Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 44. 28 oktober 1892 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1892 I U U fN 353
ädel mätta äro den bästa pröfvostenen pâ sann
bildning. Detta borde enhvar af familjens
medlemmar betänka och lägga på hjärtat
samt af all makt sträfva förekomma sådana
scener i stället för att framkalla dem. Isyn-
nerhet är detta föräldrars plikt, de borde som
familjens öfverhufvud hålla på dess värdighet.
Där kan ju inte alltid vara solsken i hemmet;
daglidags förekomma så många förargelser,
som äro mycket lämpade att göra lammet till
en tiger; men detta oaktadt borde man aldrig
tappa herraväldet öfver sig själf. Obehagliga
ordvexlingar, barnens bestraffningar, tjänst-
folkets tillrättavisning, allt sådant bör försig-
gå så snabbt som möjligt, med dämpad stämma
och mellan fyra ögon. Först då blir intrycket
kraftigt och verkan god. Man tror, att skrik,
stoj och bannor skola uppväcka fruktan och
injaga respekt, men de verka oftast motsatsen.
Tror man verkligen på allvar, att tjänstflickan
passar bättre på soppan nästa gång, om man
har slungat locket i hufvudet på henne?
Barn borde också, från det de äro små, vänjas
att icke vråla af alla krafter, om de agas;
det är oftast bara ett tecken på trots och
egensinne, och denna fula vana kan lätt under-
tryckas genom ett energiskt och konsekvent
uppträdande.
Ofta nog förekomma också sådana scener
i afsikt, att ens medmänniskor skola få veta,
hvilken plågad varelse man är, man vill upp-
väcka medlidande, göra uppseende, bli in-
tressant. Detta är det föraktligaste af allt,
och hos alla finkänsliga naturer väcker det
endats motvilja och afsky, ty de upptäcka
snart öfverdriften och hyckleriet. Ett ädelt
sinne prisgifver icke sina heligaste, inner-
ligaste känslor — det må nu vara i glädje
eller sorg — för främmande blickar. Hvilken
är väl den onda världens uppriktiga mening
och dom om ett brudpar eller äkta folk, som
spela ömma och oskiljaktiga inför alla män-
niskor, eller en änka, |som högt jämrande och
vridande sina händer följer sin mans lik till
grafven? Ju lugnare och mera obemärkt ett
hus föres, ju mindre man vet om det, dess
mer aktning utåt, dess mera lycka och fred
inåt.
»På tystnadens träd hänger frukten: fred.»
Matlagning-
söm läroämne i våra flickskolor.
kIra oktober 1882, således nu för tio år sedan,
cü» öppnades i Stockholm en kvinnlig läro-
anstalt, som redan utfört ett berömligt värf
och som, i fall ej goda tecken £vika, hädan-
efter kommer att få en stor betydelse för hela
vårt land.
Behofvet af en anstalt, där, mot en ringa
afgift och på jämförelsevis kort tid, unga kvin-
nor af arbetsklassen kunde, omedelbart efter
den egentliga skoltidens slut, få lära sig kon-
sten att laga mat, var i hög grad trängande.
Professorskan fru Anna Retxius, född Hierta,
inrättade därför vid nämnda tid med ett af
stiftelsen Lars Hiertas minne lämnadt anslag
af 5,000 kronor för en gång en matlagnings-
skola, hvilken, i olikhet med de s. k. »hus-
hållsskolorna», endast afsåg undervisning i
matlagning.
Under den första tiden kräfde anstalten icke
obetydliga tillskott, men erhöll också genom
sin stiftarinna allt hvad hon behöfde. Från
midten af 1886 har skolan likväl burit sig och
på sista åren till och med lämnat något öfver-
skott, hvilket användts till främjande af sko-
lans och sakens intressen.
Matlagningsskolans stiftarinna, som länge
hyst den öfvertygelsen, att huslig ekonomi
borde, såsom redan skett på Here ställen i
utlandet, hos oss upptagas på de högre flick-
skolornas läroplan, hembjöd redan i början af
1891 denna anstalt såsom gåfva åt Högre lä-
rarinneseminarium och den därmed förenade
Normalskolan för flickor, med villkor att där-
städes skulle anordnas undervisning i huslig
ekonomi åt eleverna vid nämnda läroverk.
