Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 29. 21 juli 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1893
Och ehuru hon under någon tid afvisade
hvarje inbjudning till Kaprera. besvarade hon
dock hana oridderliga handlingssätt med att
till honom sända hela det honorar, hon af
sin tyske förläggare erhållit för den tyska
upplagan af hans memoarer.
Under någon tid härefter, 1861—62,
uppehöll sig Elpis Melena i London. Hon
fick här åter bref från Garibaldi med under-
rättelse, att han nu ville eröfra Rom till det
förenade Italiens hufvudstad och för den skull
ämnade företaga en ny expedition till Sicilien,
dit han bad henne följa sig. Hon vägrade
visserligen till denna senare; men ej väl hade
hon sport nyheten, att den tappre folkbefri-
aren sårats vid Aspromonte och som fånge
förts till fästet Varignano, förrän hon skyn-
dade dit.
Hon fann den berömde fången i ett till-
stånd af stor utmattning, orsakad dels af
det vanvårdade såret, men förnämligast däraf,
att den febersjuke mannen ej förmådde äta
någet af den af regeringen föreskrifna fång-
kosten.
Fru von Schwariz hyrde nu genast en
liten våning i närheten, lagade här god och
lämplig mat, som hon dagligen bar till den
sjuke, samt ägnade sig helt och hållet åt
hans vård. Befolkningen i den lilla staden
La Spezia, nära intill hvilken fästningen lig-
ger, talade om henne endast under benäm-
ningen : »la signora che cucina per Garibaldi
— damen, som lagar mat åt Garibaldi».
Allmänt har det blifvit erkändt, att hennes
mellankomst var en hufvudorsak till att hjäl-
ten åter tillfrisknade.’ Hon var dock äfven
under utöfvandet af detta sitt barmhärtighets-
verk bevakad af polisspioner.
År 1864 utgaf hon sin lilla mycket lästa
skrift »Garibaldi i Varignano 1862 och på
Kaprera 1863».
Elpis Melena fortfor sålunda att ägna vår
tids störste folkhjälte en trofast, uppoffrande
vänskap. Men hennes hälsa, hvilken allt
sedan hennes ungdom varit svag, försämrades
nu så hastigt, att hon måste bosätta sig på
Kreta, hvars härliga klimat skulle bereda
hennes sjuka bröst lindring.
Vid sin ankomst till ön blef hon emotta-
gen med stor högtidlighet, ty ryktet om hen-
nes hängifvenhet för Italiens sak och för deäs
hjälte, Garibaldi, hade jämte hennes skrifter
snabt ilat omkring alla medelhafsländer;
äfven i Tyskland och England var numera
hennes namn kändt.
Kretas generalguvernör, Ismail Pascha, gaf
henne till ära en stor galabal, på hvilken
alla turkiska fruar och unga flickor upp-
trädde med en hufvudbetäckning, som skulle
föreställa »garibaldimössor».
Samma år, 1866, uppblossade emellertid
frihetskampen äfven på denna ö. Den gre-
kiska befolkningen sökte ånyo afkasta det
turkiska trycket för att förena sig med ko-
nungariket Grekland; och Elpis Melena, som
ännu var gripen af hänförelse för Italiens fri-
hetsstrid, omfattade den helleniska rörelsen
med det största deltagande. Hon lärde sig
hastigt språket och vann inom kort de främste
ledarnes förtroende. Hon deltog i hemliga
rådplägningar, som höllos i de grekiska, högt
i bergen liggande klostren ; hon hjälpte öfver-
allt, där hennes hjälp behöfdes, och vände
sig slutligen till Garibaldi med begäran, att
han åtminstone med sitt inflytande skulle
komma de kämpande grekerna till bistånd.
Till Garibaldis uppmaning lyssnade 500 fri-
villiga italienare, hvilka ofördröjligen begåfvo
sig till Kreta och så länge kriget varade —
tre år —- tappert stredo vid grekernas sida.
