Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. 27 januari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 IDUN 188â
»Tycker du inte? Vi få väl se ändå. Och nu
ha Stina och Anna tagit vara på hvad de läm-
nade kvar, och nu gå vi in, så få vi litet kaffe.»
Barnen blefvo stående vid dörren, och Kerstin
måste riktigt truga dem att dricka det varma
rykande kaffet. Under tiden började de öfriga
barnen anlända, och när klockan blef åtta, började
Kerstin sin första lektion med bön och sjungandet
af en psalmvers. Hon hade en klar och vacker
sopran, och barnen lyssnade förvånade till sån-
gen. Under densamma hade ytterligare några
kommit till, men vid uppropet fattades ännu
många.
»Bruka ni komma sent här?» frågade Kerstin.
»Det tycker jag inte om, och för framtiden få ni
bättre passa på. De försumliga skrifver jag upp,
och så kommer det i boiygen sedan.»
Det var i dag andra årsklassen Kerstin hade
att undervisa. Hon följde det redan uppskrifna
schemat med räkning och välskrifning, katekes
och biblisk historia- Hon fann barnen okunniga
och vårdslösa, ouppmärksamma och själfsvåldiga,
och redan efter första timmen var hon alldeles
uttröttad af alla tillsägelser och rättelser hon
måste göra.
Förmiddagen gick dock, och middagslofvet kom.
Vädret hade nlifvit bättre, hvarför de flesta bar-
nen gingo ut för att i det fria äta sin frukost.
Kerstin kände sig nedslagen, där hon begrun-
dande salt på sin soffa. Hur olika var ej detta
mot att undervisa i öfningsskolan på seminariet !
Hvilket tålamod och hvilken vishet det fordrades !
A ena sidan icke lämna olaterna oanmärkta och
å den andra icke genom för mycket kält göra
barnen dolska och ovänligt stämda. Hon måste
göra sig älskad af dem. Ja, men huru ? Dessa
barn tycktes så litet veta, hvad kärlek ville säga,
att det kanske blef henne alldeles för svårt att
nå fram till deras hjärtan. Men hon ville för-
söka.
De flesta af barnen hade nu slutat sin frukost,
och Kerstin väcktes ur sina tankar genom deras
ras och stoj på platsen utanför. Hon ville gå ut
och deltaga i deras lek och öfvervaka, att ingen-
ting orätt skedde. Då hon gick genom skolsalen,
hörde hon snyftningar från ett hörn. När hon
såg dit, varseblef hon en liten trasig pilt, som satt
på en bänk med hufvudet doldt i händerna. Han
grät öfversiggifvet. Kerstin gick till honom.
»Hvarför gråter du, min gosse?»
Han såg upp till henne med stora, tårdränkta
ögon, som lågo djupt inne i ett magert och blekt
ansikte.
Hon upprepade sin fråga- Men gossen fortfor
att gråta,
»Hvad heter du, mitt barn?»
»Petter.»
»Har någon varit stygg mot dig?»
»Nej.»
»Nå men se så, tala då om för mig, hvarför du
är så ledsen.»
Men det ville inte fram. Kerstin måste taga
honom med in i sitt rum, där hon satte honom
bredvid sig och började smekande tala med ho-
nom. Slutligen kom det under snyftningar:
»Jag ... är . . . så . .. hungrig!»
»Stackars liten! Har du inte haft någon fru-
kost?»
»Nej, mamma hade ingenting i dag. Pappa söp
opp allt igår hos krögarn.»
»Min lille vän, inte får du vara hungrig ! Se
här har du en brödkaka, och så skall jag gå efter
en kopp mjölk åt dig.»
Petter grep sig glupskt an med brödkakan. Den
försvann snart, och ju mindre den blef, desto färre
blefvo tårarne.
»Brukar du ofta vara utan frukost, Petter?»
»Ja, när pappa är full. Ibland får jag litet af
de andra barnen, men jag får inte tigga af dem,
det har mamma sagt. Vi äro inte från den här
socknen egentligen, ha bara varit här ett år, och
därför äro de stygga mot mig. Olle ville ge mig
bröd i dag, men då skulle han först snyta sig på
det, och då kunde jag inte äta. Då skrattade de
åt mig.»
»Stackars liten pilt!» tänkte Kerstin.
