Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 23 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
04 I DU N 1894
på jag vet inte när. För det första öfver att
taflan är färdig och för det andra öfver att
det är en sådan kläm och fart i den. Jag blef
så glad, så jag kunde ha tagit honom i famn.»
Jag fick från mer än ett håll bekräftelse på
denna nyhet. Edvard Asp hade gjort ett bra
arbete.
Taflan utgjorde intet program för den ena
eller den andra riktningen, den öfverraskade
ej genom några nyheter i behandlingen, men
den vär solid och ärlig, var sann och nobel
och fin som hans egen personlighet. Icke ens
de, som funno dess teknik väl elegant och ut-
manande, afundades honom hans framgång.
Taflan köptes för nationalmuseet vid statens
uoatinköp, och kort därefter stod det att läsa
i tidningarna, att den framstående landskaps-
målaren Edvard Asp, som så rikt mått fyllt
de löften han förut gifvit, afrest till Paris för
att därstädes fullkomna sig i sin konst.
Sommaren hade sålunda ej varit förspilld.
(Forts.)
Redaktionens brefväxling.
Madame Marchesi gifver mycket få privata lek-
tioner. Nästan all hennes undervisning sker i
klasser, varierande från cours preparotoire och
cours de concert till instuderandet af stora ope-
ror, både franska och italienska. Amatörer un-
dervisar hon icke.
specialitet ligger i den flöjtlika produktion hon
utvecklar i det öfre registret af en sopranröst och
i ett briljant och snabbt utförande af skalor och
drillar.
Det första som frapperar en nykomling i ma-
dame Marchesi’s konservatorium är mångfalden
af nationaliteter, som här äro representerade. Pro-
grammet vid en af hennes senaste auditions d’élè-
ves innehåller efter namnen på sångerskorna en
uppgift på deras födelsestäder. Bland dessa före-
komma Stockholm, St. Petersburg, San Francisco,
Amsterdam, London, Berlin, Florens och New
york. Franska är naturligtvis hufvudspråket bland
eleverna och stor omsorg nedlägges på främlin-
garnas accent.
Madame har ett starkt utprägladt humoristiskt
sinne och utmärkt mimisk förmåga, som på ett
uppfriskande sätt afbryta enformigheten i det all
varliga arbetet. En elev, som är alltför pedan
tisk för att tycka om dessa små afbrott, isynner-
het om de ske på hennes egen bekostnad, såsom
ibland är fallet, är att beklaga. Madame Mar-
chesi har inte tid att studera hvarje elevs indi
viduella känslor. Hon kan stundom säga saker,
som kanske låta stötande och hårda, isynnerhet
för nykomna, och det fordras en tid för att
bli van vid hennes sätt, men hon hyser för sina
elever ett varmt, nästan moderligt intresse, som
utvecklas mera, ju längre de stanna under hen-
nes inflytande, och förr eller senare komma alla
i det bästa förhållande till sin utmärkta lärarinna.
En sångerska ber oss om porträtt af den rykt-
bara parisiska sånglärarinnan Mathilde Marchesi,
hvilkens namn ej minst i Sverige har en sådan
klang, då en mångfald af våra förnämsta sång
artister åtnjutit hennes undervisning.
Madame Marchesi, som är tyska till börden, har
själf varit mezzosopransångerska, men lämnade
scenen tidigt och slog sig som lärarinna först ned
i Köln, sedan i Wien samt slutligen i Paris. Hennes
vackra hus vid Rue Jouffroy är välbekant i alla
artistiska kretsar, och hennes salong besökes af
de förnämsta celebriteter.
Om man frågar, hvilket system hon följer och
som förskaffat henne så många lysande framgån-
gar, kan denna fråga icke besvaras i ord, det kan
endast praktiskt åskådliggöras. Kanske hennes
Innehållsförteckning.
Charlotte Ekman, född Böttiger ; af L. S. (Medporträtt).
— Några ord om kvinnor och kvinnoarbete; af Mathilda
Langtet. III. —■ En korsdragerska och hennes existensmini-
mum; anteckningar meddelade genom Esselde. — Från ope-
ramaskeraden i Paris; teckning för Idun af Jane Gemandt-
Claine. — En nyhet af stort intresse för våra husmödrar. —
För patienceamatörer. — Ur notisboken. — Teater och mu-
sik. — Aja; berättelse af Georg Nordmsvan. (Forts.) — Re-
daktionens brefvexling (Med porträtt af Mathilde Marchesi). —
Tidsfôrdrif.
al al
Redigeras af Sophie Linge.
C&° • es (?•• es •
«TïQrcttQfcï
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Mot denna världens mörker djärft jag
kämpar,
Och min mission har män’skan ock
förstått,
Fast mången varsam hand min ifver
dämpar.
Ty jag för rakt på sak nog stundom
gått.
Men i mitt nit för mänsklighetens
fromma
Som lönen för min möda fordrar jag,
Att ej mitt hus må höra till de tomma,
Att det med näringsmedel fylls hvar
dag.
Men efter skepet många äro kvicka
Att rätta sig, tyvärr, och fördenskull
Det påstås ofta, att jag plägar »dricka»,
Att jag hvarenda dag nog varit »full».
Och än för oklarhet man plär mig
skylla,
Än att en skruf uppå mig lossnnt har.
Än åter som en sol man vill mig hylla.
Och mången krets som medelpunkt
mig tar.
Jag sätter mig dock öfver alla nycker.
Och än så länge har jag glans och
makt.
Till dess en annan spiran från mig
rycker,
Jag stolt mig kallar ljusets riddarvakt.
