Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 17 februari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1893
’■Ö
*5
&
H
<
P*
H
p3o
■S..<
■* p
2 p
R°
c/3
pa
C/3
■
3»
g cd
to
to
56
De mänga framställda önskningarna om en
närmare detaljerad redogörelse har hon nu
tillmötesgått i följande skrifvelse, som inkom-
mit till redaktionen:
På särskild begäran vill »erfaren husmoder» här-
med lämna en ytterligare redogörelse från sitt lilla
hushåll för tre personer, ehuru det icke sker utan
tvekan, enär hon befarar, att det skall framkalla åt-
skilliga anmärkningar och skarpa omdömen, liksom
hon väl vet, att få personer skola vilja besinna, att
hvad som passar för somliga människor, synnerligast
för dem, som vant sig vid och af sina föräldrar
blifvit uppfostrade till ett måttligt och sparsamt lef-
nadssätt, alls icke anstår dem. som vilja lefva på ett
annat vis. Svårt är äfven att kunna sammanfatta
denna redogörelse, som ju helst önskas tämligen de-
taljerad, i så sammanträngd form, att den icke allt
för mycket inkräktar af Iduns utrymme. Jag måste
därför yttra mig i så sammanträngd natur som
möjligt.
Något som glömdes i min förra uppsats var, att
af mina hushållspenningar icke behöfver köpas po-
tatis. som vi om höstarna taga från landet för vårt
vinterbehof. Äfven blef af misstag sagdt, att vår
dagliga ranson af mjölk var tvä liter, hvilket bör
rättas så, att vårt vanligaste dagliga behof däraf är
2 liter, men ofta mera.
Hufvudsaken vid alla inköp af matvaror är att
det sker med urskiljning ; man måste på samma gång
välja det som är bra och dock icke dyrast. Af kött-
varor bör ej köpas mera isender, än man beräknar
behöfves antingen för 1, 2 eller 3 måltider. Oxkött
till stek för 3 personer bör för ett pris af 1,50 kr.
räcka till 3 måltider, ett ordinärt höns, eller tupp,
till 2 middagar, och till köttbullar för en middag
räcker oxkött för 50 öre jämte ett litet stycke talg,
som man vanligen får »på köpet» eller köper för 5
öre. Kalf- och fårkött ställer sig något dyrare. För
hotchpotchsoppa till en’ middag jräcker ett stycke
fårbringa för 75 à 80 öre, då största delen af det
kokta köttet sparas till en annan middag.
Kaffe, socker och smör äro de dyraste artiklarna
i ett hushåll, och man måste ytterst noga kontrol-
lera därmed, såvida de icke skola blifva allt för
odryga. Jag vill icke specificera, huru mycket häraf
som räcker i veckan för vårt hushåll — det skulle
I DU N
blott gifva anledning till åtskilliga anmärkningar och
kommentarier — men jag tillråder istället hvarje
ung oerfaren fru att härom muntligt rådföra sig med
några äldre, sparsamma och erfarna husmödrar.
För Eder, som särskildt önska få veta något ut-
förligare om våra måltider, vill jag nämna, att min
mans frukost består af en stor kopp kaffe, smör och
bröd (vanligen 2 st. franska), några skorpor, ett glas
mjölk och ibland litet kallskuret kött. Min och jung-
fruns frukost är ungefär likadan. Våra middagar
bestå af 2 rätter lagad mat och någon gång äfven
af en tredje liten rätt. En smörgås med litet mild
ost börja vi vanligen våra middagar med. Vår
kvällsmat är vanligtvis bestående af uppkokt varm
mjölk med smörgås och skorpor eller gryngröt eller
välling samt något litet kallskuret. Härtill, enligt
eder önskan, en ungefärlig redogörelse för en veckas
middagsmatordning, som dock ofta varierar och
emellanåt intager någon förnämligare rätt, såsom af
höns, renstek, fisk o. s. v. allt efter råd och lägen-
het. Jag vill nu blott nämna en enkel vecka :
Söndag: Oxstek med potatis, eller stufvad macca-
roni. Öl eller mjölk. En liten kaka (2 ägg, 1
kvarter (3’/3 dl.) mjölk, hvaraf grädde för 13 öre, 1
dryg sked rifven citron) gräddad i form i ugnen.
Måndag : Hotchpotchsoppa (kokad på fårkött, ett par
sönderskurna morötter, potatis). Bisgrynskaka med
saftsås (’|a kvarter (16 cl) risgryn halfkokas och upp-
blandas med två vispade ägg, tunn grädde för 13
öre, en struken sked mjöl, smör som en äggula, litet
salt och rifven citron).
Tisdag: Oxstek (af söndagens) med potatis och
sallad. Äggvälling.
Onsdag : Kabiljo mnd äggsås, potatis. Manna-
grynsgröt med mjölk.
Torsdag : Ärter med fläsk (fläsk för 25 öre). Tunna
pannkakor med sylt.
Fredag: Ärtsoppa (af förra dagens ärter) med
stekta brödtärningar. Något kött, öfverblifvet sedan
föregående dagar, potatismos. Ett glas mjölk.
