Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 44. 28 oktober 1892
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 IDUN 1892
lidelser. I de ord, som klingat oss till mötes,
ha vi hört maningsropen till oss att besinna
oss och tänka på, hvad vår frid tillhör. Yi
hafva konfronterats med oss själfva — i all
vår nakenhet 1
* H=
*
Rampens ljus lockar ungdomen, som svär-
mar däromkring. Ej minst den kvinnliga
ungdomen. Men huru många bränna ej sina
vingar därpå!
Att blifva en scenisk konstnär eller konst-
närinna af rang fordrar i våra dagar stora
betingelser, ej blott inre. Fordringarna på
konstens barn ha höjts, i samma mån som
aktningen för dem vuxit och deras sociala
ställning förbättrats. Eller kanske är gången
den omvända: de sceniska konstnärinnornas
samhälleliga ställning har blifvit bättre, i den
mån de ställt större fordringar på sig själfva.
Den tiden är nu väl så där tämligen förbi,
då den unge mannen eller unga kvinnan steg
direkt från ett eller annat obetydligt yrke
upp på scenen. Nu fordras utom begåfning
och lust äfven öfning, studier.
Något konservatorium för utbildande af
skådespelare och skådespelerskor sakna vi
dock, taget i dess vidsträcktare bemärkelse.
Yi få tillsvidare nöja oss med hvad som finns,
»Dramatiska teaterns elevskola». Vid denna
skola lämnas undervisning i deklamation, pla-
stik, scenisk framställning, literaturhistoria
m. m., och är skolan hufvudsakligen väl af-
sedd för teaterns eget behof. Därifrån utgå
dock elever till andra teatrar både i hufvud-
staden och landsorten.
* *
*
Konsten skänker icke i ett fattigt och litet
land som vårt sina utöfvare rikedomens skatter.
Tvärtom arbeta våra konstnärer väl i genom-
snitt under små ekonomiska förhållanden.
Dock har på senare tiden betydlig förbätt-
ring härutinnan uppstått.
En skådespelerska af rang kan vid vårt
lands första scen väl drifva upp sina årsin-
komster till c:a 3 å 5,000 kronor, vid sekund-
teatrarne till något mindre. Jag talar nu icke
om sångerskor och primadonnor »en vogue»,
hvilkas inkomster, beroende på konjunkturerna,
kunna stiga till betydliga belopp. Så in-
spelade en af våra berömda sångerskor —•
då operettdiva å Nya teatern — på en enda
säsong 16,000 kronor — 100 kronor per
afton under 160 aftnar! Men detta är undan-
tag. En inkomst af ett par tusen kronor om
året är det vanliga. En sådan inkomst är
ju god nog, men så komma afbränningarna
för toaletten. Ty de flesta toaletter får skåde-
spelerskan bekosta sig själf. Mina läsarinnor
kunna säkert lättare än jag bedöma värdet
af dessa dyrbara toaletter, hvari våra skåde-
spelerskor så ofta briljera på scenen. Drag
detta värde från lönen —- hvad återstår?
Och detta är i alla fall de lyckligaste, de
som genom begåfning, geni, arbete och flit
lyckats drifva sin konst till något mer än
den hvardagliga medelmåttan — men de
andra!
Den sceniska konsten har sitt proletariat,
sitt väldiga proletariat. Alltifrån de hygg-
liga medelmåttorna, som för en knapp lön
afton efter afton, år efter år, fylla scenens
fordringar på obetydliga bifigurer och fyllnads-
roller, ända ner till den dramatiska scenens
statister, operans korister och balettens figu-
rantskor.
Hur mången tänker — när han åskådar
ett praktfullt féeri eller utstyrselstycke, ett
skådespel med mycket »folk» eller en lysande
opera — på dessa stackars flickor, som i tri-
kåer och glitter fylla scenen med sin fägring
för en aflöning af kanske 50 öre, 1 krona
eller 2 kronor pr. afton, på dessa statister
som spela »folk» för några ören, eller dessa
små »balettråttor», som få göra ett hårdt och
ansträngande arbete först på lärorummet, sedan
på scenen för en lön som knappast räcker
till tarlatan åt deras korta balettkjortlar?
Nej, man tänker ej på detta. Man ser
blott det glittrande skenet.
De unga flickorna —- och ynglingarne med!
— som drömma om skådebanans triumfer, må
därför tänka sig många gånger för och pröfva
sig själfva energiskt, innan de låta sig gripas
af teaterns armar. Ty en gång i dess nät,
är det svårt att komma därur!
* *
*
För musiken och de bildande konsterna ha
vi särskilda läroanstalter uti K. musikkonser-
vatoriums och K. akademiens för de fria kon-
sterna undervisningsverk. Det förstnämnda,
musikkonservatorium, har väl icke i främsta
rummet till uppgift att utbilda konstnärer i
detta ords stora betydelse, utan tvärtom att
utbilda och examinera personer, som önska
anställning som organister, kyrkosångare, musik-
lärare vid allmänna läroverken eller musik-
direktörer vid militärkårer. Men likväl
drömmer nog mer än en af konservatoriets
alumner om att drifva det längre än så. Att
få bestiga operans scen, kanske att blifva en
ny »nordens näktergal», en europeisk »diva».
