Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 7 april 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 I DU N 1893
hel del här förut ej utförda stycken, mest ur nya
operor från utlandet. Matinégifvaren hade ock
lyckats få biträde af en mängd goda förmågor så-
dana som fröknarna Frödin och Holmstrand samt
hrr Lundqvist, Sellergren, Lundmark och Valle-
nius m. fl. De uppträdande skördade lifligt och
välförtjänt bifall.
Konserter gifvas härstädes i Vetenskapsakademien,
af hr Johannes Elmblad den 13 och af hr Ragnar
Grevillius den 15 dennes. Båda biträdas af fram-
stående och goda förmågor.
Fröken Lotten Seelig gifver om söndag en mâ-
tiné af stort intresse, vid hvilken bl. a. kommer
att utföras lustspelet »De båda döfva» med hrr
Knut Almlöf och Bæckstrôm i de båda titelrollerna.
Från Iduns läsekrets.
Än en gång : Hvar gå gränserna för en tjänarinnas
skyldigheter?
Som det är en gammal god sed att tacka, när
någon gjort eller sökt göra en en tjänst, hoppas
jag, redaktionen ursäktar, att jag ännu en gång
besvärar med ofvanstående spörsmål, som red.
varit nog vänlig att taga in i Idun.
På min fråga har jag haft nöjet att mottaga
tvänne svar, det ena från »Moster Emma», det
andra från »Mosters tillgifne Kalle» — om han
äfven är min tillgifne Kalle, vet jag icke riktigt
ännu.
Det är mig då en kär plikt att på det hjärtli-
gaste tacka »Moster Emma» för det duktiga råd,
hon gaf mig: att välja en jungfru, som förut tjä-
nat i ett enklare hem än mitt. Jag kan glädja
»Moster E.» med den underrättelsen, att särskildt
i detta fallet slog hon hufvudet på spiken, ty felet
med min jungfru var utan tvifvel, att hon kom
ifrån ett mera komfortabelt hus än mitt.
Jag får också tacka »Kalle» (han får förlåta den
förtroliga benämningen, ty jag känner ingen an-
nan) för det stora besvär, han tydligen gjort sig
med denna min angelägenhet. Att skåda gifven
häst i munnen, passar ju föga, men jag är i detta
fall tvungen, dels för att försvara »Moster E.», dels
för att rätta hans uppfattning om mig själf.
»Skall ’mosters’ råd följas, bär det rakt på tok,»
säger K. Detta motiveras därmed, att om en
jungfru ständigt skulle stiga till allt finare och
finare hem, tills hon nått kulmen, skulle hon slut-
ligen blifva tvungen att stiga ned igen, och resul-
tatet däraf är ej svårt att förutse. Men med
denna sofistiska bevisföring torde K. ej dupera
många. Klart är, att om alla kunde och alla ville
taga sina jungfrur efter »Moster E:s» princip,
finge K. rätt. Men därför är ej den ringaste fara,
och jag vill nedslå K.s argument med ett enda
exempel. Om alla sparade och satte in sina
pengar och ingen lånade, skulle någon bankrörelse
ej kunna förekomma och icke heller någon insätt-
ning. Men K. vill väl därför ej afråda folk från
att spara och sätta in? Hans sätt att draga sa-
ken in absurdum kan sålunda icke förringa vär-
det af »Moster E:s» råd, hvilket jag därför också
anser fullkomligt orubbadt af K’s invändningar.
Samma benägenhet för öfverdrift visar K., när
han i slutet af sin artikel vänder sig till mig. Om
hans afsikt i det föregående varit att rifva ned
»Moster E’s» välmenta råd, så synes den därefter
vara att gifva mig och »den sköna synderskans
upplysta barn» i allmänhet en moralisk snärt.
Jag har sagt, att jungfruns dåliga lynne visade
sig, när någon hygglig ung man hos oss drack en
toddy och åt en smörgås. Troligen har K. sett
denna toddy i sin aftonbetraktelses puritanska
ljus, och han ställer till en formlig »storm i ett
toddyglas». Han ser däri »kalas, nattvak, ’dra-
matiskan’, varietén och andra spektakel» samt
»svaga nerver» för jungfrun. Ej för min egen
skull, men för det ganska viktiga spörsmålet vill
jag upplysa honom om, att jag aldrig har några
bjudningar, vare sig små eller stora, men ännu är
gästfriheten så stor i Stockholm, att en gammal
vän kan komma och hälsa på en afton, utan att
vara bjuden, «.r det då K:s mening, alt jag skall
taga honom in i ett särskildt rum och säga : »Sitta
här får du, så länge du vill — men icke öfver kl.
