Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 30. 28 juli 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 I D U N 1893
Tjänstebetygsböcker, ej tjänste-
betyg!
t
jänstebetygens otillförlitlighet är ett ondt,
hvaraf de flesta husmödrar hafva en
mer eller mindre bitter erfarenhet. Till
och med om man förbisäge, att flertalet hus-
bönder gifva sitt omdöme i den mest sväf-
vande och obestämda form, kan äfven ett
något exaktare affattadt tjänstebetyg ej ut-
göra någon synnerlig ledning.
Jag ser t. ex. af tjänstebetyget det tjäna-
rinnan fullgjort sina skyldigheter till hus-
bondefolkets belåtenhet. Men hurudant var
husbondefolket? Hörde den förra matmodern
till dem, som anse det som en ytterlig vårds-
löshet, om handduken hängts på oriktig spik ;
eller till dem, som finna tjänarinnan skäligen
ordentlig om helst något kärl ej är spräckt
eller kantstött. Huru taga reda på detta?
Skall jag låna örat åt skvaller, göra ett be-
sök, en resa om husbondefolket bor på annan
oit, eller huru utforska saken?
Hvarje husmoder har väl äfven någon gång
fått pröfva svårigheten att skrifva ett fullt
sanningsenligt tjänstebetyg. Jag vet, att tjäna-
rinnan ej är riktigt ärlig, jag har observerat
än ett, än ett annat underslef, men huru ut-
sätta detta i tjänstebetyget? Vid minsta ned-
sättande antydan om hennes ärlighet stämmer
mig kanske tjänarinnan inför domstol, och jag
har ej vittnen, som kunna bekräfta mitt på-
stående.
Å andra sidan åter händer, att en kinkig
och grälsjuk matmoder gifver tjänarinnan ett
otillbörligt dåligt tjänstebetyg. Hon måste
begagna det, då det föregående, som brukligt
är, behållits af hennes förra matmoder, och,
fast duglig och ordentlig, har hon svårt att
finna en annan god plats.
Dessa missförhållanden kunde till en god
del utjämnas, om så kallade tjänstebetygs-
böcker komme allmänt i bruk. Sådana böc-
ker användas på flere ställen i Finland, exem-
för husmodern väl betungande och skulle i många
fall göra henne själf till en tjänare. Att återigen
hålla två tjänare blir för dyrt, utan torde man helst
gå en medelväg på så sätt att man skaffar en flicka
på 13 à 14 år, som hjälper till med att sköta bar-
nen, se efter dem, ledsaga dem ute o. s. v.
En ensam tjänare här fås för 90 à 100 kr.; här-
till städsel 5 kr., julpengar 10 kr., summa 105 k
115 kr. För barnflickan, som får kaffe om morg-
narna samt middag och aftonvard, beräknas omkring
20 kr. i form af pengar eller kläder. Flickan kom-
mer kl. 8 à half 9 om morgnarna och går kl. 7 på
aftnarne, och får hon, när förhållandena så medgif-
va och hon ej behöfves under öfriga delen af dagen,
återgå till sitt hem att där hjälpa till. Vill man,
så är det naturligtvis intet som hindrar att använda
henne hela dagen, för att lära henne sy, 6ticka, laga
barnens kläder m. m., hvilket sätt äfven medför den
nyttan stt flickan redan från tidigt uppfostras till
tjänarinna och som barn får inlära sig hvad i ett
hushåll kan förekomma af olika slags arbeten.
Hyra. Om man går ut från den gamla regeln
som beräkningsgrund, att | k jl0 af inkomsterna
böra afses till hyra, så skulle detta för 3000 kr:s
inkomst göra 300 k 333 kr. Härför fås man i den
ort undertecknad bor en mindre våning på 4 (ibland
på 5) rum, möjligen kan hända att man får sträcka
sig upp till 375 k 400 kr. <ör att ej få alltför trångt
och obekvämt. Af rum behöfvas en barnkammare,
en sängkammare, en matsal och hvardagsrum sam-
tidigt samt en salong. Aro rummen till antalet 5,
så blifver det femte naturligtvis herrum. Rummen
betinga i allmänhet ett pris af 70 k 80 kr. pr år (i
Stockholm 2 k 3 gånger detta belopp, i hvilket fall
man får dr»ga in på någon annan post).
