Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 19. 12 maj 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 IDUN 1893
Är du lycklig, väl så gläd dig Och ju mer du delar med dig,
Åt din lycka med enhvar; Desto mera har du kvar.
j£, Jegnér.
*V&¥?*&*9¥¥¥-’?*?æW^9*¥*9¥¥¥¥**99&*9#9Ÿ**¥9¥***&9¥******9ïëf*¥9***if****99*&***¥*9*¥*¥99***99
domsprof. Nej, det kunskapsmått som Rosina
Heikel under oerhörda svårigheter måste för-
skaffa sig på enskild väg, är nu mera tillgäng-
lig för hvarje kvinna. Genom Rosina Heikels
initiativ uppstod frågan om tillåtelse för kvinn-
liga studerande att studera vid universitetet.
Denna fråga har närmast henne att tacka
för den lösning konsistoriet gaf i sitt utslag,
som fastställde kvinnans fullkomliga lika be-
rättigande som mannen i hör- och anatomi-
salar.
* *
*
Rosina Heikel föddes i Kaskö den 17
mars 1842. Hennes föräldrar voro lagman-
nen K. J. Heikel och hans fru K. E. Dob-
bin. Den unga Rosina erhöll sina första
kunskaper på vidt skilda håll. I Wasa,
Borgå och Helsingfors fruntimmersskolorinhäm-
tade hon det konventionela humanistiska un-
derlag, som öfverensstämde med femtiotalets
uppfattningssätt af en s. k. bildad kvinna.
Men Rosina Heikels sanningstörstande ande
nöjde sig icke med detta traditionela kun-
skapsmått. Den unga flickan hade ett be-
stämdt mål i sikte, och detta mål skulle —
ville hon uppnå. För hennes 18-åriga entu-
siasm stod vägen klar — hon ämnade blifva
läkare. Hannibal har sagt: »Jag skall finna
en väg eller göra en.» En stark vilja för-
sätter berg. Rosina Heikel visste, att hon
hade en stark vilja — och hennes tro på
denna förde henne äfven till målet. Dock,
den ungdomligt vakna hågen skulle behöfva
åratal för att kämpa sig fram, och energien
skulle i det yttersta blifva pröfvad. Men
så är all verklig segers förspel. Rosina Hei-
kel undgick lika litet som någon annan, som
bryter sig en väg olik mängdens, det hån
och det misstroende som blott alltför ofta
lägga sten på bördan. Hon hade alltså mo-
tigheter af tusen slag och tviflet — ogin-
heten uppreste hinder i hennes väg, hvilka
endast kunde öfvervinnas af hennes fasta tro
på sin saks seger. Och tiden gaf henne rätt.
Åren 1865—66 genomgick hon fullständigt
kurserna vid Stockholms kungl. Centralinsti-
tut. Rosina Heikels afgångsbetyg från Cen-
tralinstitutet hade att uppvisa utmärkta vits-
ord, främst stod anatomi — berömlig. 1867
genomgick hon fullständig kurs vid barnbörds-
huset i Helsingfors. Intill 1871 idkade hon
naturvetenskapliga studier.
Rosina Heikel dissekerade under professor
Lings ledning — hon sökte och erhöll slut-
ligen af universitetets kansler (nuvarande ry-
ske zaren) tillåtelse att få fullfölja sina stu-
dier inom medicinska fakulteten. Efter att
hafva erhållit dispens från student- ooh filo-
sofiekandidatexamen aflade Rosina Heikel
medicinekandidatexamen, och året därpå tog
nordens första kvinnliga läkare medicinelicen-
tiatexamen.
Dessförinnan hade hon vid Stockholms,
Köpenhamns och Berlins offentliga kliniker
inhämtat de senaste praktiska tillämpningarna
af Aesculapi gudagåfva. 1878 flyttade Ro-
sina Heikel till Vasa, sedan hon af Kejser-
liga senaten erhållit särskild tillåtelse att
praktisera som legitimerad läkare. Hon hade
nu vunnit målet för sina sträfvanden och på
gamma gäng brutit de sekelgamla fjättrar,
som fördom, konservatism och intolerans sla-
git om kvinnans framtidsvyer.
Senatens resolution i denna praktiska lös-
ning af kvinnofrågan var att anse såsom ett
prejudikat, bindande för hvarje denna fråga
berörande framtida eventualitet. Kvinnosa-
ken har uti doktor Rosina Heikel en hofsam,
intelligent och taktfull förkämpe. Sedan hon
numera bosatt sig i Helsingfors, hvarest hon
har vidsträckt praktik såsom en af denna
stads distrikts- och fattigläkare, kan hon på
ort och ställe taga personlig del uti kvinno-
frågans lösning.
Vid finska läkaresällskapets sammanträde
den 21 april 1888, hvarunder läkaresällska-
pets utlåtande med anledning af den då på-
gående sedlighetspetitionen infordrats, höll dok-
tor Rosina Heikel ett märkligt anförande.
