Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 44. 30 oktober 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1891 IDUN 351
guld, silfver och färger kunna på denna väg åstad-
kommas.
En stor fördel är det synnerligen billiga glaset,
som gör, att en hvar kan hafva råd försöka detta
arbete.
Så t. ex. en fotografiram med plats för fotogra-
fier af familjens samtliga medlemmar, en bord-
skifva till de moderna monteringsborden, en album-
perm, en namnskylt, lock till skrin o. s. v. kunna
göras för ringa kostnad.
Man ser alltid till att få glas utan blåsor samt
så jämnt och felfritt som möjligt; bäst är ofolieradt
spegelglas, men ingalunda behöfligt.
Har man råd, kan ju glaset facettslipas, då na-
turligtvis hvarje utstyrsel af glaset gör det vack-
rare.
Till arbetet behöfves:
Äkta bladguld och äkta bladsilfver, en bok af
hvar, guldläggare, listpensel, fina hårpenslar, hus-
blås, damarlack, terpentin och anläggningsfernissa
till matt guld.
Hur än glaset skall göras, börjas med förgyll-
ningen.
Uti 2 dclit. dest. vatten kokas en bit husbiås,
ungefär så stor som ett fjärndels frimärke, tills
biten är smält.
Lösningen måste vara svag, för att guldet lätt må
tvättas bort.
Listpenseln doppas i vattnet och strykes öfver
det väl rengjorda glaset, jämnt och ej för tunnt;
sedan öppnas guldboken, guldläggaren dragés mot
pannan, för att erhålla en ringa fuktighet, som
ej kan ernås på annat sätt; med guldläggaren ta-
ges nu försiktigt ett guldblad i ena kanten, som
med ett raskt tag lägges på glaset, därvid man
försöker få det så jämnt som möjligt; ett nytt blad
tages o. s. v., tills hela glaset är fullt ; ett läskpap-
per lägges. försiktigt öfver, så att öfverflödigt vat-
ten uppsuges.
När förgyllningen torkat fullständigt, hvilket sy-
nes bäst från glassidan, poleras guldet, hvilket
tillgår så, att en lapp af fin silkessamet föres i
kretsformiga rörelser öfver guldet, tills det synes
blankt. Sedan måste ännu ett lag guld anbringas,
emedan det är så tunnt, hvilket tillgår på samma
sätt, med polering efteråt, dock måste husblåsvatt-
net anbringas raskt, utan att gå öfver samma ställe
mer än en gång, emedan det annars händer, att
det första lagret släpper; det fästes näml. sedan
på annat sätt, så att man icke må tro sig göra
klokt i att använda starkare bindningsämne.
Innan ’jag börjar beskrifningen på själfva utar-
betandet, vill jag förutskicka några små vinkar
och råd.
1. Som guldet är ytterst tunnt, får det icke vid-
röras med fingrarne, emedan det genast fastnar
vid dessa, skrynklas ihop och blifver odugligt.
2. Får icke det minsta drag finnas, emedan gul-
det då blåser omkring och försvårar arbetet; på
samma grund bör man akta sig att andas för
tungt mot den öppna guldboken, emedan det har
samma effekt som drag.
3. Då det icke alltid är hela glaset, utan endast
en mindre del, som skall förgyllas, lägges teck-
ningen under glaset ; guldet skäres med en bords-
knif mot en dyna af sämskskinn i remsor och
bitar, hvilkas påläggning sker såsom förut är nämndt,
dock alltid större än teckningen.
4. På större ytor kan det hända, att guldet får
läggas tre gånger för att blifva jämnt; silfver är i
flesta fall nog med ett hvarf, emedan det är tjoc-
kare.
5. Förgyllningen är med litet vana lätt, men in
nan handlaget är förvärfvadt, händer nog, att ett
eller annat blad går förloradt.
6. Det är att märka, det all förgyllning och mål-
ning sker på baksidan af glaset och skall färdigt
ses från framsidan. Detta bör noga läggas på
minnet, ty eljes händer, att när arbetet är färdigt,
man till sin harm finner, att hela målningen är
afvig, hvilket den i all synnerhet icke kan vara
med bokstäfver.
Nu tror jag, att den konstnärliga delen af arbe-
tet kan börja.
En teckning göres noggrannt och så rik och
smakfull, som kan åstadkommas.
Motiv och teckningar äfven i denna bransch
finnas i Tekniska skolans i Stockholm bibliotek.
Annars kunna i många fall broderimönster, gratu-
lationskort o. d. tjäna som motiv.
Med en synål instucken i ett virkskaft stickes
tätt med hål, till underlag användes en ylleduk;
vidare gör man sig af en sliten ej för tät tyglapp,
som fylles med krossade träkol, en boll med hand-
tag; nu lägges teckningen på guldytan, afeigt;
med påsen strykes eller slås helt lätt, då tecknin-
gen framstår i små svarta punkter.