Garibaldi hade, enligt hvad fru von Schwartz
berättat, till ,och med sändt sin son Menotti’
såsom de frivilliges anförare; men ej väl hade
skeppet med dessa inlupit i Syras hamn,
förr än det förbjöds honom att landstiga,
emedan stormakterna genom telegram skulle
hafva låtit underrätta grekiska regeringen,
att om den unge Garibaldi satte sin fot på
Kretas mark, skulle detta hafva till följd en
krigsförklaring å makternas sida.
Fru von Schwarts gjorde under denna tid
ständiga utflykter till häst och genomströfvade
på detta sätt en ej ringa del af ön. — En
gång blef hon vid Kap Grabusa tillfånga-
tagen af turkarne; hon undkom dock lyckligt
den turkiska soldatesken. I Kandia mötte
henne en officiel skrifvelse från Ismail Pascha,
att hon ej finge aflägsna sig ur hufvudstaden.
Icke dess mindre skaffade hon sig en liten
segelbåt och begaf sig sjöledes hem till Kha-
lepa. Såsom qvasifånge i sin lilla villa där-
städes arbetade hon nu ifrigt på att med sin
penna göra kreterfolkets lidande bekant i Eu-
roPa- (Forts.)
m*
Innehållsförteckning.
Ulrika Eleonora d. ä. af Ellen Fries (med porträtt): —
Sinnets lugn; af Hugo Gyllander. — Känn dig själf! — Damer-
nas vecka af Adolf Hellander. — Till de unga i hemmen. —
rv. k?°oS1terlege1nd » för Idun berättad af Ellen Flemming. —
l husMIlspenmngfrågan. Femtonhundrakronorstrecket. III :
M. IValiensteen. — Några ord från en skolkateder. — Kvin-
nornas världsutställning; brefkort från Signe Ankarfelt. —
Småbarn i kykran. — Ur notisboken. — Teater och musik.
— Elpis Melena, »Kretas välgörarinna» ; af Cecilia Bååth-
Holmberg. (Forts.) — Tidsfördrif.
©*, Ä • /©
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Luftigt som en drömbild är mitt hela,
vexlande alltjämt till form och färg,
kan, som tankarne, sig stundom dela,
bli en jätte än och än en dvärg;
kan med svarta vingar ömsom simma
öfver djup, som ingen mätte än,
ömsom åter uti purpur glimma
och i hvitt och guld sig te igen.
Smycket lik, som hålls för barnets öga,
tvingar det vår blick att uppåt se,
fast vi därvid oftast tänka föga
på hvad nyttigt det oss mäktar ge.
Utaf sju bokstäfver är mitt hela
sammansatt. Låt se hvad det kan bli!
Först hvad ej mot hösten plägar fela
i ett riktigt ordnadt skafferi.
Ett pronomen sedan, som du känner,
om din svenska du studerat har.
Hvad förgäfves sina .. . mången brän-
ner,
som en fiffikus för resten var.
Något som på skiäp betydligt stöter
och som stundom i ditt mjökglas finns.
Hvad på landet a nog du möter
och med hvilk’ t bekantskap vinns.
Hvad som öfvei ig du ofta äger,
(under äfven, fast du ej det ser).
Hvad på ängen du består ett läger
och som för din möda lönen ger.
Hvad ej lämpar sig att educera
— något som ej heller är försökt.
Hvad som verkligen förstår briljera
och hvars bana äfven ligger högt.
Seglare i ljusa regioner,
som du ofta har med blicken följt.
Fågel, skriande med gälla toner,
hvilkens fjädrar hafvet ofta sköljt.
Gåfva, som du omsorgsfullt bör akta,
ty, förlorad, knappt den återfås.
Det, för hvilket väl du bör dig vakta,
om du länge lefva vill, förstås.
Jord, med föga eller intet värde,
men som uti köpet får tas med.
