Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 3 mars 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
! DÜ N 1893
72
sten. Hon anade, att någon at dem tillägnat sig
den, och för att icke skuggan skulle falla på nå-
gon oskyldig, bad hon, att den som tagit slanten,
skulle bekänna det. Icke här behöfdes det, nej,
hon kunde ju komma hem till Kerstin, så skulle
hon genast förlåta henne, ty det var icke för pen-
ningens skull, hon ville ha reda på sanningen,
nej, det var för den syndens skull, som blifvit
begången.
Men alla tego.
Under lofstunden blef det ett tissel och tassel.
Ja, Laura Sigrell måste det ha varit, ty hon hade
stannat inne efter de andra för att öppna fönst-
ren. Och så hade hon ju ofta snattat bokmärken
af dem.
Men det var lögn alltsammans, förklarade Laura
bestamdt. Hon hade icke tagit något. Kerstin
var dock öfvertygad därom, men ville ej nämna
något åt skolföreståndaren, som säkerligen skulle
anställt en grundlig undersökning.
Men den, som fick höra ord och inga visor af
madam Sigrell, som på aftonen rusade upp till
henne, det var Kerstin. Hon skulle akta sig för
att beljuga den oskyldiga Laura, som aldrig tagit
så mycket som så, annars kunde det hända, att
stadfiskalen komme att lägga sig i saken.
Kerstin var ledsen. Kanske hon oskyldigt miss-
tänkte flickan. Men någon tid därefter öfverra-
skades Laura på bar gärning, då hon höll på att
stjäla socker ur skolföreståndarens kök, och nu
upptäcktes en hela massa stölder, som hon begått
under en längre tid med modrens vetskap. Denna
fick en allvarlig förmaning inför rådhushusrätten,
och Laura sändes till en förbättringsanstalt.
(Forts.)
JäVk,
Från Iduns läsekrets.
I hushållspenningfrågan.
Min »gubbes» kritik.
Det är med största intresse jag har afvaktat
svar från »Erfaren husmor», och då jag nu läst
det, må jag väl säga, att jag står undrande och
frågande.
Jag försöker — jag säger med flit försöker —
att hushålla med 50 kr. pr månad för oss tre
personer, jag, min man och en sjuårig son, men
det går allt som det kan med den saken. Emel-
lertid föreslog jag min man, att vi skulle försöka
lefva så där billigt, men han trodde, att det inte
skulle gå, ty han ville äta sig mätt, påstod han,
och det ville jag också, förstås, och så ville han
ha sitt kaffe två gånger om dagen och sitt ägg —
ack, de kosta ju nu ända till 2,50 kr. pr tjog —
morgon och kväll vill han ingalunda försaka.
»Nej,» sade han, »då lefva vi allt hellre på litet
öfver 50 kr. pr månad.»
Nu är han herre och begriper sig ju inte på
hushållssaker, men denna gång började han verk-
ligen förhöra mig.
»Hvar köper du oxkött för 1,50, som räcker till
tre middagar åt tre personer, eller ett höns, som
räcker till två?»
Jag svarade förstås, att det hade jag aldrig gjort
och trodde mig ej heller om att göra det.
Han tittade sedan pä »matsedeln» och var nog
oartig att kritisera den. Han ville om söndagen,
utom sitt glas lagerdricka, äfven hafva soppa. De
fyra första dagarne gick det väl an, mente han,
ehuru det nog var magert, men huru mycket fläsk
det skulle bli för 25 öre att dela på tre personer,
det kunde han ej räkna ut, ehuru han kan »dra
ut kubikrötter», säger han, och så fruktade han,
att pannkakorna voro för tunna. Och på freda-
gen: » något kött, öfverblifvit sedan föregående
dagar» ; men i all världen, säger han, då får man
ju bara se på köttet de andra dagarne, om sön-
dagens oxstek skall räcka både tisdagen och fre-
dagen, och så läckert det måtte vara sen! Och
till slut gissade han, att den »stekta fisken» på
lördagen var sådan där billig, färsk sill. Skulle
man hafva hört på maken!
»Nej,» sade han, i det han lade bort tidningen,
»det duger inte. Jag skulle verkligen vilja se den
»erfarna husmoderns» man och tala litet vid hen-
nes jungfru,» — och det skulle jag vilja ock.
Alfhild.
Vakta dig!
(En svartsjuk fästmö tillägnadt.)
Flicka, du som ängsligt synes värna
Om din vän för andra tärnors nät,
Vakta dig, att ej din sällhets stjärna
Släcks en dag i tviflets dimma tät.
Kärlek är det friaste på jorden,
Ej han köpas, ej han bindas kan,
Är dess ljufva band en boja vorden,
Då hur lätt till flykten tog ej han.
Har du varit lycklig nog att vinna
Denna skatt, den största jorden bär,
Lita på din makt som ädel kvinna,
Ty din lyckas bästa sköld den är.
Sitt ej mulen, när din älskling skalkas,
Minns, att glädje oskulds broder är;
Ej så manligt fri kan dig han nalkas,
Om af skuld hans sinne pressadt är.
Vet, af ädel fröjd blott dygder stamma.
Må det då din sköna uppgift bli
Att i hemmet vårda glädjens flamma.
Känslans guld skall luttras rent däri.
H. M—/.
Innehållsförteckning.
Peggy Härd ; af J. S. (Med porträtt.) — Olika drifkraf-
ter; at Ave. — Medan snön faller; skiss af Vilma Lindhé. —
Tiden för vår pristäfling om ordet »Fosterland*. — Sällskaps-
ton ; en mans ord i kvinnofrågan af Julius. — En bok för
dagen ; af Belxasar. — I telefon från Mars ; af Snorre. — Ur
notisboken. — Teater och musik. — En lärarinnas roman;
en svensk kulturbild, tecknad på verklighetens grund för Idun
af Algot Sandberg. (Forts.) — Från Iduns läsekrets : I hus-
hållspenningfrågan ; af Alfhild. Vakta dig ! Af H. M—i. —
Tidsfördrif.