Läkarevård. Att härför bestämma en viss sum-
ma är omöjligt, ty utgifterna beträffande denna post
beror ju p» om man blir förskonad från sjukdom
eller ej. Något måste emel ertid vara beräknadt
härför och kan man, för c en händelse summan ej
vid arets slut b höfs, anlita den till annat ända-
pelvis i trakten af Åbo, och äro mycket att
föredraga framför de vanliga lösa tjänstebe-
tygen.
I dessa böcker äro 10—12 tjänstebetyg
häftade sålunda att bladets ena sida utgör
slutet af ett betyg och den andra början af
ett annat, hvarigenom ett lösryckande af nå-
got betyg ej låter sig göra, så mycket min-
dre som husbondens namnunderskrift bör
sträcka sig öfver tjänstebetygets båda sidor.
Den ena sidan af betyget upptager tjäna-
rinnans namn, årtalet då bon tillträdde sin
tjänst, från hvem hennes senaste betyg är ut-
färdadt och hvilken dag hon åter är ledig
till flyttning; vidare en hel del ämnen såsom
i ett vanligt skolbetyg. Vitsorden äro dock
ej angifna med siffror, men torde det vara att
föredraga användning af siffror med exempel-
vis 10 som maximum.
På motstående sida af betyget finnes åter
tjänarinnans namn samt uppgift på de löne-
förmåner hon åtnjutit. Dessa löneförmåner
äro afpassade för så väl stads- som lands-
tjänst, dä det ju ofta händer, att en tjäna-
rinna än har tjänst i stad och än på landet.
Dessa böcker äga en stor fördel både för
matmor och tjänarinna. Då matmodern där
har orlofsedlar från flere ställen, kan hon
lättare bilda sig ett omdöme om tjänarinnan,
ty om t. ex. i flere af hennes betyg vitsor-
det i ordentlighet är lågt, kan detta ej bero
på en enda husmoders kinkighet, utan måste
tjänarinnan då verkligen vara oordentlig.
För en god tjänarinna åter är det hedran-
de att kunna förete en hel hop goda betyg,
likaså för dem då betygen för hvarje gång
blifvit bättre. Det borde således ligga såväl
i tjänarens som matmoders intresse att få så-
dana böcker införda.
Några brister vidlåda doek de i Åbo be-
gagnade tjänstebetygsböckerna. De upptaga
visserligen både erfarenhet, skicklighet och
kunnighet i yrket, men hafva ej observe-
rat de enskilda detaljerna i de olika befatt-
ningarna.
mål eller reservera den för framtida behof. I de
flesta städer har man i allmänhet gjort upp ackord
med en läkare och utgör detta på vår ort 50 kr.
pr år. Har man inom sin familj anlag för sjukdom
eller äro barnen klena och svaga, blir detta sätt det
billigaste; skall man betala hvarje sjukbesök kon
tant, går summan upp till rätt högt belopp. Vi
hafva visserligen haft ackord, men hittills ej behöft
anlita läkaren, utan som kineserna betalt för att vi
fått vara friska.
Tidningar, böcker m. m. Knappast något hem
finnes väl som ej har en större tidning (och i lands-
orten, en platstidning, ofta nog tillsammans med an-
dra i samma hus boende). Kostnaderna härför upp-
gå till resp. 8 och 5 kr. Resten af posten är an
slagen till 6krifmateriel, frimärken, nödvändiga böc-
ber o. s. v. Att med så liten inkomst som 3000
kr. pr år försöka lägga ner pengar på inköp af böc-
ker anser jag ej vara skäl. Prenumererar man t.
ex. på »Idun» för 5 kr. pr år, får man,
om man härtill lägger de romaner som i form af
följetong medfölja hvarje tidning alldeles tillräckligt
med romanliteratur. Lånbibliotek finnas dessutom
i hvarie stad, där man för billigt pris kan förse sig
med lektyr. Enklast och billigast kommer man
ifrån saken genom att låna hos vänner och bekanta
som hafva råd att köpa literatur. Så har jag alltid
gjort.
