Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 3 februari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 DUN 1893
a********************************************************************************************
Lär dig tänka fritt, som du föddes fri :
Allt vankelmod i själen är slafveri.
Af allt hvad man på hundrade år dig lärde,
Var intet mera värdt än ditt eget värde.
f~. jioLMGREN
*¥**»¥¥¥¥¥¥¥*¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥*¥*¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥¥»¥¥¥¥¥*
bjudande teknik utan äfven med en stämma
af ovanlig volym och skönhet. Röstens djup
predestinerade sångerskan för altfacket.
Paris valdes till uppehållsort, och den
fortsatta handledningen i sångens svåra konst
anförtroddes åt madame Marchesi, som ut-
bildat sångerskor från alla land och skapat
sig ett af de bäst klingande namnen på detta
område.
Sånglärarinnan blef genast, berättade Post-
tidningens korrespondent, så intagen af den
praktfulla stämman och dess noggranna ut-
bildning, att hon befriade sin nya elev från den
serie förberedande öfningar, hon eljes plägar
ålägga alla sina elever. Hon förespådde
fröken S. äfven en lysande scenisk framtid,
hvilken spådom säkerligen också hade gått
i uppfyllelse, om hennes sceniska bana ej i
förtid afbrutits, såsom ofvan nämndes. Hos
madame Marchesi stannade den unga sven-
skan i två år, 1883—85.
Under dessa år syntes tid efter annan i
de svenska tidningarna meddelanden från Pa-
ris om de vackra och snabba framsteg, den
unga sångerskan gjorde, och om den upp-
märksamhet, hon väckte vid elevuppvisnin-
garna.
Slutligen uppträdde hon, berättades det, i
april 1885, offentligt vid en konsert i Salle
Flaxland. Denna konsert var anordnad af
en broder till skådespelerskan Ristori, och
den finaste publiken i världsstaden var där
talrikt representerad. Af så mycket större
betydelse var det bifall, hon här eröfrade och
som berättades hafva varit lika kraftigt som
enhälligt, så att hon måste omtaga alla sina
tre nummer. Den franska tidningen Paris-
Rome innehöll en smickrande uppsats om
sångerskan och förklarade bl. a., att hon
sjöng »på ett mästerligt sätt».
Det dröjde därför ej länge, innan vår lands-
maninna erhöll engagement. Genom bemed-
ling af den ansedda sånglärarinnan Della
Valli i Milano erhöll hon hedrande anbud
från en teaterdirektör, som skulle gifva före-
ställningar å teatern i Bergamo. Italiens
då förnämsta musiktidning II Trovatore, hvars
representant hört sångerskan i en krets af
framstående auktoriteter i Milano, yttrade
om henne vid denna tid:
»Vi hafva i Milano en ny konstnärinna,
Viola Lavinia (det var hennes artistnamn),
mezzosopran och kontraalt samt utrustad med
de skönaste röstmedel och en ovanlig talang.
Hennes repertoar utgöres af operorna Lucre-
zia Borgia (Orsini), Trovatore (Azucena), Lin-
da (Pierotto), Ballo in maschera (Ulrica),
Marta (Nancy), Gioconda (den blinda), Rigo-
letto (Maddalena). Hon har studerat för
madame Marchesi, som lämnat teatrarna det
största antalet goda sångerskor.»
Äfven andra italienska tidningar framhöllo
Viola Lavinias »utmärkta egenskaper med
hänsyn till stämma och intelligens» och före-
spådde henne den största framgång å til-
jorna.
Och denna svek henne icke, då hon våren
1880 beträdde scenen i Pierottos parti. Hon
firade en stor triumf, och de milanesiska tidnin-
gar, som hade representanter i Bergamo, slö-
sade på Lavinia de varmaste loford, hvilka
vid den tiden aftrycktes i svenska tidningar.
Viola Lavinia uppträdde därefter å flere
italienska scener och rönte det amplaste er-
kännande. Det skulle föra för långt att
anföra en bråkdel af hvad de mest betydel-
sefulla italienska tidningar yttrade om henne.
Här må blott som prof meddelas ett par ra-
der ur musiktidningen La lira, som utkom-
mer i Rom, Neapel och Padua och som
bl. a. skref:
»En verklig triumf firade fröken Viola
Lavinia, en ung svenska, lika vacker som
hon är förträfflig sångerska, elev af Marchesi.
Vi kunna utan fara för att misstaga oss
förespå henne en den mest lysande framtid.
Hon är en uppgående stjärna, som snart skall
nå zenith af sin bana.»