Hon var den första kvinna i norden som
med vetenskaplig kompetens offentligen yttra-
de sig om frågan, och hennes sunda, sakrika
andragande väckte stor uppmärksamhet. Dok-
tor Rosina Heikel sade bland annat:
»Tidsandan låter sig icke undertryckas.
Och då allmänheten kränkes i sin sedliga
åskådning, om än på aldrig så giltiga grun-
der, så måste den dock åtminstone tillerkän-
nas rätt att hafva ett ord med i laget. Lä-
karens oafvisliga plikt är att genom sin sak-
kännedom belysa frågan och så vidt möjligt
bidraga att gifva den en rättvis och tillfreds-
ställande lösning.»
Yid kvinnoförbundet Unionens möte den
5 april innevarande år framställde doktor
Rosina Heikel ett förslag om undervisning i
barnavård för allmogen. Förslaget vann en
utomordentlig anslutning, och en komité, bestå-
ende af damer och herrar, nedsattes för att
ytterligare belysa frågan. Doktor Rosina Hei-
kels projekt gick ut på att en kurs i barna-
vård skulle anordnas »för bildade kvinnor,
lämpliga att efter inhämtad undervisning sän-
das ut i landet för att sprida kunskap bland
allmogens kvinnor».
För den som vet, huru kolossal i propor-
tion mortaliteten är just bland allmogebarn
i späd ålder, är doktor Rosina Heikels idé
ett verkligt Columbi-ägg. Allmogekvinnan
är oftast hänsynslöst vårdslös vid vården af
den späda telning, som hvilat under hennes
hjärta. Man måste tillskrifva denna håg-
löshet snarare ren okunnighet och gammal
slentrian än verklig brist på ömhet.
Att icke alla barn dö, är icke så mycket
att tillskrifva den orsaken, att de skulle er-
hållit en rationell skötsel, som icke mer
den bekanta omständigheten, att en del
naturer utruståts med starkare motståndskraft
än andra. Okunnigheten är människans far-
ligaste fiende, och kvinnan har på det sociala
området ett fält kolossalt rikt att bearbeta.
Med »Excelsior» (för 1888) instämma vi:
»Hemlifvet och den husliga lyckan i allmän-
het måste vinna, därpå att det kommer att
finnas allt flere kvinnor, hvilka genom sina
förvärfvade kunskaper kunna försörja sig
själfva och icke af annat än ädla bevekelse-
gruuder, såsom kärlek och plikt, förmås att
inträda i andra förhållanden.»
Må hon aldrig glömma Adolphe Monods
ord: »Det största inflytande, som finnes på
jorden, såväl till godt som ondt, är doldt i
kvinnans hand.»
För närvarande vistas d:r Heikel på besök
i vår svenska hufvudstad, för Idun en ökad
anledning att just nu bringa sina läsarinnor
den förtjänta finska systerns bild.
Felix Lindberg.
Glömd.
+ +
«
j’uet toJa ßaframncii
jumman 6tg t jv>n6ttet futat
ocH Jet 6tj.n6 aå oaf på minen,
att 6a notJ Hon ftfuet afutat.
älte ungatne i gtuaet
ßtjgga Hu6, 6om genaat tamfa.
fBta Jet ät på fattigHu6et :
Jät fion ftinfa |!åt, Jen gantfa.
olofen jfonôttetô tutot jatgat,
6å i 6fått ocH töjt Je fvgaa.
.ÉijWta tuntet gumman Hatjat :
ftovt nog aoäfta (fått ocH jftg.ta.
9TLen Hon nögJ at; fiappetåteu
ny.66 Hon JtucHit, –– ßötgat 6mefta
Htaae, 6om ocH ät till! åieta,
oi&ctfc in.be ücxncjte fella.
fandet oäf tßfanj 6å 6ttffa
på 6ttt ßatn, Hon ej (toll amma.
0m Pton fej^Je an, Jen ftffa!
9TLen Jet vata Han Jetaamma.
0m Hon fejfJe, ät Jet tlofigt,
Hon ett j’oaietßatn ntåat taga. -
oft-ggga pojHat jämnt 6å toftgt
Ha att gamfa Ht66e gaga.
9TLeu Hon nöjJ ät: ßötgat 6ttyHa
ßt66e –– nu Hou aftppet oanJta
Hu6 ut Hu6 att aHuta, ßyHa,
AtäuJigt göta afft åt anjta.
ofoui en Jtoppe ßoit t 6anJen
6påtfo6t Henne6 £tj? Hat tunntt.
?fLät Jen ttottnat, ttagna HavtJen,
gena6t man en annan jurnntt.
Cjfamfa, gfömja, ttotta guntnta,
öjfoet Jtna HtuHot futaJ!
2)ina Jagat oattt ôSiimma.
<°oJt, att 6natt Jtn Jag at afutaj.
Kar! Ljungstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:26 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1893/0150.html
