Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 29. 17 juli 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18Î.U IDUN 229
1869 bief kvinna berättigad att anställas som
lärarinna i teckning ocb säng vid lägre ele-
mentarläroverk, och 1870 tilläts hon utöfva lä-
kareyrket.
Genom cirkulär den 3 april 18.71 bestämdes,
att kvinna kunde användas i postverket »så-
väl till extra biträde mot arvode â stat som
ock till tillfälliga arvodister», och genom k.
brefvet den 6 juni 1873 förklarades kvinna
kompetent som sökande till föreståndarebefatt-
ning å postexpedition.
Men redan långt förut voro nog kvinnor an-
vända i postverkets tjänst. I »den gamla goda
tiden» antog och afskedade samt aflönade post-
mästaren efter behag sina biträden. Endast
på några få ställen voro anställda af postver-
ket aflönade »kontorsskrifvare» och kontrollö-
rer. Ville postmästaren som biträde använda
fruntimmer, stod det honom fritt, och det hände
ganska ofta. Men erkänd som tjänsteman i
postverket blef kvinnan, som sagdt, först långt
senare.
Nu — efteråt —■ sedan vi i åratal sett kvin-
norna nitiskt och plikttroget arheta i post-
verkets tjänst såväl som å så många andra
fält, verkar det rent af komiskt att läsa hvil-
ken apparat som drogs fram i striden för och
emot kvinnans anställning, särskildt i posten.
Så finner jag bl. a. en lång artikelserie i
tidningen »Postala Notiser» för 1877, i hvil-
ken artikelserie man bl. a. frågar: »Låter kvin-
nans anställning i posttjänst förena sig med det
passande och moralens fordringar...?» eller
så här:
»Besitter kvinnan de själs- och kroppskraf-
ter, som fordras för att väl förrätta de olik-
artade postgöromålen?»
Och så måste förf., som är gynnsamt stämd
mot kvinnorna, dra fram Isabella af Castilien,
Elisabeth af England, Maria Theresia och Ca-
tharinorna af Ryssland och sist Stuart Mills
omdömen för att visa, att kvinnorna ha nog
själskrafter att — sortera bref och läsa post-
författningar! !
* *
*
Kompetensvilkoren för vinnande af inträde
som elev i k. postverket äro desamma för män
och kvinnor, eller: att vara fylld 18 år, att
hafva aflagt akademisk examen eller afgångs-
examen från allmänt högre läroverk eller ega
betyg öfver mot- sistnämnda examen svarande
kunskaper. Dessa betyg skola vara utfärdade
af lärare vid universitetet eller högre elemen-
tarläroverk eller i fråga om moderna språk af
annan godkänd språklärare och omfatta svensk
ämnesskrifning, allmän och isynnerhet fädernes-
landets geografi, räknekonst samt något af de
moderna språken tyska, franska eller engelska.
Ansökan om att blifva antagen som postelev
skall af den sökande vara egenhändigt skrifven
samt, åtföljd af ofvannämnda kunskapsbetyg
jämte prestbetyg, ingifvas i k. generalpoststy-
relsen.
Tjugusex olika postkontor i riket äro sär-
skildt afsedda att mottaga elever. Önskar den
sökande att bli anställd vid något särskildt af
dessa kontor, anmäles det i ansökningen. De
26 kontoren äro: Ealun, Gefle, Göteborg, Halm-
stad, Haparanda, Jönköping, Kalmar, Karls-
krona, Karlstad, Kristinehamn, Linköping,
Malmö, Mariestad, Nyköping, Stockholm, Sunds-
vall, Söderhamn, Umeå, Upsala, Yenersborg,
Vestervik, Yesterås, Yexiö, Visby, Ystad och
Örebro.
Erhåller eleven plats, skall han eller hon
tjänstgöra, ett halft år och därefter inför post-
kontorsföreståndaren undergå examen i känne-
domen om postförfattningarna och postbehand-
lingen. Så måste med bifogande af detta exa-
mensbetyg och betyg öfver uppförande under
elevtiden m. m. ny ansökan ställas till gene-
ralpoststyrelsen om att blifva anställd som e. o.
postexpeditör.
När plats blir ledig, kan den, som blifvit
antagen till e. o. postexpeditör, erhålla anställ-
ning som extra biträde vid postkontor.
Ordinarie anställning har kvinnan ej rätt
att erhålla vid postverket. Hon kan emeller-
tid erhålla förordnande att bestrida ordinarie
postexpeditörsbefattning samt befattning som
föreståndare för 5:te och 6:te klassens postkon-
tor — dessa tjänster tillsättas då ej definitivt.
Här är emellertid att märka, att, för att
kvinna skall kunna erhålla dylikt förordnande
hon måste vara myndig, ogift eller enka. Trä-
der kvinna, som innehar dylik befattning, i
äktenskap, skall hon anses hafva frånträdt be-
fattningen, likväl med rätt för generalpoststy-
relsen att låta henne kvarstå såsom extra bi-
träde i postverket.
Rörande kompetensen för kvinnans anställ-
ning i posten kan tilläggas, att kvinna kan
blifva biträde, extra eller s. k. »disponibelt»,
utan att vara e. o. postexpeditör d. v. s. utan
att hafva ådagalagt de kunskapsprof, som erfor-
dras för att antagas som elev. Men numera
är det mycket ovanligt, att annan kvinna än
e. o. postexpeditör antages till extra biträde;
de s. k. »disponibla» torde i regeln ej vara
e. o. postexpeditörer.
* *
*
För närvarande äro. i postverkets tjänst an-
ställda en tillförordnad kvinlig postmästare och
8 tillf, kvinliga postexpeditörer. Dessa upp-
bära en lön af 1600 kronor jämte en provision,
som uppgår till e:a 240 à 300 kronor, således
inalles omkring 1900 kronor om året.