tio — men mat vankas icke, och icke heller några
våtvaror, ty, ser du, jungfrun blir så nervös af
det där.» Eller skola min fru och jag sitta med
hjärtat i halsgropen och vänta, tills han säger ett
förläget farväl och går? Eller kanske K. skulle
anse det mera förenligt med jungfruns välbefin-
nande, om jag ginge ut och superade med honom
på Rydberg eller något annat lustbart ställe? Det
första förslaget torde föga tilltala min vän, det
andra gillar icke jag, och det tredje skulle väl K.
icke vilja förorda? Sålunda blir det den stackars
jungfrun och hennes nerver, som få sitta emellan.
För allt detta omak, som på sin höjd inträffar
hvar fjortonde dag och i värsta fall räcker till
kl. elfva, samt för andra uppoffringar af mindre
nervretande art, hvilket väl inalles torde motsvara
hälften af det, som K:s jungfru har att göra, upp-
bär den beklagansvärda varelsen ett apanage, som
med julpengar etc. uppgår till en dryg åttondel af
K:s hela årslön.
Nygift.
Nedsatt pris på Modetidningen ensamt
Yi uppmana ännu en gång våra läsarinnor
att genomläsa och noga uppmärksamma till-
kännagifvandet under denna rubrik i förrå
numret. En hvar kan erhålla en rikhaltig
och väl utstyrd mode- och mönstertidning från
1 april till årets slut för det billiga priset af
blott två (2) kronor. Prenumeration bör ske
ofördröjligen å närmaste postanstalt, emedan
upplagan är begränsad, och vid prenumeration
bör å postanstalten hänvisas till Generalpost-
styrelsens cirkulär n:r 20, där det nedsatta
priset finnes intaget.
Innehållsförteckning.
Tecla Alander ; af Georg Nordensvan. (Med porträtt) —
Några ord om vår »Giftermålsbalk» ; för Idun af Rata Dal-
ström. (Forts. fr. n.r 11.) — »Det är hälsosamt» : Klädedräk-
ten. — Böhmiska folkbilder ; tecknade för Idun af Sigrid
Elmblad. III : Josephstadt. — Nu är tiden ... — Om sköld-
mör och valkyrjor; enligt fornkällorna af A. U. Båålh. (Slut
fr. föreg. n:r.) — I hushållspenningfrågan. — Ur notisboken.
— Teater och musik. — Från Iduns läsekrets. — Tidsfördrif.
Bidrag mottagas med, tacksamhet.
fïâifarclrrf.
LogogryT.
När jag kommer, delar jag så lika
mina håfvor. Natten måste vika,
dagen tager ut sin fulla rätt.
Glädjen tändes i mångt sorget sinne,
vinterns köld snart blifver blott ett
minne,
kvarje väsen lifvas på sitt sätt.
Ty mig följer ofta tätt i spåren,
hoppets tid, den ljusa, glada våren
med sin grönska, med sin hvitsipps-
krans.
Skyarna så lätta ila fram på fästet,
fågeln bygger flitigt uppå lilla nästet,
bäcken tumlar om i yster dans.
Femton delar små i mig du finner,
ordna sedan dem så fort du hinner
uti grupper till små nätta ord.
Säg, hvad silfverströr vår lilla jord
och lyser oss i nattens mörka timma?
Hvad stundom kan likt klara pärlor
glimma.
Hvad man plär rista in i björkens
hvita stam.
En skatt, som nordens son ur bergen
hämtar fram.
En månad som plär blommor med sig
föra.
Hvad ofta knappast lönar sig att göra.
Ett nyttigt djur, för lappen allra mest.
Hvad flickor små nog kunna allra bäst.
Hvad som är svårt att ta och svårt
att gifva.
Hvad stilen just ej blir, som småbarn
skrifva.
Hvad himlen ofta är i höstens dag så
tung.
Hvad man ej göra bör åt gammal eller
ung.
Hvad mången eftersträfvar, ja, kanske
allt för mycket.
En läckerhet, som faller barnamun i
tycket.
Hvem fällde stengeten vid bergets
brant?
Ett litet bräckligt ting förutan kant.
Hvad passar riktigt bra för vackra,
hvita handen.
Hvad svalkar riktigt skönt i sommarns
heta da’r?