På eftermiddagen hade Kerstin tagit fram en
bok att föreläsa ur för barnen. Hon ville söka
göra undervisningen intressant för dem. Hon läste
om ångbåtar och järnvägar, och barnen lyssnade
tämligen uppmärksamt. Då och då gjorde hon en
fråga om ett och annat af hvad- som föredrogs.
Hon hade sökt förklara hvad ånga var och hur
mångfaldig dess betydelse, bland annat just att
drifva fram ångare och lokomotiv, och frågade ;
(Forts.)
Från Iduns läsekrets.
Hvar gå gränserna för en tjänarinnas
skyldigheter?
Svar till »Nygift».
et första ni bör iakttaga vid antagande af en ny
tjänarinna är alt noga taga reda på den familjs
förhållanden, hvarest hon sist tjänat. Hennes förra
husbondefolk bör först och främst ha mycket mindre
inkomster än ni, tarfligare möbler, tarfligare mat och
många barn, så att tjänarinnan haft mycket att göra.
Bäst är att taga tjänarinnan från en aflägsen trakt
på landet, där hon innehaft plats hos någon skol-
lärare eller komminister. När sedan den enkla Iandt-
tlickan kommer, anmärk ej för mycket på hennes
tarfliga uppträdande; lät henne tala landtligt, beröm
hennes hemväfda kläder. Bed er hustru framförallt
föregå henne med ett godt exempel och med arbet-
samhet, bed er hustru på lediga stunder undervisa
tjänarinnan i något handarbete, som kan göra henne
ett nöje. Försök att för tjänarinnan indela arbets-
tiden med t. ex. en timmes ledighet efter middagen,
samt så att arbetet om aftnarna ej blir för sent slut.
Lämna tjänarinnan några timmars ledighet om sön-
dagarna att använda efter godtycke. Iakttager ni
nu allt detta, så är jag viss om, att tjänarinnan med
villighet både skall gå ärenden och hämta upp eder
ved ur källaren.
Moster Emma.
Gammal erfaren husmoder.
&
Innehållsförteckning.
Emilie Billmark ; af Claes Lundin. (Med porträtt.) — Yr-
väder; poem af »Klippans son». — »Dansa svenska!» Af Flo-
rentin. — Öfverflödig; en berättelse f)ån Rivieran, för Idun
af Rust Roest. — Meddelande. — Till Chicago ; prisbelönad
uppsats af Gustaf Gullberg. — Vår pristäfling. — Om »Iduns
julklappsbasar», filosofen Platon och det skönas idé; af Ur-
sula. — Maten är lialfva födan ; ett realistiskt inpass af El-
len Bergström. — Ur notisboken. — Teater och musik. — Lit-
teratur. — En lärarinnas roman ; en svensk kulturbild, teck-
Dad på verklighetens grund för Idun af Algot Sandberg. (Forts.)
— Från Iduns läsekrets. — Tidsfördrif.
w J
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Månstrålegåta.
Logogryf.
It G * I)
o .v ag.
Att oersättlig kan ingen vara
jag mer än andra får pröfva på,
ty blir jag uttjänt, så är det bara
att nytt och bättre i stället få.
Jag blifver utsatt för köld och hetta,
för slag och stötar ju äfvensä,
och blir jag utsliten utaf detta,
så får jag genast ur tjänsten gå.
Men om jag lyckas att gammal blifva,
trots alla faror, jag genomgår,
då lön för mödan man vill mig gifva,
då blir jag prisad och värde får.
Ja, då man äflas att sin mig kalla,
fast i min ungdom jag glömd mig fann.
Jag, aktas, visas som skatt for alla,
man vill ej mista mig då minsann!
Ett sjutal delar jag presenterar,
mpr ? g icke kan bjuda på.
På lifvets marknad säg hvad varierar?
Ett namn som mannen ibland kan få.
Säg växter två, som till nytta lända.
Och dito en, som ock gagna kan.
Hvem ljus och värme till oss kan
sända ?
En fisk i strömmen, hur heter han ?
Hvem smyger sakta i skogens gömma?
Hvem rusar hurtigt kring ängen fram ?
En stad i Södern vi ej få glömma.
En vacker blomma på taggig stam !
En nära slägting. — Isregionen.
Och hvem vattentät ej kallas kan.
Nämn en produkt ifrån varma zonen.
Hvad här på jorden du icke fann.
