- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1893 /
8

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 6 januari 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 I DU N 1893
hl
hl S
H!
«S
0“
«i
ö
-3
2
D
Q
M+3
O <D
fl’Ö
eö 9
a:c*
03 ^
Co
h u
® «K
•ö +»
03 ♦»
*ö:0
fl«

•h»+3
g eö
5 d
■°ö
cs cä
At
r-J ».
► g
aim
3
PS
>
0
m
mest för ro skull inhämtat på seminariet. Hon
hade vackra betyg, så att hon hyste godt hopp
om att snart få plats. Men det gick ej så lätt
som hon tänkt. Hon tick annonsera och läsa alla
möjliga annonser en lång tid utan resultat. Slut-
ligen, när modet börjat svika, lyckades hon erhålla
ett vikariat som småskolelärarinna långt uppe i
en obygd, där den ordinarie lärarinnan dött kort
efter påbörjad hösttermin.
Det var på väg dit hon nu befann sig! Allt
under det natten skred, tänkte hon på sin kära
gamla mamma, som nu låg ensam i det lilla torf-
tiga hemmet högt uppe på bakgatan. Säkerligen
möttes nu deras tankar. Ack, hvad hon längtade
efter att få det så ställdt, att hon kunde taga
modern till sig.
Och så gingo hennes tankar bort till den nya
verkningskretsen. Hon hade brefväxlat med skol-
rådsordföranden, kyrkoherden Magni. Hans bref
hade varit fulla af vänlighet, ehuru han hade be-
redt henne på, att hennes plats icke skulle bli af
de allra behagligaste. Småskolan låg långt från
kyrkbyn uppe i en skogstrakt, folket var hårdt
och sträft och okunnigt, rent af litet fiendtligt mot
skolan. Kyrkoherden hade nyss kommit till för-
samlingen, var en kraftfull man, tycktes det, men
bekände själf, att han ännu föga lyckats omskapa
sina hårda pastoratsbor.
Klockan fyra på morgonen skulle Kerstin Sang-
vin komma fram till Färila station, där hon borde
stiga af. Där skulle skjuts hämta henne för att
föra henne till det goda tre mil längre bort be-
lägna Grästorp — så var församlingens namn.
Hvad det led på natten hade Kerstin Sangvin
blifvit ensam i kupén, ty de flesta af passagerarne
hade stigit ur vid mellanstationerna. Det var
kallt, och hon huttrade och frös, där hon satt
uppkrupen i sitt hörn på den hårda, gulmålade
träbänken. Hon kände sig sönderbråkad i krop-
pen. Slutligen tog hon af sig resväskan, begag-
nade den som hufvudkudde, lade sig ned och
svepte filten väl omkring sig. Där låg hon i
timmar och stirrade i taket. Ty sömnen ville inte
komma.
Ändtligen slumrade hon till för att kort därpå
väckas af konduktören, som kom för att underrätta
om, att nu var hon framme.
Elt tint, genomträngande regn föll, då hon steg
ut på platformen till stationshuset, där det lyste
på nedre bottnen ur fönstren till expeditionsrum
och restaurationslokal. Det var folktomt, så när
som på några stationskarlar, som sprungo fram
och tillbaka, och Kerstin Sangvin kände sig så
övergifven, där hon stod helt ensam och lät ögat
följa det bortilande tåget, till dess det försvann i
en kurva.
En känsla af köld genomilade henne, och hon
skyndade in på restaurationen, där hon, trots den
tidiga timmen, efter något dröjsmål kunde erhålla
en kopp kaffe. Pigan, som serverade det, yttrade:
Ȁr det den nya skolmamsellen, som skall till
Grästorp?»
»Ja,» svarade Kerstin och kände sig glad åt
att träffa någon som tog notis om henne.
»Ja, då skall fröken fara med postskjutsen, som
går om en timme. Pastorn har styrt om det så,
sade postiljonen, som kom i går afton. Då kan
fröken stanna här, för han kommer alltid hit in,
innan han ger sig i väg. Känner fröken pastorn!»
»Nej.»
»Det är en sådan rar präst, vet fröken.»
»Jaså, är ni från Grästorp?»
»Nej, men jag har läst fram mig för honom,
han var då i församlingen härintill. Nu har han
det minsann inte för godt, och fröken får det nog
inte bättre. Grästorpsborna äro alla riktiga odjur.
