Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 49. 2 december 1892
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 IDUN 1892
Ni kan ej förtycka en liten extra entré, dä
Ni skådar hvad som bjudes härinne.
Snart sagdt samtliga våra framstående
kvinnliga artister äro här representerade och
nästan utan undantag af ypperliga och för
enhvars konstnärskap karaktäristiska dukar.
En hel del är aldrig tidigare utställd; men
anordnarne ha icke så ensidigt sträfvat att
få det nyaste, att de icke ofta äfven tagit
med äldre saker. Det har gällt att alltid få
det bästa. Ett femtiotal taflor har hållit ju-
ryns pröfning — ty äfven en sådan har fun-
nits och det en den allra sakförståndigaste.
Ett bländande hvitt elektriskt lju3 sprider
härinne hela dagen sina flöden. Vi äro väl
icke de, kära ledsagarinna, som här på stå-
ende fot vilja ingå i någon förnumstig de-
taljkritik. Vi nicka blott ett tyst »godt för-
stånd» åt hvarandra på ett sätt, som förtäl-
jer, att vi båda äro nöjda. Både med våra
två duktiga Hildegarders fina porträtt, Hilde-
gard Thorells och Hildegard Norbergs. Och
våra två Elisabeth, Keyser och Warling, som
ock utmärka sig i samma fack. Och med
Charlotta Wahlströms landskap och med Ida
von Schultzenheims »Trogna beundrare» —
ja, blif ej perprex, det är blott ett par de
allra trefligaste rapphönshundar — och med
fru Paulis skärgårdsskärm och med Jenny
Nyströms vackra sagobilder och med Anna
Palms solfjäder och med Ottilia Adelborgs
originalkartonger till »Prinsarnes blomster-
alfabet», som blir en julklapp till de unga
furstesönerna på gamle Bonniers förlag.
Och med alle-, allesammans!
* *
*
Ja, nu ha vi så temligen orienterat oss i
denna de svenska kvinnornas lilla Chicago-
utställning — ty liten blir den väl i alla
fall bland de kolossala uppvisningar från
alla jordens hörn, som komma att upprul-
las i vår på världspanoramat vid Michigans
stränder. Men det finns ett gammalt svenskt
ordspråk, som säger: »liten, men naggande
god». Att åstadkomma detta, attaf de små
resurserna få fram de gedignaste och bäst
kännetecknande resultaten — detta har varit
och är vår svenska kvinnokomités fosterländ-
ska sträfvan.
Och om vi skulle’ mötas, Ni och jag, en
majdag på den lysande expositionsplatsen i
den fjärran jättestaden — hvem vet, hvart
våra vägar och öden bära — då tror jag,
att vi med stolthet skola kunna stanna
framför äfven vårt lands blygsamma insats
och känna oss glada, att den svenska kvin-
nan och fosterlandet blifvit så ärligt och he-
drande företrädda. Om detta harvårt förmid-
dagsbesök på Börsen i dag förvissat oss.
Och nu ett tack för angenämt sällskap!
Och Ni tillägger — och det med rätta:
»Och så ett tack åt alla, som något gjort
och något vilja göra för kvinnornas vär Ids-
utställning. Ännu äro vi ändå bara half
vägs till Chicago.»
Det mest gagnrika och välsignade arbete,
som för närvarande kan göras för människorna,
är att lära dem (hufvudsakligen genom ex-
empel, som vid all undervisning), icke huru
de skola »få det bättre», utan hur de skola
bli förnöjsamma. Det är hvarje ond naturs
och ond varelses förbannelse att äta och inte
vara nöjd. Ruskin.
