Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. 29 september 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 IDUN 1893
behöfver hon dock sy med och sy af. —
Hvilka penninginkomster att köpa klädnings-
tyg, skodon m. m. för skulle hon dä få till-
fälle att skatfa sig i herrskapets på 4 perso-
ners hushåll tjänst? Ty om någon kontant
lön där i huset är ju alls ej frågan. Hvart-
hän leder väl konsekvensen?
En »bättre» flicka blir således just i denna
sin egenskap beröfvad tillräcklig lön; hon blir
nedsänkt till pigans ständpuukt, nej, mycket
lägre, ty en vanlig »obildad» tjänarinna får
åtminstone någon kontant ersättning.
Måhända skall hon hafva något »soulage-
ment» af hedern att, som det så ofta heter,
»gå frun tillhanda» och vara »medlem af fa-
miljen». Men denna upphöjelse är på många
ställen mycket litet värd, ty jag vet bestämdt
exempel på — och ej endast ett — hur en
dylik stackars hjälpreda, hvilken likt klockar-
far i byn skall allt beställa, visserligen fick
äta nederst vid herrskapets bord — men ser-
verades annan sämre mat, nästan påminnande
om sättet att utfodra en hund.
Hurudant sofrum bestås oftast en sådan
stackars flicka, som »behöfver ett hem»?
Stundom en tambur; stundom en vrå i köket;
ofta, när piga finnes, samma rum, ja, samma
säng som denna, ehuru dock vanor och upp-
fostran gifvetvis göra det, som är naturligt
för den ena, olidligt och vedervärdigt för den
andra.
Huru kan någon sig så kallande bildad
familj sätta ifråga, att en någorlunda bildad
ung kvinna — eller hvad som just menas
med en »bättre flicka» — skulle kunna an-
taga sådana villkor som dem, hvilka fram-
ställas i ofvanciterade mirakulösa annons ?
Förutsätt, att bland de »4 personerna» också
finnes en dotter, en uppväxande dotter i hu-
set, som kanske en gång kommer att för
egen räkning studera annonser om »lediga
platser» och kanske af omständigheterna drif-
ves att antaga just en plats af samma be-
skaffenhet, som den »fattiga bättre flickan»
en gång hade i hennes föräldras hem — skulle
dessa föräldrar känna sig uppbyggda och
glada vid detta framtidsperspektiv?
Visserligen torde det i stort sedt vara sant,
att tjänarinnorna i våra dagar långt ifrån äro
lätta att handskas med; men jag vet, att
många hem också äro sådana, att tjänarin-
norna måste komma i harnesk mot sina öf-
verordnade.
Därför har mången bland tjänarnes klass
illa känd husmor svårt att få en vanlig tjä-
narinna och försöker därför locka till sig
»bättre», hemlösa, fatliga flickor, i förhopp-
ning att deras fattigdom, värnlöshet och bild-
ning tillsammans skola göra dem mera med-
görliga och framför allt — billigare än den
själfständiga och robusta arbetsflickan.
Saken är sorglig i och för sig, men äfven
därför att den utvisar, huru lågt aflönadt det
kvinnliga arbetet blir.
Det är ett vackert tidens tecken, att äfven
förmögne mäns döttrar vilja vara nyttiga.
Men ett missförhållande är det dock, att just
dessa genom de relationer, de hafva, med
lätthet få goda platser, hvilka så väl behöf-
des för lika flitiga och lika skickliga kvinnor,
saknande bröd. Äfvenledes har man observe-
rat, att t. ex. i försäljningslokaler för kvinn-
ligt handarbete de förnämare damernas arbe-
ten, tillkomna under form af tidsfördrif, bättre
framläggas och äfven därigenom lättare finna
afsättnning än de kvinnors alster, som förfär-
digats direkt för utkomstens skull.
Men — för att återgå till den annons, som
gifvit mig anledning till dessa rader — man
Jiatrelerare
K. ANDERSON
Jakobstorir 1
talar så ofta och så högt om »samhiillsupp-
lösning» och menar därmed vanligen långt
gående åsikter eller, kortsynt nog, ej sällan,
sådana tankar, som man för egen del ej för-
står eller hyser sympati för.
Med ännu större rätt kan man kalla sam-
hällsupplösande den tankegång och den hand-
ling, hvilka gifva sig uttryck i en dylik
annons.
Cecilia Bååth Holmberg.
Vi fästa våra läsarinnors upp-
märksamhet
på nödvändigheten att nu genast förnya pre-
numerationen för årets sista kvartal, om de
nämligen ej redan förut äro prenumeranter till
årets slut. TJnder detta kvartal, som kommer
att bjuda på mångahanda bidrag af stort in-
tresse för alla kvinnor, erhåller också en hvar
af prenumeranterna det sedan föregående år
välkända
rikt illustrerade julnumret
med
bidrag af våra förnämsta pennor,
hvilket ensamt är väl värdt hela kvartalsafgif-
ten. På tal om hvad årets sista månader
komma att bjuda bedja vi ock få fästa våra
läsarinnors synnerliga uppmärksamhet vid den
högst spännande roman från det gamla Syrakusa:
”Kallia Kypris”
af A. Schneegans,
som tagit sm början i vår romanbilaga; ori-
ginalet är helt nyligen utkommet i Tyskland
och har där väckt ett ovanligt intresse, som vi
äro fullt vissa att våra läsarinnor komma att
dela.
Alla kvartalsprenumeranter må därför oför-
dröjligen verkställa ny prenumeration på Idun
och Iduns Mode- och Mönstertidning; prenu-
merationsprisen återfinnas på annonsbilagans
första sida!