Om beskaffenheten af hennes stämma må
anföras, hvad en milanotidning därom yttrade,
som skrifver:
»Ehuru Viola Lavinia nyligen börjat sin
baua, har den unga damen förstått att visa
sig vara en konstnärinna af verklig förtjänst
och därjämte i besittning af en den skönaste
stämma af en harmonisk och vek klangfärg.
Denna stämma är en af dessa sammetslena,
jämna och lätt utströmmande, som så bra
lämpa sig för de största svårigheter i bel-canto-
facket. — —-»
Den unga svenskans konstnärsbana, som
började under så gynsamma anspicier, och det
i sångens rätta hemland, skulle emellertid
blifva af helt kort varaktighet.
Den ovanliga framgång, den unga sånger-
skan rönt, jämte den omständigheten, att hon
var utländska, hade öppnat de förnämsta sa-
longers dörrar för henne. Hon lärde här
känna flere framstående personer, hvilka skulle
kunnat blifva henne till stor nytta på hennes
artistbana. Men hon träffade här också den
man, som skulle blifva orsaken till, att denna
afbröts redan i sin början. Det var en ung
framstående officer vid namn Bertetti, som
eröfrat hennes hjärta, och med hvilken hon
efter ett års vistelse i Italien ingick äkten-
skap 1887.
Nu nödgades sångerkan lämna scenen, ty
i Italien är det ej tillåtet för officerarnes
fruar att tillhöra teatern, och därmed var
den korta, men framgångsrika konstnärsperio-
den för henne afslutad. I sitt angenäma
hem i Turin, dit hennes man för närvarande
är kommenderad, finner hon nu en ersättning
för de triumfer, som så många kompetente
domare förutspått henne, och som hon redan
hade börjat skörda. I enskilda kretsar och
vid privata konserter för välgörande ändamål
låter hon dock fortfarande sin stämma ljuda
och har då alltid att påräkna en tacksam
åhörareskara.
Hon har under de senaste åren ett par
gånger besökt sitt fädernesland och befinner
sig just i dessa dagar här. Härunder har
hon i Södertelje och Norrköping under titeln
»musikälskarinna» undantagsvis uppträdt vid
några af en hennes släkting anordnade kon-
serter. Det behöfver knappt nämnas, att
framgången var stor, som bevis hvarpå må
anföras, att Norrk. Tidn. i slutet af janu-
ari om henne bl. a. yttrade: »En mer
ungdomlig, kraftig samt om god skola vitt-
nande röst torde man icke 3å ofta hafva hört
härstädes.»
I Stockholm har sångerskan denna gång
endast sjungit å en enskild soaré hos en
framstående person och inför ett stort antal
medlemmar af allra högsta sociteten.
Den, som skrifver detta, anser de i det
föregående anförda omdömena om sångerskan
ej öfverdrifna, enär han haft tillfälle att kon-
stetera deras riktighet såväl vid den första
uppvisningen för 10 år sedan som äfven se-
nare i enskilda kretsar. Offentligen har fru
Bertetti aldrig uppträdt i Stockholm.
H. G. S.
%
üermens sdng
om tDargif Pienge.
.©å fom jungfru DIargit pienge,
Som är bygbens fagraste mö;
Då fom sol öfner nång oefy range
©cfy nisor i Raggens snö.
Då fom glitter od} ljus öfner stigen,
(Defy fyimlen naröt stor oefy niö,
©cfy bet sjöng så förunberligen
3 boftanbe liö.
Då log jungfru Dcargit plenge,
©cfy finben narbt fynit oefy röb:
"3ag fyafner näntat big länge,
Dlin nän i lust oefy nöbl
3ag nisste bu sfulle ninnas —
Det fyopp fyar jag albrig mist,
Dtt bu sfulle nås af en fninnas
’Kärlef till sist.
"339 sörjbe så bitterliga,
Här i fnällens båranbe boft
3ag såg big ur bansen stiga
Cill famntag i fyögaloft.
Här jag såg big nib tärnornas siba
3 sfämtanbe älsfogsrus,
Då fyafner jag gråtit så tiba
3 nätternas ljus.
;/3ag nisste bocf, att omsiber
Du sfulle fomma igen.
Hu är bu till sena tiber
Dlin allra Ijufnaste nän.
Så fäster big Dcargit pienge
DTeb ring af gulb så röb,
Disst sfall ben binba big länge
3 lust oefy i nöb."
Då fysste jag Dcargit pienge
På finaste jungfrufinb —
Det sjöng i pilarnes fyänge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
