- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1893 /
370

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 47. 24 november 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370 1893
IDUN
Ödmjukhet är grundstenen till allt godt, och Gud bygger ej
på någon annan.
Matthias Claudius.
strand*, Norström, Groth, Wahlenberg,
Ekman, Selldén, Nauclér m. fl. Man fin-
ner här ett bevis på det gamla påståen-
det, att halfva Yermlands förnämligare
familjer kunnat, och delvis ännu kunna,
räkna släktledskap sinsemellan.
En af de nämnda borgmästarne, Gustaf
Åberg, hade sonen Birger, hvilken skil-
dras såsom en ovanligt begåfvad person-
lighet; han egnade sig först åt den juri-
diska banan och torde därpå kunnat avan-
cera rätt långt. . . helst han därvidlag
hade, om ej »biskopen» till morbror, så,
hvad som här var ett strå hvassare, pre-
sidenten i Göta hofrätt, Gustaf Tegman-
sköld till morbror . . . men drog sig, med
förvärfvad titel af vice häradshöfding,
snart undan till vården af sin ärfda, gan-
ska betydliga förmögenhet, bestående i
jord- och bruksegendomar. I sitt äkten-
skap med sin kusin, Märtha Gustafva
Åberg, hade Birger Åberg en enda dot-
ter: Märtha-Stina. Det är hon, som helt
nyligen, högt bedagad, samlats till sina
fäder, och hvars bild, från hennes äldre
år, här synes.
Hon föddes i Åmål, den 12 november
1814. Hennes moder gick tidigt bort,
och af henne hade dottern endast ett
blekt barndomsminne; hennes hågkomst
af fadern var däremot desto lifligare, och
han fortlefde städse för henne i den kä-
raste, ljusaste dager. Dock förlorade hon
äfven honom tidigt: hon var vid hans
bortgång endast 14 år. Hon hade då
redan i flere år haft styfmoder, och den-
nas minne var för henne, den eljes så
blida och skoningsfulla, ej i allo det gla-
daste. Det var således med lätt hjärta
Märtha-Stina lydde familjerådets beslut,
att hon skulle uppfostras i sin farbroders,
postinspektoren i Kristinehamn, Fredrik
Åbergs hus. I denne fabroder och hans
maka fick hon de ömmaste fosterföräldrar
och genom deras försorg erhöll hon en
uppfostran, som gjorde henne till en den
förträffligaste husmoder, på samma gång
hennes medfödda rika intellektuella anlag,
i synnerhet de musikaliska, erhöllo den
utveckling och förkofran, som med den
tidens undervisningsmetoder voro möjliga.
Samtidigt var hon en deltagarinna i det
glada, yra sällskapslif, som då brusade
i Vermland, och hvarom Knut Lilljebjörn
och Eva Fryxell — att ej tala om Gösta
Berlings författarinna — vetat att för-
tälja. Frän denna tid visste hon också
att hela sitt lif igenom bevara en mängd
minnen af karaktäristiska personer och
händelser, och hon berättade därom för
barn och barnbarn gärna och med humor
och känsla. Långt innan dessa barn och
barnbarn läst »Gösta Berlings saga», hade
de hört berättas både om Anna Stjärn-
*Jjen i svenska laiulthusbållningens häfder rykt
bare löjtnant Anders Lidstrand, skaparen af de stora
Eriksbergsdomänerna oeh grundläggare af Hilden-
brand-Bonde’ska förmögenheten, var farmorsfarbror
11 Märtha-Stina Scböldström.
höök och om den elake brukspatron M—rs
(»Sintrams») färder efter tjurarne med
sin hemska gynnare och om spöket i gung-
stolen.
Den täcka, talangfulla och förmögna
Märtha-Stina Åberg fick naturligtvis flere
giljare. Af dem valde hon apotekaren
Lonen.z Fredrik Schöldström, då nyligen
bosatt i Kongsbacka, och deras bröllop
stod den 28 december 1839.
