Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. 14 april 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1893
120
ske kan skall blifva af med henne. Många år äro
törflutna sedan den tiden och mina systrar och
jag bosatta långt bort från det gamla hemmet,
men ännu händer det mången gång, att en vänlig
hälsning eller ett litet bref skrifvet med darrande
händer hittar vägen till någon af oss, däri den
gamla arbetsmyran talar om, huru lycklig hon var,
när hon var ute på »lannet och sprang hök och
dufva med fröknarna» ; det är som vore det en
ljusglimt i hennes tillvaro och ett minne, som hon
nu på äldre dagar lefver om och om igen, och det
var ju dock så litet emot allt hvad vi själfva som
unga lingo njuta af. Sedan i våra egna hem har
den traditionen följt oss, att så snart en sömmer-
ska användes i hemmet, skall hon hafva en fri-
stund på maten, antingen att gå ut, (hvilket jag
anser lämpligast) eller att läsa en tidning, men
att arbeta genast tillätes på inga villkor. — Första
gången jag bad den lilla sömmerskan, hvars hjälp
jag anlitar här i Stockholm, taga sig en fristund,
såg hon halft förskräckt på mig : därtill hade hon
visst ej tid, jag måste göra klart för henne, att
det var min bestämda önskan, som måste efter-
kommas, såvida hon ville, att jag flere gånger
skulle anlita henne, och nu finner hon det alldeles
naturligt, att hon hår skall hafva »litet matro».
Använder jag henne flere dagar å rad, då vill hon
ogärna sista dagen blifva fri någon stund, på
nästa ställe blir hon det ej. Hon säger, att hon
då blir så sömnig och olustig, när tiden nalkas,
då hon brukar hafva sin fristund hos mig, och
det kan jag nog förstå, ty ej kan en människa,
huru stark hon än är, härda ut att arbeta med
samma intresse och utan andrum från nio på
morgonen till åtta på aftonen. Den, som nu ej
af medkänsla för sin like vill gifva en fristund,
kan gärna göra det af egennytta, ty mera och
bättre arbete blir hos den, som äfven ger hvila.
Låten nu ej, kära systrar, den lilla sömmerskans
bön förklinga ohörd; försöken att villfara den och
I skolen känna eder tillfredsställda och ångra, att
ni ej tänkt på den saken långt före detta, försäk-
rar en icke sömmerska och således alldeles opar-
tisk bedömerska af deras tillvaro.
-e.
Kvinnas pröfning till apote- Isei^v.
Outredda punkter.
Från en af vårt lands läroverksrektorer har
redaktionen mottagit följande skrifvelse:
I n:r 6 (269) af Idun för detta år finnes i ar-
tikeln: »En landvinning — som ingen tager i be-
sittning» bland annat följande uppgift: »För att
antagas till apotekselev fordras kanskaper, mot-
svarande dem, som kräfvas för inträde i 6:te
klassens öfre afdelning på latinlinien af ett högre
allm. läroverk ... För att styrka sig innebafva
detta kunskapsmått är kvinna berättigad att vid
sådant läroverk, efter anmälan hos rektor, un-
dergå pröfning.» Denna uppgift är nog riktig —
den är hämtad nr n:r 31 af Sv. Författningssam-
ling för 1891 — men någon skrifvelse från vare
sig den ena eller andra myndigheten, huru denna
examen skall anställas m. m., har icke till veder-
börande rektorer utfärdats. I dylika fall plägar
chefen för vederbörande departement utfärda
särskildt cirkulär till läroverken med närmare be-
stämmelser. Hvad som i detta fall kan intressera
Iduns läsarinnor är, om examen är kostnadsfri
eller icke, samt i senare fallet huru stor afgift för
densamma skall afläggas.
De minsta bidrag mottagas tacksamt. lu-
gen, som något kan offra, skall draga sig
undan —- det är vår vissa öfvertygelse.
Men vårdagarne förflyga fort, och inom
kort är sommaren här. Insänden därför,
ärade läsarinnor, oförtöfvadt edra bidrag till
Redaktionen af Idun, Stockholm, i } ostanvis-
ning eller postsparmärken (ej frimärken). Vid
försändelsen bör tydligt angifvas, att densamma
är afsedd för »Iduns skollofskoloni».
