Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 40. 2 oktober 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1891 i DU N 315
nastiklärarinnor, hvarför dessa båda kurser
här kunna i sammanhang behandlas.
Vid Gymnastiska Centralinstitutet antagas
kvinliga elever, som uppfylla de stadgade in-
trädesvilkoren. Dessa äro: att ej hafva fyllt
30 år; att styrka sig ega de kunskaper, som
fordras för inträde vid högre lärarinnesemi-
narium; att kunna förete intyg om en frisk
och stark kroppskonstitution och att hafva
anlag för gymnastik.
Undervisningsåret delas i två terminer, och
kursen beräknas kunna genomgås på två år.
Undervisningen för kvinliga elever, hvilkas
praktiska öfningar äro mindre omfattande än
de manliga, anordnas så, att både gymnastik-
lärarinne- och sjukgymnastikkursen må kunna
som ofvan nämnts genomgås på tvänne år.
Ämnena för båda grenarne äro: 1) teore-
tiska: anatomi, pedagogisk gymnastik (med
undantag för fäktlära) och fysiologi. 2) prak-
tiska: öfningar i pedagogisk gymnastik, i mi-
litärgymnastik och i konsten att leda gym-
nastiska öfningar.
För sjukgymnasterna särskildt : pedagogisk
gymnastik för kvinliga elever, sjukdomslära
m. m.
Betyg öfver genomgången fullständig läro-
kurs medför kompetens till gymnastiklärarin-
nebefattning vid offentliga kvinliga läroan-
anstalter.
Den, som vill egna sig åt sjukgymnastisk
verksamhet, skall för att erhålla vederbörlig
legitimation ha i betyg vid Gymnastiska Cen-
tralinstitutet erhållit minst »godkänd». An-
sökan om dylik legitimation skall med bifo-
gande af betyg ingifvas till K. Medicinalsty-
relsen.
Jag nämnde här ofvan, att för att vinna
inträde som elev vid Centralinstitutet fordra-
des bl. a. att ega motsvarande kunskaper,
som för inträde i högre lärarinneseminarium
fordras.
Dessa fordringar äro ej så obetydliga. De
omfatta god kunskap i katekes och biblisk
historia samt någon bibelkunskap; i moders-
målet: säker och flytande innanläsning, god
grammatikalisk underbyggnad och förmåga
att skrifva en uppsats öfver ett lättare ämne;
i främmande språk: säker och flytande innan-
läsning i franska, engelska och tyska, gram-
matikalisk underbyggnad, förmåga att utan
förberedelse öfversätta en lättare författare;
i historia och geografi; det viktigaste af all-
männa historien, svenska historien fullstän-
digare, allmän matematik, fysisk och politisk
geografi, Sveriges geografi utförligare; i räk-
ning: de fyra räknesätten i hela tal, sorter,
decimalbråk och allmänna bråk samt enkel
régula de tri, och någon kännedom om geo-
metrisk åskådningslära; i naturkunnighet:
naturalhistoriens och naturlärans allmänna
grnnder.
Dessutom god handstil m. m.
Som man finner skall man kunna ganska
mycket för att bli antagen som gymnastelev.
De kvinliga gymnastiklärarnes antal torde
icke vara mycket stort. Äfven vid flick-
skolorna, åtminstone de större, har man of-
tast manliga lärare i denna branch.
De flesta kvinnor, som genomgå Central-
institutet, egna sig väl åt sjukgymnastiken,
dels som biträden å de sjukgymnastiska pri-
vatinstituten, dels som själfständigt utöfvande
sjukgymnaster, fältskärer och massörer.
❖ *
För att blifva legitimerad fältskär fordras
att ha aflagt s. k. fältskärsesamen, hvilken
först får afläggas sedan myndig ålder upp-
nåtts. Förstudium till denna examen beräk-
nas taga en tid af U/s à 2 år och består i
genomgåendet af kurser i anatomi och
kirurgi (Vs |r), tjänstgöring å lasarett (V* år)
samt någon tids tjänstgöring som »ämnesven»
hos fältskärsmästare.
Examen aflägges inför stadsläkaren å den
plats, man själf väljer. Stadsläkaren tillkal-
lar för ändamålet en nämnd, bestående af en
fältskär, en läkare och en magistratsperson.
* *
*
Kvinnan eger äfven •—• sedan 1861 —
rättighet att utöfva yrke som tandläkare.
För att blifva tandläkare fordras att hafva
aflagt studentexamen samt såsom elev hos nå-
gon erkänd tandläkare ha genomgått en två-
årig praktisk kurs. Efter denna elevtid skall
en särskild examen afläggas för rätten att bli
s. k. »medhjälpare». Efter ungefär ett års
praktik som medhjälpare kan i regeln tand-
läkareexamen afläggas. Detta sker inför
medicinalstyrelsen och omfattar såväl yrkets
teori som praktik. Det praktiska examens-
profvet består uti att ha förfärdigat tvänne
godkända tandarbeten. Den första kvinliga
examinerade tandläkaren i Sverige är fröken
C. Elbe, som aflade sin examen för ungefär
tre år sedan. Hennes porätt meddelades då
i Idun.