Nu kan man förfara på tvenne sätt ; det lättaste
är: med en nål eller hvass benpinne repas alla
schatteringar i ornament, bokstäfver eller hvad
det är, som framställes. Sedan blandas litet da-
marlack och terpentin; med en fin hårpensel dop-
pad däri läggas nu ornamenten noggrant och skarpt,
hvarefter det hela får torka, hvilket dröjer unge-
fär 1 timme. Därpå tvättas med en fin svamp
under vatten, då allt guld, som icke är täckt af
damarlacken, tvättas bort, och teckningen kvarstår
i blankt guld.
Det andra är: samtidigt med schatteringen repas
äfven ytterkonturerna, hvarefter det såsom i förra
fallet lägges med damarlack och tvättas.
Fördelen häraf är störst, då jämnlöpande streck
och bokstäfver skola göras, emedan då linial an-
vändes, och det icke går riktigt bra att draga efter
linial med hårpensel.
Det som här blifvit nämndt om guld gäller äfven
för silfver.
Önskar man att lägga matt guld, användes an-
läggningsfernissa. På det klara glaset, alltjämt
på baksidan, lägges med en hårpensel allt det man
vill hafva matt; denna fernissa torkar dock lång-
samt, cirka 20 timmar åtgå, innan guldet kan läg-
gas på, fernissan skall nämligen vara så torr, att
den icke klibbar, guldet tager fast ändå i följd af
sin tunnhet. Sedan tvättas glaset igen och får
torka.
Anser man arbetet färdigt, öfverstrykes hela bot-
ten öfver guld och allt med en färg i den kulör
som önskas. Denna färg måste vara s. k. lack-
färg. Till litet damarlack, spädd med terpentin,
sättes ett färgpulver af nedanstående: Hvit: zink-
hvitt. Gula: ljusocker, brunocker, kromgult. Röda:
rödfärg, cinnober, turkiskt rödt. Blå: ultramarin,
pariserblått. Gröna: kromgrönt, cinnobergrönt.
Svarta: kimrök, gassvart.
Genom att blanda tvä eller flere af ofvanstående,
erhållas alla nyanser, som kunna tänkas. Se till,
att färgerna äro fint pulveriserade!
Om icke färgen skulle täcka med en gång, stry-
kes ett par; det duger ej att måla tjockt, emedan
det försvårar torkningen.
Oaktadt resultatet af ofvanstående är särdeles
vackert, så finnes väl knappt någon, som icke ville
ha det ännu vackrare; då måste man tillgripa fär-
ger igen. Nedanst. äro lämpliga och böra helst
vara tubfärger; för att få dem att torka tillsättes
helt litet zerotin. Hvita: chremserhvitt. Gula: krom-
gult, jaune brillant, ocker, ljus och mörk. Röda:
engelskt rödt, krapplack, cinnober. Bruna: Van
Dyk. Blåa : kobolt, pariserblått. Gröna: kromgrönt,
täckgrönt, cinnobergrönt. Svarta: korksvart, ben-
svart.
Af ofvanstående färger behöfvas ej alla, man
kan ju köpa dem efter behof.
Färgerna påföras naturligtvis, innan botten är
struken; man lägger den helst färglagda teckningen
under glaset, hvarefter man så mycket som möj-
ligt sitter midt för, på det ej glasets tjocklek göre,
att det hela blir misstecknadt. Guld, matt och
blankt, måste vara färdigt först.
Därefter målas dagrar och skuggor, samt sist
hvarje detaljs bottenfärg. När färgerna torkat,
strykes botten som förut; där ett fotografikort e.
d. skall sitta strykes naturligtvis ingen botlen.
Vill man än ytterligare utarbeta glasmålningen,
så finnes en sak med stor effekt, näml. perlemor
i så tunna skifvor, att den kan skäras med knif.
Perlemor finnes i flere kulörer, i små blad; de
fästas på så sätt: när bottenfärgen är torr, skrapas
med en fm knif på de ställen man vill hafva per-
lemor, precis så stor fläck som behöfs, sedan läg-
ges perlemorbiten på den sålunda bildade öppnin-
gen och fastsättes med en öfverklistrad pappersbit;
efter torkningen öfverstrykes papperet med botten-
färg. Man kan naturligtvis äfven vid uppstryk-
ningen af bottenfärgen spara ut de platser, som
skola läggas med perlemor.
Ännu ett sätt att förhöja effekten på dessa mål-
ningar finnes: s. k. tennpapper eller staniol är
veckadt och lagdt under öppningar i bottenfärgen,
sparsamt användt, mycket vackert.