Kvinliga »extra biträden» finnas f. n. till
ett antal af något öfver 100 (vid slutet af febr.
detta år 102) med en lön af 8 à 900 kr. pr.
år. Sex kvinliga e. o. postexpeditörer äro an-
ställda som ammanuenser i de olika förvalt-
ningsbyråerna.
E. o. postexpeditörers lägsta lön är 600 kr.
och högsta 7 à 800 kr.
De s. k. »disponibla» biträdena, hvilka af-
lönas af postverket, men af vederbörande post-
mästare antagas, ha en lön af c:a 3 à 400 kr.
pr. år. Af dylika biträden finnas f. n. om-
kring ett hundra.
Här förutom äro kvinnor anställda som post-
stationsförestånderskor med en ungefärlig aflö-
ning af 200 kr. pr. år samt i postsparbanken
med en aflöning af 2:50 à 3 kr. pr. dag.
* *
*
Ehuru det strängt taget ligger utom ämnet
för denDa artikel, som endast afser att visa,
hurudan den svenska kvinnans ställning i post-
verket är, torde det likväl icke sakna sitt in-
tresse att kasta en blick på utlandets förhål-
landen i detta hänseende.
I Nordamerikas Förenta stater finnes ingen
inskränkning i kvinnans tillträde till posttjänst.
De användas som kanslister och translatorer i
generalpoststyrclsens byråer, som postföivaltare
i städerna och på landet och som biträdande
posttjänstemän. Deras inkomster äro i intet
afseende lägre än männens på motsvarande
plats. Flere tusen kvinliga posttjänstemän äro
anställda vid Nordamerikas postverk.
Näst efter Amerika kommer England i fråga
om vidsträckt användning af kvinnor i posten.
De kunna blifva postförvaliare vid mindre sta-
tioner, extra biträden m. m. samt användas
mycket vid postsparkassorna och vid räken-
skapsgöromålen i poststyrelsen.
I Frankrike inskränker sig användningen af
kvinnan i posttjänst i allmänhet till de mindre
postanstalterna (bureaux simples). Sådana be-
fattningar lemnas företrädesvis åt enkor eller
andra anförvandter till f. d. tjänstemän.
I Schweitz äro vilkoren för inträde i post-
tjänst desamma för både män och kvinnor
och vid befordran i de lägre graderna fästes
ej afseende vid kön, men männen ha i allmän-
het högre lön.
I Italien gälla i fråga om kvinnans post-
tjänst ungefär samma grundsatser som i Frank-
rike, men antalet kvinnor i posttjänst är i Ita-
lien betydligt lägre än i Frankrike. År 1870
fick den italienska kvinnan tillträde till post-
verket.
I Danmark kunna kvinnor erhålla anställ-
ning i postverket såsom föreståndare för »ikke
regnskabsförende postexpeditioner«, såsom bi-
träden vid landsortspostanstalter och som —
brefbärare !
I Österrike och Tyskland är kvinnans an-
vändande i posttjänst ytterst ringa.
Likaså i Ungern och Belgien, i hvilket se-
nare land blott kvinliga anförvanter till post-
tjänstemän få användas i posttjänst, men på
föreståndarens ansvar.
I Norge och Nederländerna är det blott
undantagsvis tillåtet kvinnorna att bestrida
postala tjänster, och i det senare landet anför-
tror man dem blott distributionen af postför-
sändelserna vid de obetydligaste postanstalterna.
Uti Egypten, Spanien, Grekland, Portugal,
Ryssland, Turkiet m. fl. stater äro kvinnorna
helt och hållet uteslutna från posttjänst.
t- *
*
Posttjänsten ställer stora fordringar på sina
utöfvare. Det gäller att besitta stort ordnings-
sinne, den utsöktaste ackuratess, snabb upp-
fattningsförmåga, vaken intelligens och ett godt
minne, utom krafter och uthållighet för en
ofta mycket ansträngande tjänstgöring. Och
det fordras framför allt en aldrig sviktande
plikttrohet och ärlighet. Och i alla dessa hän-
seenden har kvinnan visat sig fullt vuxen de
fordringar posttjänsten ställer på henne.
m*
Middag.
^/falhdstimmarne hafva såsom allting annat un-
der århundradenas lopp underkastats många
vexlingar. I synnerhet är detta fallet med
hufvudmåltiden, middagen, och Frankrike var re-
dan under medeltiden bestämmande i detta liksom
i allt annat, som kan räknas tillhöra modets välde.
1 början af fjortonde århundradet afåts dagens
förnämsta mål i förnäma hus ganska tidigt på
morgonen, och konungen dinerade redan klockan
9 på morgonen; han var också redan klockan 7
på aftonen färdig att gå till hvila. I Henrik den
fjärdes hof serverades middag kl. 10 f. m., men
på Ludvig den fjortondes tid satte man sig till
middagsbordet kl. 11 f. m.
Ludvig den femtonde vidtog en större föränd-
ring i tiden för detta mål och framflyttade det
kl. 2 e. m., hvilket länge förblef den vanliga mid-
dagstimmen. Revolutionen, som lik en nivelle-
ringsmaskin bröt ned ocb jämnande allt, verkade
omstörtande äfven hvad tiden för middagsmåltiden
beträffar, och sedan dess har ingen enighet rådt
i detta stycke.
I Frankrike äter man ej gärna middag före kl.
6 e. m., och i Paris är kl. 7 den vanligaste tiden.
Italienarne äta sin middag ungefär vid samma tid,
men gå härvid till väga med en grundlighet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1891/0237.html