Ett litet vapen i forna tider.
På bäckens språk säg mig namn, ja,
två!
Hvarifrån fartyget sakta glider.
En titel se’n, som ej alla få.
I. Z—s.
Gåta.
Nämn en flod; en kejsare du ställer
i dess midt, och du en statsman har.
Tysk den första är ; en ryss den andre ;
ifrån Frankrike den tredje var.
Mosaikuppgift.
Vidstående
fyra figurer
skola ordnas
till en kvadrat,
hvars hvaran-
dra motsvaran-
de hoiisontal-
och vertikalra-
der bilda sam-
ma ord. Dessa
äro; 1) En färg. 2) En forntida her-
skare. 3) En skald. 4) En musikterm.
Bokstafsgåta.
Tag 8 a, 1 b, 2 c, 1 d, 11 e, 2 f,
3 g, 2 h, 3 i, I j, 3 k, 5 1, 1 m, 3 n,
9 o, 3 p, 11 r, 5 s, 7 t. 3 u, 1 ii,
1 w, 1 ä och bilda 12 ord, hvilkas
begynnelsebokstäfver utgöra namnet på
en framstående fransk författare och
slutbokstäfverna namnet på ett af bans
arbeten.
Orden äro: 1) Stad i Pommern. 2)
O vid grekiska kusten. 3) Stad i
Tyskland. 4) Stad i Frankrike. 5)
Dram af José Echegaray. 6) Stad i
Böhmen. 7) Stad i Sverige. 8) Biflod
till Volga. 9) Stad i Holland. 10)
Stad i Sverige. 11) Stad i Sverige.
12) Stad i Schlesien. Vanja.
Sammansatt charad-
palindrom.
Första delen.
Mitt första rättfram., plus ett k
kan »hängas» på.
Det bakfram, allt med samma lån,
har vikt som spån.
Milt andra, rättfram, är ett djur,
med lugn natur,
men bakfram en » föreningslänk »
— husbondens skänk.
Mitt tredje, rättframminus 1,
får »lillen» snäll,
Och bakfram, arbete det är,
man säga plä’r.
Mitt hela är en ryslig best,
som nog som gäst
oss har uti vårt kalla land
besökt ibland.
Andra delen.
Mitt första, rättfram, kan jag tro
göms i din sko.
Det bakfram en partikel är,
så skolan lär.
Mitt andra — sällsynt tydas kan,
det mången fann !
Och det blir samma ord och sak
Båd’ fram och bak.
Mitt hela till båd’ kvinna, man
nog väsen fann,
M 1 A I R R[ ö
1-
1 A
°l
s| a|
i D
A i R I
S A 1
det syns i smärta, sorg och strid,
i fröjd och frid.
Mitt sammansatta hela ord
är på vår jord
förställning, falskhet, arganlist
båd’ först och sist.
Ebon Hoi.
Namnförbindelsegåta.
Antonius, Psyke, Kunigunda,
Ninus, Kain, Julia.
Sök till hvart och ett af dessa sex
namn ett annat, som står i förbindelse
med det nämnda. Initialerna till de
nya orden bilda namnet på en berömd
fältherre.
Lösningar.
Logogryfen: Eldbrasan: ed, sned, band,
bra, eld, al, led, Sala, Ran, sand, blad, ben,
dela, ras, as, lera, bal, Elsa, Lena, Edla,
»Sara, Elna, Bel, bas, ans, Ane, dal, dans,
bad, resa, reda, sela, salar, rasa, elda, Lars,
bana, arla, Asar, and, Als, aln, brand.
Bokstafsgåtan: 1) Wartburg. 2) Årder.
3) Remmare. 4) Tulubb. 5) Loke. 6) Aden.
7) Nu. 8) Dagmar. — »Vårt land» och Ru-
neberg.
Gåtan: Intet.
Triangelaritmogryfen: Malin, Aron, lom, in.
Charaden: Byråchef.
Förvandlingsgåtan: 1) Pimpsten. 2) An-
genäm. 3) Telefon. 4) Arboga. 5) Geografi.
6) Orleans. 7) Numera. 8) Ishafvet. 9)
Elfrida. 10) Nevralgi. — Patagonien.
Matematiska uppgiften:
Palindromerna: 1) Arom — Mora. 2) Nora
—Anm och Floda — Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