TiåifSrårtf,
Bidrag mottagas med tacksamhet.
LogogryT.
När vårens tid är inne och lärkan slår
i skyn
samt ängens grönska breder sin duk
mot skogens bryn,
då finns jag i naturen och uti män’-
skors bröst.
I skog, på berg, i dalar dn höra kan
min röst.
När sommarn sedan kommer i all sin
sköna prakt,
du ser den väna blomman, jag fram i
ljuset bragt:
jag sitter på dess stängel, jag hörs i
fågelns drill,
i ystra forsens lekar jag äfven finnes
till.
Jag fruktar ej för hösten, hur kulen
den än är,
Hur stormarna än rasa, jag högt mitt
hufvnd bär.
När oskuldsfärgen täcker den mark,
som nyss var grön,
och isig boja binder den spegelklara
sjön ;
på stålskodd fot, då ser du, hur muntert
kring jag far,
och kindens rosor säga : än finns den
sällen kvar.
På elfva säkra ben jag hurtigt för dig
står,
och många gåtor små med arbete du
får.
En mindre vikt, ett element,
ett namn på björn, som är väl kändt.
Hvad bör du ej för smicker vara?
Hvad kan för dig lätt bli en fara?
Två djur, ett träd, två räkneord,
en stad uti vår vackra nord,
ett ting hos fattiga och rika,
en frihetskämpe, som tillika
var säker skytt. Hvad går du på?
Hvad fingret har, ja, hvarje tå?
Ett vapen se’n, för knekt, som rider,
det brukats mest i gamla tider.
Hvad haren är och björnen se’n.
Ett namn på alla »käras» vän.
Hvad är hvart ord utaf mitt hela?
Hvad ej kan på ett möte fela?
Ett bibliskt namn; ett vattendrag.
Hvartill dig döma kan vår lag?
Ett nyttigt ämne för hvar tvätt,
och hvad som ej kan kallas rätt.
Hvad hörs, när vind i trädet leker ?
Hvad modern kan, då barnet smeker ?
Hvad pojken nog vid boken är,
när han rakt ingenting sig lär?
Hvar lekes bäst väl hök och dufva?
Ett nöje för de flickor ljufva.
Hvad finns i närheten af berg?
En egenskap hos all slags märg.
Ett rum ; ett stånd ; en dryck så rar.
Hvad hvarje fisk så säkert har.
Hvad är väl fången, kort och godt?
Ett kvinnonamn, förkortadt hlott.
Hvad andas vi? Hvad lämna faren?
En krydda, som gör ondt i såren.
Hvad hafva frukter, träd och bär ?
Hvad som för ryttarn nödigt är?
Min sista gåta du lätt finner,
när nu du sista raden hinner.
Aja . . .
Kvadratgåta.
0 g e i g i r
r a n v 1 t n i
r f e ; a i i k
d d 8 b j a e h
e e h i p e a
n m e e f e s
□ i e i s t f
> / t n U i
Med begagnande af hästens gång i
schack bildas af bokstäfverna i ofvan-
stående kvadrat 7 ord med 7 bokstäf-
ver i hvarje, hvilka sedan insättas i
kvadratens rutor, så att orden läsas
vågrätt.
Orden betyda : 1) sågverk i Sverige,
2) utländsk titel, 3) stad i Persien,
4) en af den nordiska mytologiens
gudar, 5) forntida stad i Grekland,
6) en af nutidens uppfinningar, 7) tysk
universitetsstad.
Louise.
Sex-fåltsligur.
Hvarest kunna ifrån ofvanstående
med krita eller tändstickor på bordet
bildade sex-fälts-figur 5 väggar borttagas
på sådant sätt, att 3 lika stora fält
återstå ? Sundsvallsbo.
Siffercharad.
Åtta gånger mitt första är mitt andra,
en gång mitt andra plus ett är mitt
tredje,
tredjedelen af mitt tredje är mitt
fjärde.
Hvad är mitt helas rätta värde?
L. P.
Lösningar.
Charaden: Krinolin.
Geometriska mosaikuppgiften :
d
b
/
oL
Ifyllningsgåtan: Räfsax, ekorre, Sambre,
Attika, jumfru, Ferrol.
Förvandlingsgåtan: 1) Glafsfjorden. 2) Astro-
nomi. 3) Gustafsberg. 4) Erkebiskop. 5)
Afundsvärd. 6) Lapphund. 7) Ungelär. 8)
Trollhättan. 9) Engelholm. 10) Afhandling
— Gagea lutea.
Stafvelsearitmogryfen: Nana, Napo, Lena,
Leon, Napoleon.
Matematiska uppgifterna:
I. Man stryker talet 39 tvä gånger, talet
63 tre gånger och talet 88 sex gånger. Då
får man
14x88 =1232
9x63= 567
2x39 = 78
1877
n. 56.
Geografiska gåtan:
Göteborg
Örsjö
Tilsit
Elbe
Bab-el-mandeb
Orinoco
R e d-River
Göteborg
Tilsit ligger emellertid som bekant i Preus-
sen och ej i Ryssland, såsom det råkat upp-
gifvas.
Punktgåtan :
K M G J L S M T L N i- s E
E A A Y E K A X i Y Ö T N
X D K L r I Z B N s F E G
H E 0 L i F A E c L K T L
0 I N A !d F R S 0 0 0 T A
L i R N N 1 u E I T L T J I N
M A E D |s R N r N T A N »
Karl den Tolfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