Chefen för ecklesiastikdepartementet fann
detta uppslag till en mera praktisk anordning
af den kvinnliga uppfostran »vara väl värdt
att taga vara på». Efter hans förmenande
vore det dock fördelaktigare, om matlagnings-
skolan fortfarande blefve den nuvarande ägarin-
nans enskilda egendom; han hemställde därför
till fru Ketzius, om hon ville kvarstå som an-
staltens ägarinna, men upplåta densamma för
undervisning i huslig ekonomi åt elever vid
seminariet och normalskolan, hvarpå ägarinnan
svarade med att helt och hållet ställa skolan
till de nämnda läroverkens förfogande, hvar-
jämte hon förbundit sig att till dem öfver
lämna den vinst, som affären kan komma att
gifva äfvensom att ansvara för möjligen upp-
stående förlust.
Med anledning häraf beviljade senaste riks-
dag ett anslag för 1893 af 5,000 kronor till
Högre lärarinneseminariet att användas dels
till aflöning åt en lärarinna i huslig ekonomi,
som tillika skall vara matlagningsskolans före-
ståndarinna, dels till erläggande af månads-
afgifterna för de elever, som erhålla under-
visnining vid matlagningsskolan och till be-
stridande af kostnaderna för undervisning i
sådana ämnen (kemi, fysiologi, bokföring m. m ),
som stå i nära sammanhang med den husliga
ekonomien.
En af seminariets elever, med goda studier
i naturvetenskapliga ämnen, hade redan tidi-
gare erhållit ett statsunderstöd för att i ut-
landet (Tyskland, England och Belgien) taga
kännedom om undervisningen i detta ämne.
Denna studieresa anträddes, som vi redan förut
i Idun omnämnt, i september förlidet år och
afslutades i somras. Den 1 september detta
år tillträdde den sålunda utbildade lärarinnan,
fröken Ingeborg Wallin, sin plats som före-
ståndarinna vid matlagningsskolan, och samti-
digt tog vid denna anstalt den nya undervis-
ningen i huslig ekonomi sin början. Eleverna
i nu pågående läsårs matlagningskurs äro tjugu.
Med hjärtliga välönskningar bälsa vi den
nya statsinstitutionens framträdande och foga
därtill en önskan och förhoppning, att det af
statsmakterna gifna goda föredömet snart må
vinna efterföljd vid många kvinnliga läroverk,
både högre och lägre.
Up notisboken.
»Au bonheur des dames.» I juni 1891,
inkommo till Stockholms tullkammare transito-
Göteborg från utlandet 4 kollyn klädespersedlar,
adresserade till »grefvinnan Murossy». Adressaten
hördes emellertid icke af, hvarför i enlighet med
tullstadgan varorna utbjödos å offentlig tullauk-
tion, hvilken ägde rum tisdagen den 18 dennes.
Vid uppackning af de mystiska lårarne befuunos
de innehålla för damgarderoben så godt som oskatt-
bara artiklar : klädningar och rober aftjockaste siden
och dyrbaraste sammet samt kappor med päls-
verk och snörmakerier — i få ord allt hvad den
moderna och eleganta damvärlden kan önska sig.
Också hade vid auktionen infunnit sig en mängd
damer, liksom våra mest framstående modeaffärer
dit sKickat ombud.
Auktionen inbragte dock på det hela taget en
spottstyfver, ty de dyrbara klädespersedlarne voro
värderade till omkring 40,000 francs, då auktions-
summan uppgick till endast 3,000 kr.
Grefvinnan Murossy skall i ett olyckligt äkten-
skap bafva varit förenad med en stenrik ryss.
Hon hade dock vunnit skilsmässa; men på väg
att söka friheten och lyckan hade hon plötsligen
aflidit — och detta skall vara anledningen till, att
hennes tillhörigheter kommit på villospår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