Red. aï Idun.
Termometern i hushållet.
et finns en liten apparat, som man förr
skänkte endast föga uppmärksamhet,
men som nu kommit allt mer till he-
ders, men som dock dess sämre ännu ej upp-
skattas på långt när så allmänt, som den
förtjänade -— jag menar termometern. I hvarje
hushåll borde man dock anskaffa ett halft
dussin dylika, ty öfverallt äro de af nöden,
där utanför fönstret, för att man om morgo-
nen må kunna göra sig underkunnig om tem-
peraturen i det fria, och där inne i rummen,
att man därefter må kunna reglera uppvärm-
ningen, ty blotta känslan : »hur kallt eller
varmt är det i dag?» bedrager ofta. En-
dast kvicksilfret i termometern dömer korrekt
och opartiskt. I bonings- och arbetsrum be-
räknar man 18 à 19 grader C., i sofrum 14
à 15, ofta ännu mindre, ty för friska männi-
skor är sömnen i svala rum att föredraga.
I växthuset behöfver likaså trädgårdsmästaren
sin termometer för att veta, när temperaturen
sjunker mot fryspunkten, vid hvilken växterna
lätt taga skada och förfrysa. I vinkällaren
bör termometern sommar som vinter visa 12
grader, och i matboden varnar den likaså, om
kylan för mycket tränger in, att man väl må
öfvertäeka lifsförnödenheterna, grönsaker, frukt,
potatis för att skydda dem att frysa. I bad-
rummet bör naturligtvis termometern icke sak-
nas för att vid badets tillredande afge sin
dom ; i synnerhet vid badet af de små är
hvarje grad mer eller mindre af vikt. Förr
tog man saken lättvindigt nog, stack bara
den nakna armbågen i vattnet och lät denna
afgöra, om vattnet ej var för varmt eller för
kallt för de små nyfödda. I köket tar man
också ofta termomern till råds, t. ex. vid
äggkokning. Tyvärr har man ännu ej gjort
någon uppfinning för att använda densamma
till bakugnen, hvilket dock vore önskligt,
då olika bakverk behöfva olika temperatur
för att bli vällyckade.
På en plats, där termometern saknas, borde
den också obetingadt finnas och dagligen bru-
kas — på matbordet. Man är alldeles för
liknöjd gent emot temperaturen på hvad man
äter och dricker. Tunga och gom äro genom
njutandet af allt för varma saker härdade
och nästan okänsliga, och så sluka vi med
behag anrättningar, i hvilka vi inte skulle
kunna sticka ned fingret, utan att bränna
oss. Och det skulle vara hälsosamt? Det
heter ofta: »Kaffet måste vara riktigt varmt,
annars smakar det mig inte.» Men att det
då tillfogar magen en synnerlig skada, betän-
ker man icke. Läkarue varna alltjämt för
allt för het mat och dryck, emedan genom
dem tyvärr allt för ofta grunden lägges för
långvariga, smärtsamma, ofta obotliga mag-
sjukdomar. Det har påvisats, att en stor del
af sådana sjuka varit tvungna att äta fort,
t. ex. arbetare, som ha kort tid, resande, som
i all brådska få kasta i sig något hett vid
buffeterna, o. s. v. D:r J. A. Schilling
skrifver härom: »Ännu nödvändigare än pep-
parflaskan och saltkaret hör en termometer till
hvarje bord, hvarje buffet, annars besannar
sig till sist: Den som ej ser på termometern,
han får en gång bittert ångra sig.»
Hvilka värmegrader beräknar man då för
de vanligare dryckerna?
Vi uppställa här i sammandrag en liten
vägledande lista:
Mjölk för dibarn 38 grader Oelcius, lika
med modersmjölken. För vuxna är mjölken
vid iß—18 grader mycket förfriskande. Di-
rekt från jufret är den 34—35 grader. Kal-
lare än 16—18 bör den ej vara.
Kaffe och te. Bägge dessa njutningsmedel
drickas ofta vid 60—65 grader. Angenämast
äro dock båda vid 42—52. Kaffe släcker
ypperligt törsten, om det blott håller 15 20.
Köttsoppa smakar bäst 37—50 grader varm.
Öl borde ej drickas under 12 grader. Vid
8 grader är det isande kallt; bäst är det vid
14—16. Detsamma gäller om soda- och
sellersvatten. För dricksvatten ligger den van-
liga temperaturen mellan 8—16 grader. Vid
12 grader är det angenämt och friskt, vid
6—7 allt för kallt, vid 20 grader fadt och
illasmakande.
Rödvin drickes vanligen vid 16—18 gra-
der. Hvitt vin bör som bekant vara kallare,
endast 10 —12 grader, champanj endast 8
till 10.
Till sist endast den anmärkningen, att na-
turligtvis för magsjuka ett dubbelt så nog-
grant aktgifvande på näringsmedlens rätta
temperatur är af nöden. Mycket beror af
sådana småsaker, och de inverka oerhördt vid
bevarandet af den dyrbara skatt vi kalla :
Juvel-, guld- och silfverarbeten, passande till lysnings- och hederspresenter. Bordsilfver, eleganta monster till
lägsta pris efter dagens kurs å silfver. Kontrollerade guldbrosclier från 15 kr. Guldarmband fran 30 kr. Guld-
urkedjor från 28 kr. Guldring-ar från 5 kr. Diamantringar med 1. 3 och 5 diamanter från 20, 60 och 125 kr.
fiÄT Reela. varor. Billie-a tiriser. — Bref besvaras omgående. "IM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
