satt omgifven af sina första elever, tre skäg-
giga gamla sjökaptener.
År 1855 öfvertogs skolan af Leonildas bror,
ingeniör Edvin Sjöström; sedan de dagarne
har systern som medlärarinna troget stått vid
broderns sida allt intill hans död, som inträf-
fade förlidne oktober, och efter hvilken hon
nu allena sköter undervisningen. Det är ej
de matematiska vetenskaperna ensamt, som
denna sällsynt kunniga kvinna beherrskar, utan
hon är på det mångsidigaste förtrogen med
alla de ämnen, som falla inom sjöfartsveten-
skapens område, såsom skeppsbyggning, navi-
gation, astronomi m. m.
Under det kapten P. J. Högfeldt var före-
ståndare för navigationsskolan i Stockholm, gick
Leonilda en tid som elev därsammastädes;
denna kurs afbröts dock af sjukdom, och ut-
bildade hon sig sedan helt och hållet på egen
hand. Vid sin privatskola verkar hon nu jäm-
sides med det officiella läroverket; oändligt
många, som af brist på plats, eller emedan de
kommit försent, ej kunnat vinna inträde vid det
senare, ha genom hennes nitiska undervisning
drifvits fram till examen i rätt tid. Och när
broderu Edvin vann anställning som navigations-
lärare vid navigationsskolan, skötte Leonilda
under den långa sjukdomen före hans död äfven
där för dennes räkning hela styrmansklassen.
Innan Sjökrigsskolan och Karlberg upprätta-
des, anlitades äfvenså fröken Sjöström regelbun-
det af de unga officersämnena. Dessutom ver-
kar hon sedan mer än ett tiotal år som ordi-
narie lärarinna i matematik vid Stockholms
tekniska skola.
Det är en sällsynt intensiv och omfattande
lärarinneverksamhet vi således här hafva inför
oss — dessutom verkande på områden, så ovan-
liga för en kvinna. Huru är väl detta möjligt,
fråga vi oss ; huru räcka krafter, tid, intresse
till för detta väldiga arbete’?
Ja, huru! Ett brinnande nit för sin upp-
gift, en omsorg för sina elevers bästa, mer
liflig mången gång än till och med deras egen,
kännetecknade alltid Leonilda Sjöströms arbete.
Det är icke blott genom de gedigna kunskaper,
hon gaf åt generationer af svenske sjömän,
hon så förvärfvat alla deras hjärtan. Det var
under de mångfaldiga nätter, hon offrade, när
på våren examensdagen nalkades, de timmar af
välbehöflig söndagshvila, som hon satte till af
ifver för sina elevers framgång, det var under
de dagligen och stundligen återupprepade be-
visen på hennes kärleksfulla omsorg och rent
personliga intresse hon år frän år byggde allt
starkare och väldigare den mur af sympati och
kärlek, med hvilken hon nu oragifves från hela
vårt lands sjömannakår.
Och bredvid allt detta hufvudets arbete, som
kanske kan synas en och annan, efter gam-
maldags åskådning, icke så särskildt »kvinligt»,
hinner hon dock utföra en massa vanligt kvin-
noarbete. Hennes händer hvila aldrig; de äro
i beständig rörelse med virkning, sömnad,
stickning, allsköns nyttig handaslöjd, midt un-
der lektionerna, medan hjärnan tänker, munnen
undervisar. Detta är sannerligen känneteck-
nande för en verksamhetsifver af ovanligaste
grad.
I denna månad hållas som sedvanligt de år-
liga afgångsexamina vid Navigationsskolan ; en
ny krets unga sjömän gå fullbildade ut till
sitt fria och ansvarsfulla yrke. I det säde,
de nu skola göra fruktbringande på blåa fält,
har Leonilda Sjöström lika visst sin stora part
med, som hon under de många åren tillförene
haft det. Och åter innesluter en tropp unga
hjärtan bland sina bästa, sina vackraste minnen
med på lifvets färd : bilden af en kvinna, hvars
högsta glädje var deras glädje, hvars största
framgång var deras framgång, hvars hela lif
var deras lif.
J. N—g.
Pingst.
Två sonetter af E. Geibel.
Tolkade af Fågel Blå.
I.
ju»
pjÉrarjordens skönapingstfest ärför handen,
fDå jublar vår, då tiga storm och strid;
fjfå hvarje stam i denna glädjens tid
jfn ros slår ut med dunkel glöd i branden.
jDu höge gäst från ljusa himlalanden,
fHit neder kommen med cn himmelsk frid,
"O, sänd en gnista af din flamma blid
zAtt vederkvicka sorgsna sångaranden!
3ag vet det väl: jag dig ej värdig är; —
jDock, efter dygd och rang du aldrig dömde,
jBlott trogen kärlek kan dig fatta här.
3*Ör ödmjuk tro du aldrig bort dig gömde:
fEn fiskarhydda var ditt hjärta kär,
"Och ibland syndare du kalken tömde.
ir.
jförtona nu du sång, som bittert klagar,
fDu sorgsna eko af min djupa smärta !
3Lu stundar vår, nu komma solskensdagar,
jjjfu glöda rosorna i färger bjärta!
Zfärbytta äro vinterns stränga lagar;
Ï)pp då till jubelsång, mitt sjuka hjärta!
Se, solen väcker lif i skog och hagar,
"Och intet moln ses vårens himmel svärta!
tÅll världens jubel genom rymden klingar;
Vpp då, min sång, till lek på gyllne lyra,
C/Yled toner ömsom veka, ömsom yra!
fy våren kommer nu på rägnbågsvingar,
jja, våren nalkas till mitt sorgsna sinne,
’Och tusen blommor spira fram därinne!
Kvinnans intressen vid 1891 års
riksdag.
I
ä vinnan saknar som bekant någon repre-
I sentant i svenska riksdagen, som i all-
mänhet är mera sammansatt efter statsrättsliga
regler och konstitutionella grunder än med
hänsyn till sociala förhållanden. Detta har
dock lyckligtvis ej förhindrat, att flere för våra
kvinnor viktiga frågor kommit på tal inom
riksdagen, och att riksdagen äfven begagnat sin
rätt att lagstifta och bevilja anslag i riktnin-
gar, som för kvinnan äro af vikt och betydelse.
Äfven 1891 års riksdag har i detta afseende
ingalunda gått spårlöst förbi, och vi lemna
här en kort redogörelse för de riksdagens be-
slut, som kunna för Iduns publik hafva in-
tresse.
Äktenskapsåldern.
I giftermålsbalken stadgas, att kvinna icke
utan konungens särskilda medgifvande får ingå
äktenskap, innan hon fyllt 15 år. Detta stad-
gande, som kvarstått från 1734 års lag, har
emellertid ej utan skäl börjat anses olämpligt,
och tiden har så småningom mognat för en
framflyttning af äktenskapsåldern.
Redaktör E. T. Borg, hvars verksamhet för
kvinnans intressen vi förut haft tillfälle att
’omnämna och belysa, väckte vid 1890 års riks-
dag förslag om att för kvinnan liksom för man-
nen äktenskapsålder och myndighetsålder skulle’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