Kolare och tattare allesammans, som supa och
stjäla och ligga på tinget. Man far inte gärna ge-
nom socknen nattetid, om man kan slippa. Jaja,
fröken skall inte bli ledsen. Kanske hon tar sig
bättre fram är den andra, som nu är sjuk inne i
staden. Se hon var stark läserska, har jag hört,
och det tyckte inte Grästorpsborna om.»
(Ports.)
Från Iduns läsekrets.
Till Caroline De Geer, född Wachtmeister.
Vu dygderika, trefaldt sail du är
Som maka, moder och som kvinna,
Vin hela lefnad oss en maning bär
Att lifvets fröjd i fyllda plikter finna.
Ifrån din makes nMinnen» mot oss strålar
Vin ädla bild så skön och stor,
Och omedvetet en idyll han målar
— Ett hem, där fridsam kärlek bor.
Uti ))förlofningstiden», denna fagra dikt,
I varma färger, dem ej tid kan bleka,
Han tecknar oss två rena hjärtans bikt.
Och amoriner mellan orden leka.
Vu unga brud, som, älskad utaf alla.
Förenar hjärtats guld med skönhet sällan spord,
— En kvinnlig vän dig ock hörs kalla :
y>En ängel ren på denna jord.»
I glädje som i sorg du, trogna maka,
Vid makens sida stark och modig står,
Snar att uppmuntra, redo att försaka,
Vu så den goda säd omkring dig sår.
När solen sig bak mörka skyar gömde
Och Herrens rådslag svårt att tyda blej,
Vin egen sorg för makens sorg du glömde,
Och ödmjuk tro till korsets Jot dig dref.
Men sommartiden hastigt flyr —
Vet gyllne axet ses i solen ylöda,
Vet vittne bär, alt skördeanden gryr,
Att odlarn väntar lönen för sin möda.
Och hösten fäller rosenbladen alla,
Och vintern skrider sakta i hans spar.
Från dunkla skyn ses snön i flockar falla
— jDock mänskan hoppas på en evig vår.
Maria.
Innehållsförteckning.
Caroline De Geer, född Wachtmeister; af Johan Nordling.
(Med porträtt.) — En nyårsdikt ; af Daniel Fallström. —
Hjärtats belefvenhet; af Maria Nyström. — Till ett nytt
lif. . . Berättelse af Fanny Chrysänder. — Visiter ; en betrak-
telse i visittiden af Ivar Dal. — I årsskiftet. — Teater. —
Ur notisboken. — En lärarinnas roman ; en svensk kulturbild,
tecknad på verklighetens grund för Idun af Algot Sandberg.
— Från Iduns läsekrets: Till Caroline De Geer, f. Wahtmei-
ster ; af Maria. — Tidsfördrif. —
’öretet
Ve af Iduns ärade läsarinnor, som
vilja insända bidrag till denna afdel-
ning, ombedjas begagna blott en sida af
papperet och att skrifva lösningen på
ett särskildt blad.
Logogryf.
Jag rika skatter nog inom mig göm-
mer
men stundom äfven det som dåligt är,
den som mig eger icke bort mig glöm-
mer,
för honom är jag ofta mycket kär.
Jag mången stund af njutning honom
skänker
och är hans sällskap om han ensam är.
Jag icke talar och ej heller tänker,
men mångas tankar jag inom mig bär.
Inbunden är jag ofta, må så vara!
Det dock som fel hos mig ej räknas
kan.
På artighet jag äfven brukar spara
och vänder ryggen åt en hvar, minsann.
Af många delar små består mitt hela,
vidt skilda stundom, det ej nekas kan,
men om mitt hela du vill sönderdela,
af hvarje del ändå ett helt du fann.
Bokstäfver nio tag och sätt dem sam-
man
och se hur månget småord bildas kan !
Hvad roar barnen under ras och gam-
, man ?
Hvad i mitt hela du med visshet fann.
En skatt så rik på lärdom för oss alla.
Hvem elak var, men också straffad blef.
Hur påfvarne sig ofta brukat kalla.
Hvarmed vår stygga katt sitt offer ref.
En sak, som barnen gerna leka med.
C. W. SCSI
Konel. Hoil
Hvarpå du lätt kan dina fingrar bränna.
Hvad brukas ofta när man klyfver ved ?
En flod i Eyssland, hur kan den väl
heta ?
Hvad dödar mången blomma i sin väg?
Hvad som hos hönsen kan aptiten reta.