Ur det extra nummer af Idun,
som i en upplaga af 2,000 exemplar tryckts
och skäDkts att försäljas till förmån för de
svenska kvinnornas deltagande i chicagoutställ-
ningen, meddela vi i dagens nummer trenne
illustrationer, som vi förmoda skola äga intresse
för alla våra läsarinnor, i denna tid då så
mycket talas om den förestående världsexposi-
tionen. Utom den Svenska villan, om hvilken
här nedan lämnas några närmare notiser, bjuda
vi således äfven på en generalvy öfver ut-
ställningsplatsen, som tillräkligt torde tala för
sig själf, samt en afbildnmg af kvinnornas ut-
ställningsplats. Öm detta hade vi redan i våras
tillfälle yttra oss, då vi meddelade porträtt af
dess arkitekt, miss Gregoria Hayden, hvarför
vi nu endast dit hänvisa.
Svenska villan och dess
mästare.
UHptill den kild af den svenska utställniugs-
tiklf byggnaden på chicagoutställningen, hvil-
’iaV ken vi meddela, må fogas några rader
om dess tillkomst och dess mästare.
Två af våra mest begåfvade yngre arkitek-
ter, hrr Gustaf Wiekman och Fredrik Lilje-
kvist, erhöllo af komitén för Sveriges delta-
gande i chicagoutställningen i uppdrag att till
komitén inkomma med förslagsritningar till
den svenska utställningsbyggnaden å nämnda
exposition. Kesultatet af denna täflan hedrade
i hög grad komitén. Ty ehuru hr Wick-
mans byggnadsförslag var det dyrare, gick löst
på bortåt 110,000 kr. och med omkring 6,000
kr. öfversteg hr Liljekvists, beslöt komitén
det oaktadt att hos regeringen förorda den
förres, först och främst därlör att detta var
det originellaste af de två, och vidare emedan
det visade ett nära dubbelt så högt torn, där
den svenska flaggan bättre skulle synas, samt
det för öfrigt medgaf en bättre öfverblick och
en lämpligare anordning af utställningsföremålen.
Hr Wickmans förslag kom också, med några
obetydliga förändringar, hvilka å vår bild äro
iakttagna, till utförande. Byggnaden är nu re-
dan fullbordad af Eskilstuna Träförädlings-
aktiebolag, som uppförde den å en öppen plats
i nämnda stad, men är den nu åter sönder-
tagen och inpackad för att sändas till Chicago.
Den väl belägna plats, Sverige för sin ut-
ställningsbyggnad åt sig fått upplåten, och å
hvilken det äger rättighet att uppföra en fritt
liggande byggnad, gränsar intill Turkiets pavil-
jong och upptager 11,000 kvadratfot. Tomtplat-
sens beskaffenhet betingar en triangulär grund-
plan. Herr Wiekman har i sin stilfulla och
originella ritning användt motiv från våra gamla
klockstaplar — särskildt från deras egendom-
liga sträfvor — hvilka han, för att gifva bygg-
naden en så nationell prägel som möjligt, sam-
mansmält med andra motiv från våra gamla
slott från Yasa-perioden — det hela, såsom
synes, likväl alldeles själfständigt behandladt
och tillräckligt moderniseradt för att byggna-
den till sin karaktär skall fullt lämpa sig såsom
expositionsbyygnad.
Gustaf Wiekman är född i Göteborg den
8 november 1858, genomgick efter förbere-
dande studier i Göteborgs elementarläroverk
Chalmerska slöjdskolan och studerade hösten 1881
—våren 1884 vid Konstakademien, hvarefter han
på hösten sistnämnda år anträdde en studieresa
till Frankrike, Tyskland och Italien. Bland
hans hittills utförda arbeten må nämnas de
utomordentligt ståtliga och uppseendeväckande
förslagsritningarna till en riksdagsbyggnad,
tänkt förlagd till Skeppsholmen eller Rid-
darholmen, och riksbanken till Helgeandshol-
men. Hans senaste arbete, som på Chicago-
utställningen genom sin originalitet helt visst
kommer att ådraga sig stor uppmärksamhet, är
en verklig heder för vårt land och vår sam-
tida byggnadskonst.
%
Iduns julklappsbasar.