Lördag: Stekt fisk med stufvad potatis eller
gröna ärter. Gryngröt af ris-, korn- eller hafregryn
med mjölk. Eller också på lördagen : fiskpudding
af öfverblifna kabiljobitar, som urbenas och hackas
fint och uppblandas med 2 vispade ägg, tunn grädde
för 13 öre, ’/z kvarter (16 cl) halfkokta risgryn, litet
socker och salt ; ätes med god sås och potatis.
En mjölkrätt som vi ofta äta, är »hetvägg», då
man helt enkelt anrättar de mjuka skorporna (eller
bullarna) så, att man rifver några sötmandlar, upp-
blandade med 2 à 3 bittra, blandar därtill ett par
skedblad fint socker och ett skedblad gräddmjölk,
och denna massa breder man sedan mellan de isär-
skurna bullarna.
Ibland äta vi äfven palt med fläsk. God kakpalt
får man köpa i Gamla hushållsskolan härstädes, där
vi äfven ibland köpa en köttkorf. En hufvudsak
är naturligtvis, att all mat tillagas på samma gång
smakligt och dock sparsamt. Man får vara försiktig
med salt och sött samt andra kryddor.
Både af smak och princip föredraga vi sådan på
samma gång närande och törstsläckande »supanmat»
som grötar och annan mjölkmat, krämer och frukt-
soppor framför starka köttsoppor, hvilka senare all-
tid framkalla törst. 01 dricka vi ytterst sällan, och
jag är öfvertygad om, att den erkändt skicklige lä-
kare har rätt, som säger, att »nutidens myckna öl-
drickande vid måltiderna är en skadlig vana, som
förorBakar pussighet och dåliga vätskor samt väc-
ker, synnerligast hos den uppväxande ungdomen, ett
stegradt begär efter starka drycker.»
Då man har främmande, blir det naturligtvis,
eller rättare sagdt vanligtvis, alltid extra utgifter,’och
om Ni är nog ordentlig att anteckna dessa utgifter,
skall ni snart finna att sådana uppgå till betydliga
summor.
Och till sist, en vänlig helsning till hvarje ung,
oerfaren husmoder, som allvarligt vill bemöda sig
om att fylla sina plikter, såväl de smärre som de
större, inom hemmets värld !
Innehållsförteekning.
Ida Guldbrand. (Med porträtt.) — Modellen; yoem af
Anna Knutson. — En liten gnista ; af ster». — Hafva vi
någon folksång? af Mathilda Langtet. — Pä Mars. — Iduns
pri8täfling. — Londonskt sällskapslif; bref til! Idun från
Anna Fleetwood-Derby. — Ebenezer ; skiss för Idun af Sophie
Linge. — Några ord om Sveriges enda kvinnliga trädgårds-
skola; af —a. — Ur notisboken. — Teater och musik. —
En lärarinnas roman; en svensk kulturbild, tecknad pä verk-
lighetens grund för Idun af Algot Sandberg. (Forts.) — Från
Iduns läsekrets : Ur en Stockholmsfrus hushållsbok. (Svar frän
»Erfaren husmoder».) — Tidsfördrif.
w
Tiåsföräri
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Trenne grupper, tretton stycken,
det är måttet på mitt hela,
som nog vållar möda mycken
båd’ att gissa och att dela,
ty ett slutadt hundratal
tankenötter ur mitt skal
trilla fram att skärpan pröfva
hos en hvar, som vill sig öfva.
Eljes är jag för det mesta
ganska böjlig, mjuk och fin
och, då sorten är den bästa,
delvis blank som fint porslin.
Manfolk plär mig taga gärna
uti stor intimitet;
hos dem får jag blifvä kvar
ofta nog i flere dar;
men hos ingen enda tärna
jag fått insteg, som man vet,
fast ibland för upptågs skull
jag fått famna deras hull.
Tvänne element samt järn
varit städs min fägrings värn.
Med dem har jag återvunnit
gunst hos herrar gång på gång,
fast min tid ej blifvit lång;
och i längden har jag funnit,
att hos kavaljer med »chic»
fortast städs min gunst förgick.
Sist jag liksom allt i världen
skattar åt förgängelsen,
men jag lefver upp igen —
ej likväl att tjäna Harden.
Nej — att ifrån trakt till trakt
sprida bildning, vett och makt!
Nu ej mera om mitt hela —
låt oss börja att mig dela.
Skatt från skog och lundar åt
riddarståt och roddarbåd.
Harens gärd åt vetenskapen.
Gammal, gifmild guddoms vapen.
Hvad som en naturlig sak,
mellan bark och träd sig sticker.
Slinka, som just i icke kvick är.
Kvinnas prydnad, fäst där bak.
Slöseri och slarf med väta.
Förutsättning för en träta.
Sjöodjur med många svansar.
Ofta tillbehör till fransar.
Binga trupp i svart och rödt,
som dock mångens lif förödt.
Läcker spis för barn och grisar.
Hvad ombord man lugnast prisar.
Världens allra trängsta gräns.
En produkt af trä, som bränns.
Term som rör osteologen,
men ock den, som plöjer vågen.