En högtidsdryck för oss här uti Nor-
danlanden.
Ett träd, klädt uti grönt, fast vintern
kommit har.
Hvad gumman spann så bra, fast hon var
gammal vorden.
En, som ej gärna ses i lilla fårahjor-
den.
Hvad som studenten läste påoch som han
tog med glans.
Och hvad han fick aftärnan sen, som bun-
dit på hans krans.
Hvad fälles genast ned, när akten ta-
git ända.
En känsla, som till nytta ständigt bör
oss lända.
För hvilka höja vi så gärna glaset
och tacka allra mjufcast för kalaset?
Hvad mången dam kan göra med be-
hag.
Hvad du bör söka göra göra hvarje
dag.
Hvad plär så hastigt från oss fara?
Af krigare en riktig skara.
Hvad skepparen så gärna fånga vill,
när just han »sätter alla klutar till».
Ett lifligt skogens djur, hvars pels har
värde.
Hvad får man ofta se uppå ett gärde ?
Hvad moderlösa små så ofta sakna.
Hvad oftast kommit har förrän vi
vakria.
Hvad vemodsfullt kan slå emot en
si rand.
Ett litet ord, så svårt att ge ibland.
Nu är väl bäst att vi en punkt här
sätta.
Vi ha nu tretti’nio ord så nätta.
E—e.
Urtafleuppgift.
Urtaflans siffror skola utbytas mot
bokstäfver. I, II, III: ett modernt
skådespel, III, IV, V, VI, VII : en
del af världen, VII, VIII. IX: fångst-
redskap, IX, X, XI, XII : en uttydare.
E. O. Burman.
Räkneuppgift.
En bonde, som hade en sträng gum
ma, blef af henne tillsagd att fara till
torget och köpa kreatur. »Här har
du 20 daler och du skall köpa 20 djur,
både oxar, kor och kalfvar, men du
får icke supa upp några pengar, och
jag tager nog reda på, hvad hvarje
djur kostar;» så sade gumman. På
torget förnam gubben, att hvarje oxe
kostade 3 daler, hvarje ko 2 daler och
hvarje kalf J daler. Huru skulle bon-
den bete sig för att göra gumman till
viljes ? Oeometra.
Sehackgåta.
V h m k 0 i d
1 u a ; e a r r
1 r a i r 1 e m
m i a v o t n
e i b a t e n
r 0 ä i r e 0
d n u p p m t
Med begagnande af hästens gång i
schack bildas af bokstäfverna i ofvan-
stående kvadrat 7 ord med 7 bokstäf-
ver i hvaije, hvilka sedan insättas i
kvadratens rutor så, att orden läsas
vågrätt. Äro dessa riktigt funna, gif-
va deras begynnelsebokstäfver namnet
på en köpiDg i Sverige och deras
slutbokstäfver ett där förekommande
folkmöte. Orden betyda : 1) mansnamn,
2) forntida rike på italienska halfön, 3)
stad i Schlesien, 4) skyddshelgon, 5)
grufva i Spanien, 6) gudinna, 7) läkare
(specialist). Louise.
Ifyllningsgåta.
De 20 tomma rutorna i ofvanstå-
ende kvadrat skola ifyllas hvar och en
med en bokstaf sålunda, att de 5 våg-
räta raderna utgöra bekanta ord. Or-
den, men i annan ordningsföljd be-
teckna: En stad i Sverige, ett klädes-
plagg, ett instrument, en frukt, en in-
sekt. Surre.
Lösningar.
Logogryfen: Lyxartikel; yxa, lyra, lexa,
kyller, kaxe, talk, lera och krita, tre, lax
och lake, ax, tyll, ylle, krax, yrke, artikel,
karet och trilla, rykte, kex, kli, relik, ek,
al och tall, lya, axel, raket, lek, Tilly, extra,
tax, lykta, kyla, tal, Rakel och Lea, lie, rik.
Charaden: Omsorg.
Bäknegåtan: Talet 98 strykes 13 gånger,
talet 61 strykes 6 gånger och talet 51 stry-
kes 5 gånger.
11X 98 -1078
10x61= 610
4x51= 204
S:a 1892
Kryptogrammei: Mellan himmel och jord.
Fyrkantiga nöten:
OKTAV
KARNA
TRODD
ANDRE
VADER
Nu inkommet fullständigt sorteradt lager i
gaste pris i Stockholm hos
allra modernaste façons ochtill billi-
UA. Lamberg,
Vesterlånggatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