❖ #
*
Slutligen ha vi på sjukvårdens område det
fält, hvarest kvinnorna naturligt nog fått den
vidsträcktaste användningen, nämligen såsom
sjuksköterskor.
För att blifva en god sjuksköterska fordras
numera ej blott att vara en tålmodig och
god kvinna. Därtill fordras en särskild un-
derbyggnad.
Utbildning som sjuksköterska kan här i
Stockholm vinnas vid Hemmet för sjukskö-
terskor, i föreningen »Röda korset» samt vid
»Diakonissanstalten» m. fl. inrättningar.
För att blifva antagen som elev vid Hem-
met för sjuksköterskor fordras god helsa, all-
varlig håg för sjuksköterskekallet, god skol-
underbyggnad samt att vara mellan 21—35
år. För utrönande af sökandes lämplighet
förbehålles en pröfvotid af en månad. Den,
som blifvit antagen till elev, förbinder sig att
i tre år stanna i hemmets tjänst, däraf l1/ä
år som elev och \lfi som sköterska. Vid
inträdet erlägges en afgift af 150 kr., hvar-
emot erhålles »allting fritt» af hemmet. Se-
dan elev blifvit sköterska, erhåller hon en lön
af 250 kr. om året.
Göm kvar!
Af sol från gyllene sommartid,
af doft från grönskande hagar,
af vågors hviskning i kvällens frid
göm kvar för kommande dagar!
Låt från ditt väsen se’n stråla ut
en glimt af sommar, när den är slut,
når hjärtan stelna och frysa !
S— U—n.
Brännsår.
Af Elisabeth Kuylenstierna.
»M/Tåt mig se på dig riktigt! Är det verk-
ligen lilla »Wi»? Du är inte ett
grand lik min gamla lekkamrat. Ku är du
stor, kära kusin Hillevi.»
Erik släppte leende den unga flickans hän-
der och gjorde i stället en djup bugning,
så att det tjocka, mörka håret föll ned
öfver pannan ända ned på de buskiga ögon-
brynen.
»Erik —» Det var allt, hvad Hellevi kom
sig för att säga, ty hennes hjärta slog häf-
tigt af ungdomens friska, varma känslor och
af länge återhållen längtan.
För hennes öron ljöd det melodiskt: »Du
är Erik, vackra drömmars kung.» Hennes
klara, blå ögon strålade trofast emot honom,
och rodnaden kom och gick på de ännu barns-
ligt runda kinderna.
Ändtligen lösgjorde hon sig från förtroll-
ningen, knäppte hastigt upp kappan och tog
af både den och hatten.’ En hastig jämkning
på kragen, ett lätt ordnande af luggen, och
så gick hon för att vara värdinna.
»Välkommen Erik; förlåt, att jag ej genast
sade det, men du visste det ändå, säg?
Mamma är inte hemma, ingen mer än jag,
vill du hålla till godo med det så länge.»
»Kom, vi sätta oss i förmaket, du minns
väl skymningssoffan, där vi byggde luftslott
och berättade sagor!»
»Ja, jag tror väl.»
Det låg intet af Hillevis hänförda minnes-
godhet i detta svar. Hans blick smög i stäl-
let med dröjande välbehag öfver det tjusande
unga ansiktet och den smärta, böjliga ge-
stalten.
Hon satte sig i det ena soffhörnet, han
helt nära henne, och nu först vågade Hillevi
rätt betrakta honom. Hon gjorde det så
uppmärksamt, att han slutligen frågade : »Hvad
ser du på mig?»
»På dig.» Svaret kom forskande, fam-
lande, som om hon i mörkret sökt leta sig
fram till ett mål, men tagit miste om vägen.
»Nå, har jag inte också förändrat mig?
Fem år göra mycket. Det ser jag på dig.
Du är inte längre en sådan där svärmisk
toka, det är jag säker på. Men du är visst
inte nöjd med din granskning, hvad har du
emot mig?»
»Ingenting,» svarade Hillevi undvikande.
Hon kände en viss främmande känsla be-
mäktiga sig. Det där hårda, kalla draget
kring munnen och de stränga ögonen kände
hon ej igen, och dessutom -— detta var ej alls
som hon tänkt sig det. Visst var han vän-
lig, men det föreföll ju, som om de behöfde
leta efter samtalsämne; de som hade tillbragt
så många glada stunder tillsammans, som
lekt så roliga lekar och gjort upp så många
framtidsplaner.
»Hur mår gumman tant? När jag tänker
på henne, kommer jag ihåg, hur man brukade
passa på och kila in i skafferiet efter för-
bjudna läckerheter, medan gumman lurade
middag. Åh, Herre Gud, hvad det smakade
godt, som alltid förbjuden frukt förresten.»
»Jo tack, mamma mår bra.»
»Och Stafva då? Ja, hon borde då rätte-
ligen vara både död och begrafven, ty hon
är väl sina sjuttio minst?»
»Ja, sjuttiotvå.»
»När man tänker tillbaka på den där ti-
den, är det precis som det slog en doft af
instängdt, af burluft emot en. Man har lärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1891/0323.html