Skaller och assuranser. Denna post varierar be-
tydligt, beroende på de olika orterna. På vår ort
är skatten 3 kr. pr hevillningskrona samt brandför-
säkringsafgiften 3: 75 pr mille. Den senare afgiften
är i småstäder med trähus den vanliga och gör pr
försäkring af ett bo på 6—8000 kr. resp. 22: 50 och
30 kr. ] en stor .stad spelår åter brandförsäkrings-
afgiften en högst obetydlig roll. Bland assuranser
får m»n äfven beräkna en summa för lifassurans, ty
det finnes väl knappast någon familjefar, med un-
dantag af den, som eger kapital, som icke nu för
tiden försäkrats sitt lif vare sig för döds- eller
olycksfall.
En köksa kan emellertid vara en utmärkt
skicklig kokerska, men baka och brygga illa.
Således lämplig nog i staden, men oduglig
på landet. En huspiga kan servera och städa
bra, men stryka illa o. s. v. Skall man
gifva henne ett godt eller dåligt vitsord be-
träffande kunnighet i yrket? Skäl vore väl
därför att till bedömande särskildt upptaga de
viktigaste af de olika tjänarnes sysslor.
En ingalunda oviktig sak är äfven, huru
tjänarne förhålla sig gent emot barnen. Detta
ej allenast hvad barnjungfrun beträffar, utan
det gäller alla husets tjänare. Det är ej trefligt
för husmodern att ständigt vaka öfver till-
redningen af barnens mat, emedan köksan
har den ibland arbetsklassen ganska vanliga
åsikten, att det ej är så noga med barnen.
Ej heller bidrager det just till hemmets tref-
nad, att den utmärkt ordentliga husjungfrun
ständigt fräser och grälar öfver barnen, som
ej förstå det en stol ej får rubbas, sedan den
en gång är ställd pä sin plats.
Med de i Åbo använda betygsböckerna
följer en »afskedsbok » för uppgift, huru tjä-
naren förhållit sig efter tjänstebetygets utgif-
vande; men en sådan bok torde vara tämligen
öfverflödig, då hennes uppförande under den-
na korta tid betyder jämförelsevis litet emot
hennes uppförande under hela året. Yid
gröfre förseelser är man ju i tillfälle att sär-
skildt underrätta hennes blifvande husbonde-
folk.
Maria Nysiröm.
Kökshistoriska notiser.
(Forts.)
Sviskon och plommon komme med korsbrö-
derna från Syrien. Efter Frans I:s drottning
Claude heta ännu en sorts gröna plommon
Reine-daude, stundom uttaladt som »renklor»(!)
Köttet af haren var länge förkastadt: »däraf
komma svart galle och ett fult anlete,» hette
Ved. Då man i Stockholm får räkna för en famn
ved, färdighuggen och uppburen, ända till 30 kr.,
hafva vi på vår ort aldrig betalt mera än 14 à 16
kr. för björkved och 10 à 12 för tallved, allt s. k.
storfamn. Att dessa siffror, då det blir fråga om
8 å 9 famnar pr år (för 4 à 5 rum) spela en be-
tydlig roll, är klart. I allmänhet har jag ej funnit
det vara någon uträkning annat än i köket möjli-
gen (och ofta nog knappast där ens) att bränna
tall. Brännes björk, bli kostnaderna för ved i
Stockholm för 9 famnar omkring 200 à 250 kr.
och i landsorten 120 à 140 k., således nästan hälf-
te^ så billigt.
Återstår nu endast att nämna några ord om po-
sterna nöjen och diverse, upptagna tillsammans till
359 kr. Man kan äfven med ett gemensamt namn
kalla dem reserverade medel för oförutsedda utgifter
och låta hvar och en efter tycke och smak använda
dem. Huru enkelt och sparsamt man än vill lefva,
förekomma dock tillfällen, då man vill se vänner
hos sig, då man vill ut och roa sig, se en teater,
höra en konsert m. m. I en stor stad äro frestel-
serna härtill större än i en mindre, hvarjämte de
äro dyrare också. Likaså kan man aldrig undvika
att ibland ge de sina på namns- eller födelsedagar
små presenter ; för julen med sina extra utgifter och
julklappar måste äfven finnas medel disponibla.
Jag har nu så godt jag kunnat sökt meddela mina
åsikter angående 3,000 kronorsfrågan; jag har gjort
det utan anspråk på att blifva belönad, uteslutande
af intresse för saken och i den tron attj ag möjligtvis
skulle kunna gagna någon af mina vänner och
väninnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
