- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1893 /
240

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 30. 28 juli 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240 1893
<D w.
U> 0*
ST 3
tij»
O: ta
►f ^
W p°
O: w
trs
(0
p po
S. 3
S> Oq
4 **
P m
CD O
f 3-
CD
td ■
o
y=i
3= oJ
3. !
02 Qj
»*r* o
e "
5 o=
g- <•
•— CD
►J
blodiga bufvuden tillbakaslagna. Sphakio-
terna stredo utan ledning, i smärre hopar,
och för en grek föllo i regel 10 turkar.
Grekiska ångaren »Panhellenion» tillförde
dem vapen och ammunition. — Men när
turkarne ej kunde intränga i bergpassen,
brände de i stället hvar de det kunde, kloster
och byar, härjade ön och mördade alla kristna,
särskildt kvinnor och barn; af engelska och
ryska skepp räddades dock många öfver till
Grekland. Ännu 1869 var stridslyckan gre-
kerna gynnsam, och i Kretas högland hyllades
med jubel konung Georg I.
Då sände turkarne sin störste general, den
berömde Omer Pascha, till ön. Han kom
med stor generalstab, präktigt artilleri och
rytteri och tågade med 20,000 man mot
sphakioternas bergshöjder. Dessa stormades.
Dagar igenom räckte striden, och åter blefvo
turkarna tillbakaslagna. Ännu en stormning
af Sphakia misslyckades; grekerna kämpade
med dödsförakt för friheten och korset; i spet-
sen för dem stredo präster.
De europeiska statsmakterna lämnade emel-
lertid Kreta i sticket, och när kejsar Napoleon
såsom svar på de stridande grekernas rop
om hjälp, förklarat, att det »enda han kunde
göra, vore ett förbli neutral,» vände sig de
förtviflade hufvudledarne af upproret till den
ännu ej tillfrisknade fru von Schwartz och
bådo henne begifva sig till Rom att tala
deras sak för Gladstone, som då vistades
därstädes. Svag som hon ännu var, tvekade
hon dock ej. Från sjukbädden begaf hon
sig åstad på resa, utsatte sig för dennas
många olikartade faror och lyckades komma
ombord å en till Italien gående ångbåt.
Hennes mission hos Gladstone misslyckades
I DU N
dock. År 1869 var den treåriga frihets-
striden lyktad; det sköna Kreta, »de lyck-
saligas ö», nu åter förvandladt till en enda
ruinhög, var fortfarande under turkiskt välde.
Under det fru von Schwartz vistades i Ita-
lien 1867, inträffade Garibaldis andra tåg
mot Rom och slaget vid Mentana. Frihets-
hjälten blef för andra gången såsom fånge
förd till Yarignano. Uppmanad därtill af
hans vänner, skyndade hans ädla väninna
genast dit. Först efter många svårigheter
och mot hedersord att ej vara öfverbringare
af något politiskt budskap, fick hon tillträde
till den berömde fången.
Äfven under denna hans andra fångenskap
blef hon i tillfälle att göra honom personligen
stora tjänster. Hotellet där hon bodde om-
gafs ständigt af flere förklädda poliskonstaplar,
och tre sådana bevakade alla hennes steg;
men trotsande all polisens vaksamhet, förde
hon många budskap mellan honom och hans
familj samt närmaste vänner.
När han sedermera återvändt till Kaprera,
besökte hon honom därstädes, ditkallad genom
hans enträgna böner.
Då hon skulle återvända, gaf han henne
ett bref till några hans vänner i de italienska
städerna. Han ville försöka rädda tvänne
unga tappra officerare från döden, som blifvit
dem ådömd, emedan de deltagit med honom
i Mentanaslaget. På grund af hans bref
skulle nu dessa vänner slå allarm i hela den
liberala italienska pressen och sålunda åstad-
komma en kraftig opinion till fördel för de
dömde.