I denna stad har hon allt sedan lefvat
sitt lif, nöjd, verksam, fridsäll, utan bul-
ler och bång, spridande kring sig en rik
andes välsignelser samt ej minst den doft
af förfining i sällskapslifvet, hvilken god
börd och god uppfostran medföra. Det
var ock med skäl den vänliga hand, som
i Göteborgs Handelstidning skrifvit den
lilla runan öfver Märtha Stina Schöld-
ström, betonat, huru hon på 1840-, 50-
och 60-talet »visste att föra ett fint hus
i den lilla apotekarebostaden i Kongs-
backa».
Djupt musikalisk, var hon förtrogen
med det bästa inom tonernas värld och
visste att vid pianot vara en gedigen
tolk däraf. I yngre år sjöng hon med
en ej stor, men behaglig röst Crusells
och Geijers kompositioner, men helst Adolf
Fredrik Lindblads visor. Mozart och Beet-
hoven voro eljes hennes högsta musika-
liska idoler. Ännu under sina sista år,
då allt omkring henne hvilade, slog hon
sig allt som oftast ned vid sin gamla
kära Malmsjö-flygel och lät de skrumpna
händerna ila öfver den gulnade klaviaty-
ren, och då strömmade ut i natten de
underbara tonerna af Beethovens Mån-
skenssonat eller Don-Juan-uvertyren, af-
lösta af de vermländska ungdomsminnena,
tolkande än det vemodiga:
Ack, Yermefand, du sköna, du härliga land .. .
än det friska, hurtiga:
Takt och tu.
Sex och sj u : —
Yermlands jägare komma nu . . .
och ej sällan afslutade med den ystra
Jössehärspolskan, hvilken den åldriga i
sin ungdom lärt sig spela af dess kom-
positör, major Johan Kolthoff.
Sedan hon 1872 blifvit änka, tillbragte
hon de sista två årtiondena af sitt lif
hos barn och barnbarn. I sin yngsta dot-
ters hem slumrade hon den 9 denna må-
nad in, fridfullt och nästan omärkligt,
likt den slocknande stjärnan i den kom-
mande, ljusare dagens famn.
Mns.
sg.
Känslor äro stjärnor, som leda oss blott
vid klar himmel; men förnuftet är en
magnetnål, soro visar fartyget kosan, äf-
ven när stjärnorna äro förborgade och
icke längre lysa.
-/ Pan..
2)e// ßrMa 6mn.
å höstligt mörk låg jorden,
men ander nattens väkt
med ens den nu har klädt sig
i bländhvit vinterdräkt.
Af himlens skyar väfdes
den dräkten våd för våd.
Och haf och sjö och källa
ha spunnit hvarje tråd.
Af lätta vindar lädes
dess mjuka draperi.
Och tusende små pärlor
har natten fäst däri.
Når solens strålar falla
på dessa pärlor små,
som klara diamanter
de alla skimra då.
Ännu i morgonstunden
är dräkten ren och skär.
Men innan dagen ändats,
han nog dock fläckad är.
Af mdnskolifvets äflan
han skall då bära spår,
och invid stoftet bunden
hans glans så snart förgår.
Men, löst från stoftet, skall han
en gång i solens sken
till molnen åter sväfva,
förvandlad, fri och ren.
Fanmj Chrysander.
<J ä 11 a.
Ea kvinnoprofil, tecknad för Idun af
ag, som är gammal, ogift och förbisedd
af männen — hvilka jag till gengäld
grundligt hatar — har svårt att förstå
lilla fru Jätta. Hon är ung, vacker och
har varit mycket firad, innan hon gifte sig
med direktör Lamberg. Nu för tiden äro alla
framåtsträfvande unge män direktörer, eller
någonting dylikt, i stora aktiebolag. För några
— ^ Fotog^nböket 1* K1 >1 IS ^
Öfver 15,000 sålda på ett år.
Lika användbart vinter som sommar.
Brinner utan veke. Os-, sot- och rökfritt. a- Ü
Fotogéuköket »PRIMUS»
B. A. Hjorth & C:o,
5 Klara norra Kyrkogata 5
f Ytterst bränslebesparande.
Fotogénen brinner 1 gasform.
Explosion omöjlig. Lätt att sköta.
Ingen fotogénutsvettning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1893/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free