Hvad än aldrig hafvet var.
Laggild son af liornprydd far.
Månförmörkelse för gubbar.
Ord, som brukas kan om stubbar.
Läckerhet, där står i ry
allramest i »Kongens by».
Gångare af baby riden.
En med hjärnan lindrigt vriden.
Gift, som röjes af sin lukt.
Hvad som villkor är för frukt.
Ett fodral för femininer.
Och ett dito för trichiner.
Bep, som lif har satt i fara,
många fler än bödelns snara.
Hvad just ingenting är värdt.
Hvad kompassen styrman lärt.
Afgud, som nationer mördat.
Kraft, som himlen återbördat.
Hvad som aldrig blef plural
hos en viss, berömd general.
Kunskapsfrämjare för barnen.
Hafstribut i fiskegarnen.
Pjäs som ej får saknas i
brygga eller bryggeri,
Mål för mångens ungdomsböner.
Ursprung för all jordens söner.
Jägare i vindens rike.
Icke kung, men konungs like.
Bäkneord, som smakar trä,
Lifsvillkor för folk och fä.
Klump af trä, dock kungabane.
Fredlig fru till argsint hane.
Hvad ni vill : vikt eller ton.
Nattlig jägare på mon.
Hvad en dumbom ej presterar
och en trilsk ej accepterar.
Pulver, som ett yrke föder.
Egenskap som ingen göder.
Ledare på spårlös ban.
Hvad Per Olsson kör till sta’n.
Nödig sak för båt och tunna.
Klostrets skänk till munk och nunna.
Hvad ibland man ser på scenen,
men i lifvet mest hvar dag.
Hvad som oftast hör till benen.
Dödens regn i blodigt slag.
Man, hvars yrke blef nödvändigt,
när man byggde Babels torn.
Plagg för båda könen händigt.
Skönhetsmask, ibland med horn.
Yrkesterm, som nyttjas i
smedja och bokbinderi.
Epitet, som ofta ges
älskare och diamanter.
Styggelse för jungfrutanter.
Hvad som står i hvar katkes.
Svensk benämning på kvartett.
Hvad den skälls, som saknar, vett.
Nödig dygd hos projektilen.
Hvad som ofta sätter stilen
uppå frökens nya hatt.
Hvartill all sin lit han satt,
krymplingen, som drog kring bygden.
Hvad gör sus i julebrygden?
Manlig klang, men kvinnokön.
Krigarns stundom enda lön.
Mystiskt väsen, doldt i skogen.
Hvad man ofta hör på krogen.
Fiende till vapenglans.
Lek, som saknar vett och sans.
För ett bröllop kinkigt hinder.
Hvad gaf pysen bleka kinder?
Hvad som plägar höra till
granna tal och läckra plättar.
Sångerska med ledig drill.
Hvad man fodra kan af jättar.
Hvarförutan skeppen stanna
trots båd’ segel, skruf och panna.
Egodel, som vinnes först,
när man lifvets gräns passerar.
Hvad som Kaschmir bäst presterar.
Smaklig sommarbot för törst.
Bästa gymnastik för magen.
Högsta ändamål med lagen.
Ledsam ursäkt för besök,
Eld som släcks i Bagnarök.
Substitut för hatt och kappa.
Ledsam frukt af seder slappa.
Hjärtats gifna tillbehör
i en diktning, nu ur modet.
Någonting, som väsen gör
och hos mången svalkar blodet,
Hvad du slösar tusental,
utan att dock fattig blifva.
Hvad som arga sår kan rifva.
Hvad en tös plär ha på bal.
Hela lifvet klädd i sorg,
först i döden färger glada.
Hvad som vållat mycken skada,
nyligen vid Göteborg.
Så en krafträtt, nationell.
Hvad därtill bör promt serveras.
Och till sist en köksmamsell,
som af Glunten presenteras.
Nu jag fyllt mitt hundratal,
kunde gifva lätt på köpet,
ty jag stode ej i stöpet
än på länge i mitt val.
Men jag böljar »mangle kræfter»,
ni är säkert trött också ;
därför bä6t jag skänker efter
alla dem, som återstå.
L.
Lösningar.
Logogryfen: Snöflingan; löf, lön, söl, sal,
gin, niga, glas, öl, al, fin, lin, föl, gös, fnös,
ila, sil, fil, alf, lins, Nina.
Dubbelaritmogryfen : Fig. A) : Nassr Eddin ;
fig. B): Punkt, Elise, Rajah, Sinne, Iller,
Senegal, England — Persien, Teheran.
Charaden: Liknöjdhet.
Ifyllningsgåtan: Astrid, Örebro, Carmen,
Tulpan, Aborre, Granat.
Förvandlingsgåtan : 1) Tdegran, 2) Themsen,
3) Edmund, 4) Lissabon, 5) Elfkarleby, 6)
Falköping, 7) Oldenburg, 8) Noshörning. —
»I telefon».
Dechiffreringsuppgiften: »Kampen för tillva-
ron». Lösningen erhålles genom att börja
alfabetet först vid tredje bokstafven i ordnin-
gen och låta denna betyda a. Således c - a,
d = b o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