Konst, som ringa aktas af de lärde
och hvarom de veta klent besked.
Fredligt vapen, användt alla dagar
till det stora släktets tjänst, »som går».
En parfym, som damerna behagar
och hos dem i gunst har stått och står.
Rofdjur, som vi gärna önska fälla,
där det ligger, slugt och snabbt, på lur.
Sist ett luftrör, som natur’n plär ställa
mellan ögonen på månget djur.
Behe.
Förvand1ingsgåta.
1) Krut, sik: stad i Asien.
2) Grof, ed, se: ett bruk.
3) Bal, in: ett namn.
4) Rang, ega: en djurordning.
5) Lam, ö, ras: en helsobrunn.
6) Röd, ung, er: en stad.
7) Not, and: ett franskt personnamn.
8) Mal, is: en lära.
9) Asp, al, mina: ett påfligt sände-
bud.
10) Brud, gen, lo : en stat i Tyskland.
11) Nappa, hör: en fågel.
12) Elg, hög, din, gap: en bergspets.
13) Lod, vas: ett namn.
14) Lim, än, gen : ett adverb.
15) Dam, en, arm : stad i Norge.
16) Kast, nål, ö : ett dryckeskärl.
17) Fel, ved, aln: en flod.
Begynnelsebokstäfverna bilda ett ord-
språk. p tv.
Ordgåtor.
1) Med a en människa, med u en
öppning.
2) Med ö en hufvudbonad, med a en
mängd.
3) Med a en människa, med e ett
köksredskap.
4) Med s ett vapen, med / en be-
rättelse.
5) Med m ett djur, med / ett tal.
6) Med a en växtdel, med o en vätska.
Reseda.
Den förstorade dammen.
I hvardera hörnet af en kvadratfor-
mig damm stod ett träd, som här är
betecknadt med en *:
De 36 nollorna.
Pa hvad sätt kan dammens yta för-
dubblas, utan att träden flyttas från
sina platser och dock fortfarande stå
Utanför dammen?
Geometrisk Uppgift.
Af fyra figurer A och fyra figurer
B skall en kvadrat bildas. .Figurerna
kunna skäras i styft papper eller papp.
O
m
ms.
O o sps
ms
ms.
S.<>s.
ms
O
stm
■ms.
■ms
ms.
S**S.
ms
O
O ^jff O
ms
ms O
sm.
S.o*
må
S.*>S.
ms
stm
ms ©
sm
sså.
O
O
ms.
ÿ.O t
sm
O
fo| O
ms
■ms
ms
ms
«og;
ms O
stm
s.os.
K»
o
m*&
m O
Räkneuppgift.
Af nedanstående punkter, hvilka på
hvarje sida utgöra 12, skola fyra bort-
tagas och de återstående ordnas så,
att man likaväl på hvarje sida räknar 12:
Lösningar.
Charaden: Vedträd.
»Modern och krokodilen» är blott ett exem-
pel pä sofismer.
Rebusen : Kom Ella, nu genast I
Ordgåtan: Mozart, Allah, Rhone, idyll, epi-
giam, Cassiopea, opal, Rigi, Emil, Leonardo
da Vinci, Lejonet, Irlisch, Marie Corelli.
Thelma, Lilith.
Skämtfrågorna: 1) Båda sträfva efter rege-
mentet. 2) Båda måste röra. 3) En dotter.
4) Hornist. 6) Hon var hela värlens »piima
donna».
Aritmogryfen: Frans, Raumo, Asien, Nanna,
Kasan, Rügen, Indus, Kairo, Eksjö — Frank-
rike.
Illuminationen:
|DQ
LJ
TÖ
j)
8
1110 9 I 8
6
5
3
2^
1
bcJ
I föregående nummer uppgafs den vågräta
linien omfatta äfven siffran 12 i ställes för
11, hvilket härmed rättas.
8 I 9 |10|u3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