Uppdraget var farligt; men Elpis Melena
hade ännu aldrig vägrat sitt bistånd, då det
gällde att komma nödställda till hjälp.
När skeppet skulle inlöpa i Livornos hamn,
möttes det emellertid afen båt, i hvilken befunno
sig sju beväpnade polismän och en kvinna.
Komna ombord, begärde de genast att få
undersöka signora de Schwartz’ saker; hon
själf nedfördes i salongen och underkastades
kroppslig visitation af den medförda kvinnan.
Nu voro goda råd dyra; Garibaldis bref bar
hon på sig; utanför dörren, som stod på
glänt, posterades en af polisbetjänterna. Fru
von Schwarts tryckte i kvinnans hand en sedel
på 50 lire, och då hon sålunda vunnit dennas
tystnad, men ej kunde taga ett steg för att
förstöra det farliga brefvet, försökte hon obe-
märkt stoppa det under soffmadrassen. Detta
lyckades. Intet blef upptäckt.
Elpis kom obehindradt i land; kaptenen
ombord, som var en af Garibaldis beundrare
och till hvilken hon sände ett pålitligt bud,
förstörde sedermera brefvet. De båda office-
rarne blefvo emellertid skjutna.
När fru von Schwartz 1869 efter två års
frånvaro återkom till Kreta, fann hon sin
kära ö i ett fruktansvärdt tillstånd. Tur-
karne hade härjat alla dalar och rasade ännu
med största grymhet. Men äfven grekerna
hade svårt försyndat sig, i det de lämnat
de öfverlefvande frivilliga italienarne i sticket.
(Forts.)
Innehållsförteckning.
Ida Brander, född Reis, af Felix Lindberg (med porträtt); —
Båtfärd; poem af Emil Kléen. — Ammsagor; af Gustaf. —
Fattigmansarfvet; en sann skildring ur lifvet för Idun af
O. D. —I hushållspenningfrågan. Tretusenkronorstrecket IV:
B—m. — Från Persien ; af Finska i Meshed. — Tjänstebe-
tygsböcker, ej tjänstebetyg ; af Maria Nyström. — Kökshisto-
riska notiser; af Mathilda Langlet. — Ur notisboken. — Lit-
teratur. — Elpis Melena, »Kretas välgörarinna* ; af Cecilia
Bååth-Holmberg. (Forts.) — Tidsfördrif.
TiSifötSrif.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Gåtans ord? En lustig lek,
när som frostig vinter
snöat frusna marken blek,
och i snön man slinter.
Tag din glaf och ge dig af!
Friska tag !
Hack i häl
kommer jag!
Var försiktig, vakta väl
dina fålars finter !
Färden går i raskt galopp;
här man ej får sinka.
Backe ned och backe opp
skynda fålar flinka.
Hej och hupp! ett farligt gupp.
Fresta på,
vill du få
segerns krans!
Leken går just som en dans,
dit vårt mål ses vinka.
* *

*


Så hastigt som min gåta här
du läser nu, min vän,
så hastigt löser du nog den
förutan stort besvär.
Och om nu här på riktigt spår
min gåtas lek du kom,
i dansens ring du skåda får
fem par, som svinga om.
Och turvis nu i lustigt lopp
de dansa, paren fem;
du vill helt visst ej neka dem,
då nu de bjuda opp.
Hvad din jag med min gåfa vill för-
drifva.
Hvad nu du bör för att ge riktigt svar.
Hvad man bemöde sig att tydligt skrifva.
En plats i boden, där betalt man tar.
Hvad som på trafven hjälper mången,
mången.
Ett vattendrag med ofta lifligt brus.
Ett rum för mången efter kvällens rus.
Och säg en prydnad för midsommar-
stången.
Hvad den ej är, som myran tog till
mönster.
Hvari vårt land man brukar dela in.
Ett kast af vinden, som kan spela in,
fast dörren stängd och stängda våra
fönster.
Hvad, lycklige! din flicka du får kalla.
