Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 13. 30 mars 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
1894
H
& ÊS
P £
HÎ pw
H S?
0 ß
•Ö s
*
©
P
H
P
«* £
H, JJ
O: “
:o
p, .
fl) ^
H W
b O
P H
! ■
ïrg
p* s
S
s»
»2
S
>Ji
&>
W
ür ^ p
Z3 wp
a«»
x gr
*—p
O p*E?
CO ? w
CP £
■a ^
-y jo jo
m i’0
ZA £o
O C+
□ O:®
“* S w
ßog:’^
© P £1
hrl ï?5
Sj^R
O ©
►1 o *< ►*
pji? g
w ®<W o
0<î —<° ■
•s pp*
*-*? O O
*-* Cfl w
»Vämjeligt eller inte,» menade jag, »sä har
det sin karaktär för sig, och jag tycker det
borde ha sitt intresse för en målare att stu-
dera det parisiska ungdomslynnet, som är sä
olika vårt och så olika tyskarnes. Inte vill
du väl bedöma den franska konsten efter det
här skojet. Och du får inte glömma, att dessa
nattsuddarne inte äro de enda, som komma
att uppbära morgondagens konst.
För resten så vet du, att ungdomen i Paris
arbetar med mera nerv och energi och uthål-
lighet än man hemma hos oss har en aning
cm att man kan arbeta.»
Men han hörde inte på mig.
»Det äcklar mig alltihop,» fortfor han.
»Det är så långt ifrån allt naturligt och friskt,
som en dekadansgeneration kan vara. För
resten, hvad ha vi för gemensamhet med pari-
sarne? Vi äro inte lika dem, och vi göra
bäst i att inte ta dem till mönster. Jag har
fått nog af det, jag reser min väg.»
Jag afbröt honom: »Kom, så gå vi.»
När vi kommo ut på gatan, frågade jag:
»Reäer du?»
»Ja, jag far hem.» Han gick tyst en
stund. Men när Moulin Rouges röda kvarn-
vingar blefvo synliga i fonden af gatan och vi
ej hade många steg kvar att gå, sade han:
»Det är nyttigt att studera här, jag nekar
inte till det, det vore dumt att neka till det
— nyttigt att se och samla intryck. Men
man blir inte en ny människa, om man också
lär sig måla på ett nytt sätt. Och det vore
alls inte glädjande, om man det blefve. Det
är sina inre möjligheter och ingenting annat,
man har att bygga på.
Hur som helst, jag passar inte här. Allt
är för jäktande här, man drunknar i alla nya
IDUN
strömningar och vet hvarken ut eller in. Det
går så långt, så att jag med verklig saknad
kan tänka mig tillbaka till lugnet i lilla Düs-
seldorf. Där visste man inte af några slit-
ningar — där visste man, hur hvar sak borde
målas, och så gjorde man det så godt man
kunde så som man blifvit lärd.
Ja, du förstår, att jag inte menar det jag
säger — det är bara ibland, när jag är trött
och utled vid mig själf — när jag fått kas-
sera veckors och månaders arbete och hvar
dag som går irriterar mig i allt högre grad,
tills jag i ren desperation, bara fär att känna,
att jag duger till något, målar en småsak,
som jag vet att jag kan måla, men som jag
inte vill visa för någon af kamraterna ... Då
kan jag sakna gamla Düsseldorf — fast det
var en håla och fast här är lif och utveckling.
Jag flyttar hem på allvar, så snart jag sett
salongen.
Jag har ett anbud hemifrån, att öfvertaga
en målareskola i — jag får ännu inte säga
hvar, det är i en af de större städerna, och
jag får inte tala närmare om planen, det är
fråga om ett alldeles nytt företag. Det är en
månad, sedan jag fick förfrågan om saken.
Först tänkte jag svara nej genast, men nu
svarar jag antagligen ja. Det kommer för oss
alla en tid, då vi inte skjuta ifrån oss en be-
fattning, som medför den fördelen, att man
har sitt kvartal i kontanter att lyfta fyra gån-
ger om året.
Om jag inte blir något som målare, så
kan jag åtminstone bli en duglig lärare. Och
jag kan hjälpa till att söka sprida en smula
intresse för konst där hemma i Kråkvinkel.
Då skulle jag på lediga stunder måla studier
för mitt eget nöje, och dem skall ingen få se
— utom någon gång, då jag inte kan afhålla
mig från att utställa midt ibland de unga.
Då skall man kanske ryoka på axlarna åt mina
försök, men man skall erkänna att det fins själ
och vilja och vördnad för naturen i den efter-
blifnes arbete.
Man kan inte ge mer än hvad man har
att ge.»
(Forts.)
Kvartalsprenumeranter
å
Idun och Iduns Modetidning
uppmanas att ofördröjligen förnya prenu-
merationen, enär upplagornas storlek i
god tid måste bestämmas och senkom-
mande löpa risken att bli utan ett eller
annat af kvartalets första nummer.
Prenumerationsprisen ställa sig som
kändt på följande vis:
Idun med illustr. roman-
bibliotek........................
Iduns Modetidning med
kol. planscher...............
Iduns Modetidning utan
kol. planscher...............
tre kv.: halft £r: ett kv.:
3: 75 2: 50 1: 50
3: 75 2: 50 1: 50
2: 25 1: 75 1: —
Innehållsförteckning.
Matilda Linden ; af A. L. (Med porträtt). — I sjuksalen;
poem af Anna Knutson. — Kvinnorna och konsthistorien.