Ett nyttigt djur, hvad är det, säg?
Hvad stackars dåren heta får ibland.
Hvarpå har döden lagt sin kalla band ?
Hur kinden blir, när klen och sjuk du
varit.
Ett fornsvenskt mansnamn, sällan bru-
kadt mer.
En vind som ofta öfver fältet farit.
Ett djur som oss på flit exempel ger.
Namn på ett hundslag omtyckt utaf
många.
Hvad mången strandbo noga aktar på.
En skogens jätte, som har armar långa,
Hvem brukar smygande på jagttur gå?
1. Z—s.
Stafvelsegåta för nyåret.
vik, land, da, pots, dor, matt, i, såg,
o, ri, rätt, bång, don, fast, eng, aal,
gra, ra, bro, ro, e, na, bel, sa, my,
mar, dam, go, ta, cu, la, a, li, borg, en.
Af förestående 35 stafvelser bildas
13 ord, som insättas i de uppifrån och
nedåt gående rutraderna så, att en bok-
staf kommer i hvarje ruta. De 13 or-
den äro: 1) En republik i Sydamerika.
2) Ett land i Europa. 3) En stad i
Preussen. 4) En stad i Nubien. 5)
En stad i Danmark. 6) En stad i
SpanieD. 7) En stad i Irland. 8) Ett
land i Europa. 9) och 10) Järnvägs-
stationer i Sverige. 11) En bekant
socken. 12) Ett järnverk i mellersta
Sverige. 13) En siad i Sydamerika.
Äro orden funna, bilda de bokstäf-
ver, som komma i de med punkter ut-
märkta fälten i ofvanstående figur nå-
got, som tillönskas Iduns samtliga gåt-
tydarinnor.
Initialförvandlingsgåta.
I hvart och ett af vidstå-
ende åtta ord skall första bok-
stafven utbytas mot en an-
nan, så att ett annat ord upp-
står. Ordnas de nya orden
rätt, gifva deras initialbok-
stäfver namnet på en ung-
domstidskrift.
Aritmogryf.
1, 2, 3, 4, 5, 6. 7, 8, 9 : en stad i
Sverige. 1, 9, 5, 3, 2: ett sträng-
instrument. 1, 2, 7, 8: en lem. 4, 7,
8, 5, (Î: ett ordningstal. 2, 7, 8: en
fågel. 9, 3, 4: ett fyrhändt djur. 8,
2, 7, 6 : ett verb. 3, 4, 7 : en myt.
9, 7, 2: ett verb. J. A. L—m.
Lösningar.
(Se n:r 52 föregående år.)
Logogryfen: Julhögtid; jul, hjul, högt,
tid, tö, hö, tig, du, dig, ö, lit, hu, hit,
dit, öl, hi, huj, luft, id, dö. — Bok-
stafsgåtan : En god och fridfull jul. -—
Rebusen: Ett stort menageri.
Charaden : Rimfrost.
ADAM
Interpunklionskvadr,
MAAS
Barr
Bast
Borg
Cinna
Imma
larl
Ulm
Ärm
Punklgåtan :
E B E R S IT R F E G
A N U N D 0 R N Ä S
W A A D T T 0 R S K
M A I N Z H E L G E
S I M 0 N N 0 R M A
A G N E S A C H E N
P 0 L K A 0 N E G A
K L Ä D E H E G E L
F L 0 R A B 0 R Ä S
M E L 0 N R u B I N!
»En annan gång är en skälm».
Förvandlingsgåtan : 1) Miriam. 2)
Ametist. 3) Rorkult. 4) Iliaden. 5)
Astrakan. 6) Svealand. 7) Torshälla.
8) Ulltapp. 9) Astralolja. 10) Rote-
bro. 11) Tingvalla. — Maria Stuart.
URNA
Bokstafsfyrkanten:
ANAT
Ordgåtorna: 1) åi, al. 2) sal, sol.
3) nål, kål. 4) kök, lök. 5) kvast,
kvist. 6) sill, såll.
Geografiska kryptogrammet :
MALTA
KINA
BELGIEN
HULL
HELSINGBORG
VESTERÅS
UPSALA
BERLIN
HVEN
JÖNKÖPING
Till Italien.
vemntör.
CAKES och Biscuits
finnas hos de flesta hrr Kryddkrämare
1 Stockholm.
SPISBRÖD,
många sorter, oöfverträffade 1 välsmak
och näringsvärde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1893/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free