Hvad du vill henne framför alla, alla.
Hvad som plär skvallra om den kyss
hon fått.
Hvad du den kyssen — tror jag —
gjorde smått,
Hej ! lustig lek, där du i yra svingar.
Ett litet troll, som far på lätta vingar.
På hvad är svårt att hålla rätt balansen,
och säg, hvad gick den med, den lätta
dansen ?
En liten dykare, hvars kött lär smaka.
Ett lämpligt färdedon för snöig nord.
Ett mjöl jag vet, hvaraf man bröd kan
baka.
Hvad utan krus man må vid dukadt
bord.
En slipad huggare, som ock kan sticka.
En fingervisning åt din brädspelsbricka.
Hvad flaggan stolt ses breda ut för
vinden.
Hvad finns på vägen,som vi vandra på?
Ett retadt tillstånd, som plär färga
kinden.
Hvad den vanvårdade behöfver få.
Hvad vårt vår bästa kärlek vi må
skänka.
Hvad bonden bör sin vattensjuka jord.
Hvad under djuren människa kan
sänka.
En oumbärlig krydda på vårt bord.
Jag vet en föda — svårt om den vill
tryta.
Ett hölje vet jag, stundom svårt att
bryta.
Hvad lilla fågeln lockar i hans snara.
Hvad finnes alltid på ett dukadt bord?
Hvad fisken fruktar som sin värsta fara.
En föda, rätt begärlig i vår nord.
Hvad ystra fålen är, som raskt vill
trafva.
Hvad öfver hufvud det är godt att hafva.
Hvad drufvan har, som ger i benen
märg.
Hvartill begagnar du det svenska språ-
ket,
du lätt förstår mig — eljest hvad är
bråket ?
Jag vet en sänka mellan berg och berg.
Ett tummadt papper säg, hvars kurs
är pari.
Min knif jag ofta sticker — gissa hvari.
Och säg, hvad penningen så lätt kan
vålla,
och hvad den gumman var, som trod-
des — trolla.
Din köksa ber dig hennes namn att
skrifva.
Säg hennes syssla efter hvarje mål.
Hvad plägar ödslig strand en smul
upplifva?
Ett träd, som blommar midt i som-
marns prål —
din flora kan du ju — och ett på våren.
En oumbärlig växt för din battist.
Hvad tungt man måste, när som sorgen
når en,
och hvad med smak hon gör dig, din
modist.
Ett träd har du ju sett vid vatten växa.
Bland verktyg ett för snickaren och
smeden.
Hvad liten skolpys flitigt må sin läxa,
och hvad den vida steppen är och
heden.
P. L.
Gåtor.
1. Två män mötte två fruar, hvilka
sade : där komma våra män, våra fä-
der och våra mödrars män ! På hvad
sätt voro do släkt?
2. Hvad är sämre än en elak pojke?
3. Jag har två vingar och kan icke
flyga, en rygg och kan icke ligga, ett
ben och kan icke stå. Hvad är det ?
Lösningar.
Logogryfen : Molnsky; mos, som, kol, smolk,
ko, sky, skyl, so, sol, moln, lom, syn, os,
mo, sy, syl, mysk, lo, nos.
Förvandlingsgåtan : 1) Irkutsk, 2) Degefors,
3) Albin, 4) gnagare, 5) Ramlösa, 6) Öre-
grund, 7) Danton, 8) Islam, 9) Malaspina,
10) Oldenburg, 11) Rapphöna, 12) Galdhöpig-
gen, 13) Osvald, 14) Nämligen, 15) Drammen,
J 6) Öl8tånka, 17) Dalelfven. — »I dag röd, i
morgon död».
Ordgåtorna: 1) Man — mun, 2) mössa —
massa, 8) slaf — slef, 4) sabel — fabel, 5)
myra — fyra, 6) blad – blod.
Den förstorade dammen:
*


Den geometrista nypgiften:
Räkneuppgiften :
«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1893/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free