Alla inßytande bidrag redovisas i Idun.
Redaktionen.
Nedsatt pris på Modetidningen ensam!
Som bekant har det lägre priset å Iduns
Mode- och Mönstertidning hittills gällt ute-
slutande i samband med prenumeration å tid-
ningen Idun. Modetidningen ensam har så-
lunda kostat 5 kr. för helt år och 3 kr. 75 öre
för tre fjärdedels år. För att nu emellertid
tillmötesgå en från mångfaldiga håll uttalad
önskan, hafva vi nedsatt priset å Modetidnin-
gen ensam för årets tre sista kvartal till endast
två (2) kronor. En hvar kan alltså erhålla
en rikhaltig och väl utstyrd mode- och mön-
stertidning från 1 april till årets slut för det
billiga priset af blott två (2) kronor. Att detta
ringa belopp mångfaldiga gånger uppväges af
den stora nytta, tidningen gör sina läsarinnor,
veta de tusentals prenumeranter, som länge haft
densamma till en pålitlig rådgifvare i hemmet.
Obs. ! Hvarje nummer innehåller ett 60-
tal illustrationer samt en stor och rikhaltig
bilaga med tillklippningsmönster och hand-
arbeten.
Prenumeration bör ske ofördröjligen å när-
maste postanstalt, emedan upplagan är begrän-
sad, och vid prenumeration bör å postanstalten
hänvisas till Generalpoststyrelsens cirkulär n:r
20, där det nedsatta priset finnes intaget.
Stockholm i april 1893. Redaktionen.
Innehållsförteckning.
Ida Raab ; af Alexis. (Med porträtt ) — Lärkan ; poem
af Bernhard Risberg. — Några ord om vår »Giftermålsbalk» ;
för Idun af Kata Dalström. (Slut fr. foreg. n:r.) — »Det är
hälsosamt»; Bostaden. — Brytning; skiss af Anna Knutson.
— Resultatet af Iduns »Chicagotäfling». — Fröken-Berga ; tafla
från en förgången tid, för Idun af Theodor Hagberg. — I »hus-
hållspenningfrågan». VII — En pristäfling lör alla husmöd-
rar, — Dr notisboken. — Teater och musik. — En lärarinnas
roman; en svensk kulturbild, tecknad pä verklighetens grund
för Idun af Algot Sandberg. (Forts.) — Frän Iduns lflsekrels
— Tidsfördrif.
TiåiJörSnf.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Jag är ej ny i världen, fast mången
tycker så,
jag fanns i fordomtima, hos lärde män-
nen då,
se’n lefde jag i klostren i många, långa
år,
nu flyger jag kring världen, med vin-
dens fart det går.
ty snabbhet är min lösen, för den jag
lagrar får.
När folkens ombud samlas, för landets
väl det är,
hvartenda ord, som talas, till eftervärld
jag bär.
Jag ock så snabbt kan sprida i värl-
den vida kring
livad nytt af vikt, som talas på jor-
dens hela ring.
Och nu du lätt kan gissa hvad namn
jag oftast bär,
i elfva runotecken jag då ock skrifven
är.
Minns du en gud från nordens hedna-
lära?
Och äfven en bland greker högt i ära?
Ett ämne, godt att ha i mörka tider?
En stjärnegrupp, som uppå himlen
skrider ?
Hvad hvarje mor bör med sin dotter
vara?
Och hvad man ej på stygga barn bör
spara ?
Jag vet en stad ; i Sveriges land det
är,
och äfven en, som pinien skugga lär.
Säg, kan du namn på nio flickor finna?
Och säg hvad du till jul på glaset
ville hinna?
Ett namn jag ofta sett på Iduns första
sida.
En romersk kejsare, hvars fröjd var
fasa sprida.
Ett djur, dess boning och det fett det
ger.
Hvad som på hvarje väg, fast små,
du alltid ser?
Hvad djur, såväl som barnen väl be-
höfva?
Hvad arkitekten måne flitigt öfva?
Ett träd, som är för nordbor alltid
kärt.
