Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 1 april 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
106 1892
Hvad ödet gett dig eller gömt
Af sorg och tår,
Kom blott ihåg, att allt är glömdt
Om hundra år.
|ÎLIAS jSEHLSTEDT.
Bekymmer finnas på vårt klot
Till tusental.
Ett godt recept jag vet emot
Förtret och kval:
fick genomgå, och efter dess slut erhöll hon
på anbefallning af sin lärarinna introduktion
hos den kända förläggarfirman Ricordi i Milano.
En af denna firmas medlemmar, Giulio Ri-
cordi, har skapat sig ett aktadt namn såsom
författare af en hel del uppsatser i musikaliska
ämnen i den mycket spridda facktidningen
»Gazette musicale» och är dessutom en ansedd
sångundervisare. Hos honom erhöll den unga
sångerskan den sista efter italienska fordringar
lämpade utbildningen och inöfvade särskildt på
det omsorgsfullaste sätt det parti, hon valt vid
sitt första uppträdande å svensk scen. Det är
också en i detalj utarbetad prestation och hvad
särskildt den stora cavatinan beträffar, är det
endast få sångerskor, som utföra den i så full-
komlig Yerdi-stil samt i den rätta tonarten.
Yid sin debut i detta parti erhöll sångerskan
också ampla loford af den italienska pressen.
Hon sjöng sedan med stigande framgång på ett
stort antal italienska scener och erhöll till sist
i februari 1889 en flere gånger upprepad kal-
lelse att i hufvudpartier uppträda å Italiens
största teater, San Carlo i Neapel. Detta an-
bud afslog hon dock, fastän Ricordi tillrådde
henne att antaga det.
Utom Italien har fru V.-H. hittills endast
uppträdt i Spanien och Belgien, men med sam-
ma framgång som i det förstnämnda landet.
I september skall sångerskan börja sitt enga-
gement vid Théâtre de la Monnaie i Bruxelles,
hvilken scen som bekant räknas bland de för-
nämsta i Europa. Enär sångerskan numera kan
sägas vara af skandinavisk nationalitet, har hon
redan nu velat uppträda å Skandinaviens för-
nämsta sångscen.
Det nämndes här ofvan, att vår operas nu-
varande gäst äger till sitt förfogande en för-
träfflig stämma. Denna har en betydande höjd,
så att den utan ansträngning sträcker sig till
trestrukna d eller ännu högre och med lätthet
slår en drill vid trestrukna c, men den äger
på samma gång vackra djupa toner. Dessutom
är den både fraiche och af en betydande volym
och bärkraft, så att den gör sig gällande äfven
i komplicerade finaler, hvilket bland annat vi-
sade sig i tredje finalen i »Den vilseförda».
Såsom man kan sluta af de kända namnen på
dem, som utdanat denna stämma, är röstbild-
ningen ytterst vårdad. Det vibrato, som vid
första föreställningen någon gång skymde den
glänsande tekniken, härledde sig tydligen af den
förklarliga oro, som framkallas af uppträdandet
inför en alldeles obekant publik. Sångerskan
har eljes redan nu en säker och flytande kolo-
ratur, som endast kräfver en genom flerårig
praktik förvärfvad smidighet för att varda än
exaktare. En af de viktigaste faktorerna i en
god röstbildning förefinnes här ock, nämligen
stämmans egalitet eller jämnhet, med omärkliga
registerförbindelser.
Vid olika nyansgrader bibehåller denna väl
utdanade stämma sin fulla skönhet och man
skall aldrig få höra detta osköna och öronpi-
nande skrik, som somliga anser vara oundgäng-
ligt i förenade dramatiska moment. Detta skrik-
manér har så tagit öfverhand, att åtskilliga
sångartister omöjligen kunna taga en hög ton,
utan att med våld pressa fram den, äfven där den
sceniska situationen ej alls fordrar det. Detta
manér kan för öfrigt mången gång bemantla
ett aftagande af röstresurserna. I detta hän-
seende är fru V.-H. en lämplig förebild genom
den finess, hvarmed hon i de allra flesta fall
tager höjdtonerna.
Med ofvan antydda strupteknik ïôrcnar sån-
gerskan ett distinkt textuttal, som låter hvarje
ord komma till sin rätt, och samma fraserings-
konst, som är kännetecknande för de sydeuro-
peiska sångkonstnärerna.
Det är naturligt, att tekniken för en verklig
konstnär ej är hufvudsak, utan endast ett medel
för att vinna högre konstnärliga syften. Genom
det själfulla i sin föreställning kommer fru
V.-H. också åhöraren att glömma, att hennes
tekniska utbildning ej hör till de vanliga.