Olika åsikter om äktenskapet. — Edith; skiss för Idun af
Jane Oernandt-Claine. (Slut fr. föreg. n:r), — För patiencea-
matörer. — I parti eller minut? Af Skånska i Småland. —
Omslag; af Hj. Cassel. — Barnets namn. — Från Iduns lä-
sekrets: Det väsentliga i kristendomen, af Sophus. — Ur no-
tisboken. — Teater och musik. — Aja; berättelse af Qeorg
Nordensvan. (Forts.) — Tidsfördrif.
TiSsförånf.
a e
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Charad.
Ut ur en kvalmig mitt första gick
Flickan ensam i aftonens stund.
Omkring rabatternas blomsterrund
Syntes hon vandra med tankfull blick.
Plötsligen såg hon då vägen stängd
Utaf mitt hela, som yfvigt stod,
Och en doft, aromatisk och god,
Spreds från dess blad och dess blom-
mors mängd.
Men ifrån stänglarnes gröna famn
Hon en susande hviskning förnam:
»Irigen släppa mitt andra här fram,
Förrän hon säger sin kärestas namn.»
Flickan gjorde ett glädtigt språng.
»Pylt, fick du veta’t, du blomsterflock 1
Uppå mitt tredje det börjar dock,
Mer skall jag säga en annan gång.»
F. M. C.
Urgåta.
Om 8ifrorna utbytas mot bokstäf-
ver sä får man:
1, 2 Ett betydelsefullt ord.
1, 2, 3 Ettt gossnamn.
1, 2, 3, 4 Ett kvinnonamn.
3, 4, 5, 6, 7 En individ af en män-
niskoras.
4, 5, 6, 7 Första person præsens af
ett verb.
5, 0, 7 Första person præsens af ett
annat verb.
6, 7 Dativform af ett personligt pro-
nomen.
6, 7, 8, 9 Ett kvinnonamn.
9, 10, 11 En fågel.
1, 2, 3, 4, 5, ö, 7, 8, 9, 10, 11, 12 En
nu lefvande skriftställarinna.
Edde.
Omkastningsgåta.
G
a a a a a a
b b b b d d
e e g h h i
j i 1 1 1 ! i 1 n
D 0 0 ° i r 1 r
r t t V ä ä
* ^
Omflytta bokstäfverna i ofvanståen-
de kvadrat, så att raderna, lästa från
vänster till höger, bilda:
1) Stad i Spanien.
2) Kvinnonamn.
3) Hvad man i nödfall fär bruka.
4) Hvad våra förfäder ofta voro ute i.
5) Ny fabrik i vårt land.
6) Stad i Columbia (Amerika).
Äro dessa ord rätt funna, så bilda
bokstäfverna i rutorna 1—6 och 7—12
namnen på två i vår historia kända
kvinnor. E. Weis,
Proköp.
1—5 Hvad som bidrager till din upp-
höjelse.
2—5 Hvad du godt kan smälta.
3—5 Sentimental interjektion.
4—5 Les beaux restes.
Aritmogryf.
i 5 16 12 10 15 9 10
2 6 13 11 19 4 2 13
3 i 2
1 6 6 7 9 20 2
4 5 13 19 9 21 18 18
5 12 12 7 3 7 2 16
6 13 14 3 4 12 2 16
7 9 6 13 2 19 19 2
8 2 13 1 7 19 3 22
9 14 17 13 19 16 5 12
7
9
9 18 16 15 9 3 5
15 10 15 19 15 4 7
10 2 5 10 13 15 23 22
7 10 2 16 4 5 1 6 6
8 7 19 13 j 15 2 ! 16 7
11 13 4 11 9 8 2 13
9 7 16 19 5 16 5 12
Begynnelsebokstäfverna, lästa upp-
ifrån och ned, bilda namnet på en
mycket spridd tidskrift, och slutbok-
stäfverna, lästa nedifrån och upp, nam-
net på dess ledare.
1) Mansnamn, 2) folkslag, 3) berg-
slott i Europa, 4) fågel, 5) tjänsteut-
tryck, 6) något i pressen förekomman-
de, 7) deltagande (ett annat ord för),
8) benämning på tiggaremunk, 9) skol-
term, 10) från latin lånadt uttryck i
affärslifvet, 11) stad i Japan, 12) yrke
(vetenskapligt), 13) djur, 14) namn-
kunnig statsman (afliden), 15) forn-
tida skrifter, 16) tvänne mansnamn.
Finska.
Sifferlogogryf.
1, 6, 3, 4, 5: För barn.
4, 5, 3: För böcker.
1, 2, 5, 4: För gesäller.
1, 6, 4: För familjeläsning.
6, 3, 4: För sjön.
1, 4, 3, 6: För läckergom.
5, 6, 3: För studerande.
1, 2, 3, 4, 5, 6: För hälsan.
Kalla K.
Palindrom.
Mitt hela rättfram många nämns i
gudasagans blad.
Men omvändt: stormen stundom tycks
utöfver land och stad.
Lisa.
Lösningar.
Logogryfen: Morgonstund, torg, morgon,
nos,* dun, tung, ton, Rom, storm, mos, sto,
och, so, mus, ost, rot, Don.
Charaderna: Påskafton, Krukrussin.
1fyllningsgåtan: Elise Hivasser. 1) Eksjö,
2) Ludde, 3) insjö, 4) SoDja, 5) Ersta, 6; ho-
sta, 7) Wolga, 8) Adolf, 9) semla, 10) soffa,
11) Erika, 12) rofva.
Diamantgåta:
V
bet
.banad
V e n e d Ig
t a d 1 a
d i a
g
MÅTTONS SALONGS-OLJA! Inkommer 1 lådor, innehållande
2:ne hermetiskt slutna cisterner,
Carl R. Matton, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1894/0108.html