Eller — om det ej är i strupen,; utan i fing-
rarne man ser sin framtid — om den store
berömde, firade viol- eller pianovirtuosens glän-
sande framgångar.
Drömmar gå som strömmar! Huru många,
som drömt sig en Kristina Nilssons triumfer,
får ej nöja sig med att sjunga biroller på
scenen eller kanske blott en röst i kören?
Huru mången, som velat blifva en Popper-
Menter, slutar ej med alt vara glad att få
ge undervisning i skalor åt gensträfviga barn?
Men, låt vara! De böra icke låta nedslå
sitt mod däraf. »Skam i den djäkne, som
icke har biskopsstolen i kikaren.» — Vi
skola sätta målet högt, äfven om vi ej kunna
nå det!
Undervisningstiden vid musikkonservatorium,
som står under musikaliska akademiens in-
seende, är indelad i två terminer, vårterminen
från den 15 januari till 31 maj, hösttermi-
nen från 1 september till 15 december.
Sökande till elevplats skall personligen an-
mäla sig å de tider, som för hvarje termins
början meddelas i annons.
För att varda till elev antagen fordras:
1) anlag för musik samt så mycken ut-
bildning i det ämne, i hvilket undervisning
önskas, att anlaget tydligen framstår;
2) nöjaktig insikt i musiklärans elementer
svenska språkets läsande och skrifning samt
räkning ;
3) ålder af minst tolf, högst tjugu år;
dock må den, som önskar undervisning i orgel,
sång eller komposition, vinna inträde vid högst
tjugufem års ålder;
4) prästbetyg, utvisande god fräjd, läkare-
intyg om god hälsa samt tillståndsbevis af
målsman.
Elev erlägger vid inträde i konservatorium
inskrifningsafgift med fem kronor samt en
terminsafgift af tre kronor. Från terminsaf-
giften kan dock befrielse vinnas af elev, som
kan styrka sin medellöshet och är känd för
flit och godt uppförande.
Examen anställes efter hvarje termin. Un-
dervisningstiden får icke utsträckas utöfver 3
terminer i hvarje hufvudämne.
Åt fattiga elever, som utmärkt sig, utdelas
stipendier och gratifikationer.
* *
*
Akademiens för de fria konsterna undervis-
ningsverk omfattar skola för målare- och
bildhuggarekonst.
I den förra upptagas äfven kvinnliga elever,
men ej i den senare.
Läroåret, som börjar den 1 september, för-
delas i två terminer. Ansökning om inträde
vid läroverket skall skriftligen aflattas och,
ställd till läroverksnämnden, vara till direk-
tionen inkommen före den 20 augusti.
Vid ansökningen skola vara fogade intyg
om fullständiga namn, födelseår, ålder, fräjd
och kunskaper samt, därest inträdessökande
är omyndig, tillstånd af målsman. Ingen
elev antages, som ej nått 15 år.
Inträdesfordringarna i målare- och bild-
huggareskolan äro:
att medels betyg eller annorledes visa sig
innehafva sådant mått af allmän bildning,
som af läroverksnämnden anses nödigt för till-
godogörandet af undervisningen;
att medels företeendet af teckningar samt
af betyg visa sig innehafva erforderlig färdig-
het i klotsritning med skuggning samt i teck-
ning efter landskaps- och figurplanscher, skulp-
terade ornament och delar af människofigurer;
att medels ritningar och betyg styrka sig
ha genomgått en förberedande kurs i linear-
ritning och perspektiv samt
att genom bifogande af på egen hand ut-
förda teckningar och utkast visa sig äga
anlag för konstnärlig verksamhet. Dessutom
måste sökanden aflägga prof.
Skolan är indelad i två klasser, och elev
må ej åtnjuta undervisningen i den lägre
mera än 3, i den högre mera än 4 år.
Undervisningen är konstnadsfri, och elever
hafva utsikt att erhålla resestipendier och
gratifikationer, som utdelas vid de årliga exa-
mina och täflingarna.
Husliga scener.
S
et ligger något afskräckande öfver dessa
två ord: husliga scener. De bilda ej
blott skuggsidorna, utan till och med den djupa,
mörka nattsidan i månget hem. Man kunde
med skäl förlikna dem vid ett åskväder, de
ha i mycket dess karaktär, sakna blott dess
välgörande efterverkningar. I stället för att
rensa luften och gifva svalka göra de den för
det mesta tung och tryckande. Hvem har icke
ofta mycket mot sin vilja blifvit vittne till
dylika »husliga scener»?
Ofta tränger ljudet af vredgade ord, hög-
Ijudt skrik och gråt, ja, smällande i dörrarne
ända ut på gatan. Och hvarför egentligen?
Undersöker man saken närmare, har man i
de flesta fall gjort en mygga till en elefant.
För bildade människor är ett slikt uppförande
ovärdigt, och i ett bildadt hem, det vill säga
där det råder en verklig hjärtats bildning,
kunna slika scener slätt icke förekomma.
Någon enstaka gång kan väl gallan koka
öfver äfven hos de saktmodigaste, och i den
första upphetsningen säger man mycket, som
helst borde vara osagdt, men allt hålles dock
inom rimliga gränser: själfbehärskning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1892/0356.html