Nu mina strålar i en knippa samla
Och tag i deras sken se’n reda pä:
Ett lifsvillkor för unga som för gamla.
En stödjepunkt, på hvilken alla stå.
Hvad i sig själf hon kallas, moder
jorden.
Och hvad omkring sig ofta nog hon får.
Samt hvad hon har i södern som i
norden.
Och en, som gifver henne skarpa sår.
Ett namn på ett af hennes pärlband
många.
Och uppå en af hennes hattar namn.
Den inre kraft, hvarmed hon oss kan
fånga.
En liten skyddsling uti hennes famn.
En ögrupp, sköljd af västerhafvets vå-
gor.
En större och en mindre egovidd.
En kropp som blifvit dömd att dö i
lågor.
En skrift i hela kristna världen spridd,
Ett söderns barn, besjunget och bepri-
sadt.
Samt ett som fostrats uti nordens sköt,
Hvarvid det blifvit mer än många ri-
sadt.
Ett näringsmedel —- bjuds ibland som
gröt.
Hvem man hängfärdig skulle vilja kalla.
Hvad rosen är som sättes i bukett.
Yid hvilken det är ärofullt att falla.
Ett vapen som kan gifva skarpa bett.
Ett lif som öfver hufvud tagit vatten.
Hvad genom öfverläggning tillkomst
fått.
Hvem alltid skiljer dagen ifrån natten.
Hvem alltid uppåt väggarne har gått.
Hvem som med rätt kan kammarherre
heta.
En port till hydda, byggd af jordens
stoft.
Men namn på portens hvalf du ock
bör veta.
Ett väsen födt af kvällens blomsterdoft,
En sak som ofta tage3 för en annan.
Och hvad vårt öra endast fatta kan.
En nordens son — på gången och på
pannan
Af en hvar lätt ju igenkännas kan.
Till hvad man alllid måste blicken
lyfta.
En klassisk klädnad, rätt dekorativ.
Och någonting, på hvilket man skall
»syfta».
Och så till sist gudinna, produktiv.
F. M. C.
Charad.
En gammal kung, så är det sagdt,
Af våda blef om lifvet bragt
Uti mitt första, men jag kan
Ej uppge säker sagesman.
Förbi mitt andra ofta nog,
I öde trakt, din väg väl drog,
Dock, hvarje landtman säga vill
Att det ej mycket duger till.
När kossan i mitt tredje står,
Af mjölk får matmor ej en tår.
Den prydnad tuppen nobelt bär
Mitt fjärde, ja, mitt hela är.
S. L.
Triangelaritmogryf.
3 5 1 4
2|
5 7 4 6
1 4 7
4 6
2
1) Belöning för hjältar och konstnä-
rer, 2) europeisk hufvudstad, 3) hus-
djur, 4) buske, 5) konsonant.
Stafvelsegäta.
Begynnelsebokstäfverna, lästa uppi-
från, bilda namnet på en utländsk skald,
och slutbokstäfverna, lästa nedifrån, ett
af hans mest kända poem. Orden,
ehuru i annan ordning än den här an-
gitna, äro ; en frukt, en naturföreteelse,
en af skald besjungen kvinna, en dansk
vetenskapsman, en härafdelning, en be-
nämning som mest tillägges högt upp-
satta, ett mytologiskt namn, ett slut,
ett skämt, ett mytologiskt väsen.
Stafvelserna äro : an, k, ae, n, na,
la, og, li, r, lo, gem, ep, fu, io, ur,
wor, ål, ke, ri, or, v, o, il, a, sa, leg,
ri, e. b—g.
Aritmorem.
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 9, 10 = re-
présentant för en egendomlig smak-
riktning.
3, 4, 5 = Husdjur.
5, 7, 9, 10 » Fås af hvalfisken.
7, 8, 9 » Torkställe.
1, 8 » Ett pronomen.
4, 10 » Ett träd.
3, 9, 7, 10 » Användes till fiske.
1, 2, 3, 9 » Ett berömdt fartyg.
4, 7, 10, 6 » Ett flicknamn.
3, 7, 2, 10 » Del af ett träd.
1, 6, 7, 3 » Ett rofdjur.
Erna.
Lösningar.
Logogryfen: Skrifbord, kif, ris, bro, ro, Do-
ris, rik, ord, fri, sik, os, bo, bris, bord, is,
skidor, bof, bi.
Aritmogryfen : Arvid Afxelius -— Neckens
polska, Alhambra, Kagnarök, Vesterås, I kar-
riol, Dom Pedro, Aeskulap, Fiskfärs, Zarev-
nan, Eleonore, Lundmark, laschmac, Utro-
pare, Sandhamn.
JRimgåtan:
Ila du skimrande bölja,
Sjungande gladt mot din hamn,
Om ock du alltid får dölja
Pärlan du bär i din famn.
Förvandlingsgåtorna:
1) Turban, Urban.
2) Rubel, Ruben.
3) Apel, Abel.
4) Te, Fe.
lfyllningsgåtan : Carl Snoilsky — Genon,
gallret. 1) iCarlsborg, 2) arftagare, 3) rosen-
sten, 4) Laholmsbo, B) Stockholm, 6) nöd-
vändig, 7) oljekruka, 8) istersill, 9) lockfå-
gel, 10) sniderier, 11) kammakare, 12) ylle-
tvätt.
«
HULTMANS Cacao & Chocolad
rekommenderas som den bästa och vitsordas på det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
0:son Gadde, C. J. Ask samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