En gammal kung, som du i skolan
lärt.
En dryck, så rar i sommans heta tider,
och en, som helst jag ta’r när det till
vintern lider.
Hvad tror du fattig löjtnant önskar
mest ?
En fågel, som du gärna ser som gäst.
Ett bördigt betesland för stora hjordar.
En läckerhet hvarom mång’ herre or-
dar.
En ädelsten; en stenart oss till nytta.
Ett sista rum, hvartill vi alla flytta.
En flod jag vet inunder himmel blå.
Ock så ett berg, där du kan lava få.
Två yttringar af vinterns starka kyla.
Hvad flickan på sin kind vill gärna
skyla.
Hvad gjorde pilten när han bannor
fått?
Fem namn, som kommit uppå män-
nens lott.
Hvad lysten ulf i vinternatten söker.
Och följden af en kakelugn, som röker.
Hvad är, som trädet gärna ej vill
mista?
Hvem är bland höstens blommor väl
den sista?
Charader.
i.
Mitt första listigt är, det kan ej fela,
men öfverlistas dock utaf mitt hela.
Mitt andra är en sak, som mången man,
och hvarje kvinna oumbärlig fann.
Malla.
IL
En mitt första ljus och lätt kan vara,
skimra uti färger underbara,
men ock te sig dyster, kall och tung.
Många tåla icke alls mitt andra,
och man kan dem just ej därför klandra,
plåga har det bringat gammal, ung.
Den i ett mitt hela dragés opp,
blir nog ur uti sin hufvudknopp.
E-e.
Fantaeigråta.
2 3 4 5
LOJ
beëi i in s st
inr
Såväl den vågräta som de lodräta
raderna 2, 3 och 4 bilda namn på in-
om vitterheten värlsberömda personlig-
heter och 5 namnet på en vetenskaps-
man.
Räknegfåta.
1 1 1 1 2 2
2 2 2 2 2 2
3 3 3 3 3 3
3 3 3 3 3 3
4 4 4 4 4 4
4 4 5 5 5 5
Omflytta siffrorna i denna kvadrat,
så att hvar och ett af de sexsiflriga
tal, som hvarje vertikal och horisontal
rad samt diagonal innehåller, kan di-
videras med 7, 11 och 13.
Om man multiplicerar 7 med 11 och
denna produkt åter med 13, så fås
talet 1001, som multipliceradt med
ett annat en-, två- eller tresiffrigt tal
ger en produkt, hvilken innehåller lika
antal tusen som enheter.
Man har således vid omflyttningen
endast att iakttaga, att siffran som be-
tecknar hundratusen blir densamma
som betecknar hundra, tiotusen den-
samma som tio och tusen densamma
som enheter. Dodo.
Lösningar.
Logogryfe.r.; Vårdagsjämningen ; månen,
dagg, namn, järn, maj, jämra, ren, niga, råd,
jämn, grå, grina, ära, maräng, jägaren, ägg,
ling, vin, rägn, gran, garn, varg, graden, ja,
ridån, ånger, värden, värdinnan, rida, gagn,
åren. armé, vinden, mård, råg, vård, dagen,
vågen, nej.
Urtafleuppgiften: Ära, Asien, nät, tolk,
Räkneuppgiften : Han köpte 1 oxe, 5 kor
och 14 kallvar. An om priset hade varit; 1
oxe = 3 daler, 1 ko = 1 daler och en kalf
Va daler? Då kunde han hafva köpt på
tre olika sätt: 1 oxe, 15 kor och 4 kalfvar
eller 2 oxar, 10 kor och 8 kalfvar eller 3
oxar, 5 kor och 12 kalfvar.
Schaekgdtan :
V i i h e 1 j m
E t r u r i a
R a t 1 i 1 b 1 o r
N e P 0 m u k
A I 1 ! m a d e n
M i
1
n e 1 r vja
O r t 0 p ä d
Ifyllningsgåtan : Flöjt, Trosa, fikon, mygga,
vante.
Nu inkommet fullständigt sorteradt lager i allra modernaste façonsochtill billi-
gaste pris i Stockholm hos A A A. Lamberg, A A
VesterlAnanatan ’ ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