Färger, penslar, fernissor, perlemor, guld silfver
och husbiås samt för öfrigt alla omnämnda mate-
rialer finnas i färghandeln.
När glaset är färdigt och torrt, monteras det på
lämpligaste sätt, baksidan bör alltid skyddas.
Det målningssätt jag här beskrifvit bör lämpa
sig särdeles väl för damerna, då det är alldeles
nytt som arbete inomhus.
Det har visserligen af några få specialister an-
vändts till skyltar o. d., men ej som kvinligt hand-
arbete, hvartill det dock lämpar sig bäst. Skulle
någon vilja hafva råd i en eller annan sak rörande
ofvanst., skall jag gärna stå till tjänst i »Iduns»
spalter. E. B.
Smånotiser från kvinnovärlden.
En undervisningskurs i korgmakari an-
ordnad och bekostnad af Centralkomiten för Stock-
holms arbetsstugor för »barn« har nyligen egt rum
härstädes inom Adolf Fredriks arbetsstuga. Däruti
deitogo 15 lärarinnor från hufvudstadens olika ar-
betsstugor och 3:ne ifrån landsorten. På några vec-
kor hade lärarinnorna, hvaribland flere äro frivilliga
och obetalda, inhemtat konsten att tillverka mycket
vackra korgar och arbeten af raffiabast, för att se-
dan kunna undervisa gossarne i denna lätta och ro-
ande slöjd.
Efter den ofvannämnda kursens slut började en
annan kurs: i konsten att af klädeslappar göra sko-
don med seyelgarnsbotlnar, ett för arbetsstugornas
flickor lämpligt arbete, hvilket ock användes såsom
hemarbete, för hvilket de små flickorna erhålla be-
talning.
Sen til!, att Idun med Modetidning
finnes hos alla edra bekanta!
Teater och musik.
Första symfonikonserten gafs i lördags å k, ope-
ran för fullsatt salong. Konserten inleddes med
Saint Saëns’ pikanta och lättfattliga orkestersuite
i d-dur samt afslutades med Beethovens sköna
symfoni n:r 7, hvars välkända och beundrade al-
legreltosats (»Tonernas vågor») särskildt väckte
lifligt bifall. Båda kompositionerna fmgo ock, om
man frånräknar några smärre ojämnheter, ett pä
det hela taget godt utförande. Programmet ut-
fylldes med Wagners kända och målande Siegfrids-
idyll samt med Agathas stjärnaria ur »Friskytten»,
hvilken senare på ett mycket tilltalande sätt fö-
redrogs af fröken Esther Sidner. Fröken S. visade
sig ega ett förträffligt röstorgan, af hvilket med
tiden och under god ledning torde kunna bli nå-
got verkligt framstående.
Symfonikonserten leddes af direktör Nordquist
själf.
Under inöfning å k. operan är Alphonse Dau-
dets »Flickan från Arles» (L’Artésienne) med mu-
sik af Bizet.
Fröken Esther Sidners konsert eger rum om mån-
dag den 2 november i Musikaliska akademien.
Den unga sångerskan, som redan vunnit många
vänner till sin konst, har lyckats erhålla biträde
af bl. a. operasångaren Lundqvist, fröken Euge
nie Claëson, den unga lofvande violinisten fröken
Lindberg, fröknarna Piehl och Petterson. Då där-
jämte inkomsten af konserten är afsedd för en
studieresa utomlands, torde fröken Sidner kunna
påräkna, en talrik publik.
I en vrå af världen.
Berättelse för Idun
af
Cecilia Bååth-Holmbeng.
(Forls.)
d§)ch däraf kom det sig, att den unga vackra
frun inom kort fann sig ganska isolerad i den
nya hemorten. De fina våningarna voro stängda
för henne; det fanns visserligen många af de an-
språkslösare familjerna, som med största vänlig-
het och hjärtlighet kommo henne till mötes, men
hennes lifliga själ, som nyss börjat utveckla sig
och ej hade någon egentlig ledning, började snarl
finna det tråkigt att sitta i de små förmaken, all-
tid sitta midt i den hårda långa soffan pä midt-
väggen, dricka kaffe med påtår och med så in
tresserad min som möjligt konversera om bästa
sättet att koka såpa eller laga medvurst.
Ja, i det hela taget var det då bättre att vara
hemma, ty där tänkte hon just ej synnerligt myc-
ket på sådana saker.
Jakob Kulle’s
Svenska Münster utkomma i färgtryck ! Första häftet i med. af november. För TConstctlfnatter och ’Broderier i 6 häften med 6
planscher i hvarje häfte. (Omkrig 200 mönstermotiv). Fris 1: 50 för häfte. För prenumeranter 7; 50 för hela verket. Prenu-
meration hos JAKOB KULLE, Postadress Stockholm■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