I slutakten af »Den vilseförda» hade sån-
gerskan tillfälle att visa, det hon äfven för-
fogar öfver en ej ringa dramatisk talang, ty
här var framställningen rik på lika väl genom-
tänkta som med gripande sanning utförda mo-
ment.
Fru V.-H:s repertoar omfattar en hel del
partier i italienska och franska operor, sådana
som Gilda i »Rigoletto», Mignon med flere.
Sedan ofvanstående var skrifvet, har hon å
vår scen äfven uppträdt som Margaretha i Gou-
nods »Faust».
H. G. S.
Kärlekens strängar.
<3)jupt i mitt innersta ibland jag hör
en ljuf musik, hvars toner örat smeka;
med sakta ljud hon känslosträngar rör,
som spörja mig med mollackorder veka:
»’Säg, minnes du den arla morgonstund,
då daggens tår i ögats blomkalk lyste,
då himlen speglades af själens grund
och glad förhoppning unga sinnet hyste?
[Minns du en tro, på hvilkens äkta halt
du litade, liksom på guldets värde?
[Minns du en vän, som var dig mer än allt,
hvad öfrigt lifvets rikedom beskärde?»
jHvem vet? jfanhända samma strängalek,
som mina känslors fibrer stundom rörer,
och samma ton, som klingar skär och vek,
min vän i stilla stunder äfven hörer.
Jjanhända mötas suckar, hvilkas ljud
här tyckas bortdö som i öde öken,
kanhända gå de såsom sändebud
från själ till själ, midtgenom jordens töcken.
ijch hviska sakta, om och om igen,
att ömhetsbandet, här af misstro brutet,
där, hvarest vän ej skiljes mer från vän,
af luttrad trohet varder återknutet.
Charlotte Lindholm.
Skyddsbestämmelser
för
kvinnliga arbetare.
För Idun af Gregor.
i dessa dagar en af konungen tillsatt
H komité för afgifvande af förslag i vik-
tiga frågor inom arbetareskyddslagstiftningens
område i sitt betänkande förordat åtskilliga
bestämmelser, afseende skydd särskildt för
kvinnliga arbetare, hafva vi trott oss tillmö-
tesgå önskningarna hos de flesta Iduns läsa-
rinnor, då vi i dag bjuda dem en kortfattad
redogörelse för hvad den svenska lagstiftnin-
gen i detta hänseende nu stadgar, äfvensom
för komiténs utredning och förslag i hithörande
delar. Men dessförinnan ha vi trott det kunna
intressera Iduns läsekrets att något orientera
sig i frågan i allmänhet samt kasta en helt
flyktig blick på förhållandena utom vårt land
och på arbetsområden, från hvilka vi svenskar
ju gärna pläga hämta föredömen.
Hufvudsakligen till följd af ångans använ-
dande i industriens tjänst och det allt allmän-
nare vordna bruket af maskiner har det in-
dustriela arbetet under det nittonde århundra-
det undergått en genomgripande omgestaltning
och länkats in på nya banor. Medan fordom
en genom långvarig öfning uppdrifveu handa-
skicklighet var af nöden, kan numera indu-
strien för utförandet af de många ganska
enkla operationer, som den utsträckta arbets-
fördelningen fört med sig, tillgodogöra sig
äfven relativt svaga och oöfvade krafter; och
då dessa ock äro de billigaste, har vinnings-
lystnaden å arbetsgifvarnes sida räckt handen
åt behofvet af bröd å arbetstagarnes. Fäder
och målsmän hafva gärna sett arbetets fält
öppnade för krafter, som eljes icke förmått
draga något strå till det gemensamma hem-
mets stack, och barn och kvinnor hafva blif-
vit indragna i arbetets stora Grotte-kvarn.
Men härigenom hafva ock dessa krafter blif-
vit utsatta för att öfveransträngas eller skadas,
och berättelser om upprörande missbruk i detta
hänseende äro inskrifna i århundradets krö-
nikebok. Det uppgifves, att i England efter
spinnmaskinens uppfinning barn, indelade i
skift, höllos i arbete vid maskinernas skötsel
från morgon till afton och från afton till mor-
gon, växelvis åtnjutande hvila i samma sängar,
och det går en sägen i Lancashire, att dessa
bäddar aldrig kallnade. I Frankrike såg man
barn från 5 år i oafbrutet arbete 14 à 15
timmar, till dess de vanmäktiga nedföllo vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