Hängande nåldynor. Två små dynor, 12 cm. långa
och 8 cm. breda samt fyllda med kli eller sågspån,
öfverklädas den ena med laxfärgad och den andra
med ljust mossgrön atlas eller plysch, hvarpå förut
anbringats elt broderi, af grönt silke på den lax-
färgade dynan och tvärtom. Kring dynorna fast-
sys en snilj af samma färg som broderiet eller
dynan. Dynorna knytas från ena hörnet samman
medels sniljer, som sluta med silkesbollar. Sedan
de blifvit rikligt försedda med knappnålar, upp-
hängas de på en vägg, athénienne, kandelabrar
eller dylikt, och på så sätt har man ständigt knapp-
nålar till hands. I synnerhet är det bekvämt, när
man har bjudning, ty damerna behöfva ofta knapp-
nålar till sina arbeten. Ella.
Ankare. Till smågossarnes kostymer kan man,
i stället för att köpa, med lätthet själf förfärdiga
ankare. De uppritas i önskad storlek på hvit gaze
till hvita ankare, svart gaze till mörkblå, samt
på något stadigt rödt tyg till röda. Därefter fylles
hela det uppritade mönstret medels stjälk- eller
kedjestygn af persiskt garn eller, om sådant ej
kan erhållas, af fint yllegarn. Innan man klipper
ut ankaret, bestrykes det på baksidan med tjockt
gummi, som får torka, på det att kanterna seder-
mera ej skola upprispas. Ella.
Ryska tofflor. Ett vanligt toffelmönster använ-
des till mått. För 25 öre mörkgrönt och 50 öre
skärt mjukt ullgarn köpes. Af det mörkgröna vir-
kas en toffel af stolpar, som börjas i tån, det
skära börjas likaså i tån med en uppläggning och
ett vanligt hvarf, sedan virkas hvartannat hvarf
ygglor öfver vanlig makramékafvel. Vid sidorna
virkas det skära fodret bredare, så att det som en
rulle vikes öfver kanten af det gröna. Foder och
yttertyget sammankastas, innan det påsys vid sulan,
så att det blir jämnt. Till sula virkas af skärt
med ygglor, så att heJa toffeln är skär inuti och
grön utanpå. Efter fotens längd beställes en sula,
stickad rundtorn och infälld, att ej tråden ligger
bar. — Toffelns vidsyning vid sulan börjas i tån,
och bak sättes ett styft papper som kappa. Det
skära fodret nedvikes rundtorn i en rulle, däri
sättes ett gummiband, och sist isys sulan. — Hela
toffeln går till 1,25 och är ett ganska roligt och
lätt arbete. Essy.
Antik väska. Från mina förfäder har jag hämtat
en god idé att ersätta de dyra skärpgehängen med
allehanda tillbehör, som numera brukas. — En
1 ’h dec. bred klädesremsa göres så lång, att den
blott är 2’k k 3 dec. från klädningskanten. Där-
på sys fyrkantiga eller hjärtformiga fickor, i alla
färger, om man vill, eller enfärgade. Vill man
brodera på hvarje liten ficka, kunna blott lättare
mönster användas. Häri anbringas alla de små-
saker, som finnas i gehängen. Vid fickan fastsys
ett band som knytes kring lifvet. Essy.
Sängprydnad. Då sängar stå vid en kall yttervägg
eller man ej har taflor att pryda väggen med, är
särdeles vackert att öfver 2 sängar göra 2 stora
sköldar af portiérfilt, så breda som sängarne och
med ett grannt broderi i chattersöm. Sköldarne
sättas på papp att ännu bättre skydda mot drag.
På ljus vägg bör vara mörk sköld och tvärtom.
Essy.
Kudde af skånskt förkläde. En praktisk och tref-
lig julklapp, passande för alla dem, som äga lyc-
kan af ett eget rum med en soffa, är en mjuk och
god hvilkudde, och kan en dylik med ringa arbete
och ej för stor kostnad erhållas på följande sätt.
Köp ett vackert randigt ylleförkläde utaf skånsk
almogeväfnad, utan bård, häraf sys en kudde, 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1892/0398.html
