Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21. 25 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1894 I DU N 167
S. Giöbels »Svensk konstutställning», afreser i da-
garne, med understöd af utaf kommerskollegium
beviljadt resestipendium, på en längre studiiresa
till Tyskland, Österrike, Frankrike och Belgien.
Teater och musik.
Kungl. Operan uppförde i måndags »Aida» med
signora Labia för första gången i titelpartiet. Den
unga sångerskan gör med hvarje ny uppgift märk-
bara framsteg, och henne? Aida var i vokalt hän-
seende en mycket förtjänstfull prestation, som till
fullo kan jämställas med hennes Santuzza. Äfven
spelet var i det hela godt och konsekvent anlagdt,
om än man kunde önska något mera af ursprung-
lig lidelse i de stora momenten. Af en ung kraft,
som ännu står i tillväxtåren, är det dock helt visst
förståndigare att hålla litet för mycket tillbaka än
motsatsen ; med vunnen mognad skall den en dag
af sig själf finna djupare resonnanser.
Fröken Almaiis Amneris tillhör hennes bästa
skapelser, och hennes stämma gjorde sig denna
afton synnerligen lyckligt gällande. Hon belönades
äfven med både blommor och lager. Herr Land-
quists Amanasro ses likaledes alltid med nöje åter.
I sin helhet gick operan med lif och fart, och bi-
fallet i den talrikt besatta salongen var ytterst
frikostigt.
K. Dramatiska teatern bjuder i säsongens elfe
timme på ännu ett nytt program, som i tisdass
gick för första gången. Det inledes af ett svenskt
enaktsoriginal : »Afskedsansökningen» af H. Frö-
ding. Den lilla komedin, hvilken kännetecknas af
en utpräglad militärentusiasm, men annars är skä
ligen obetydlig, fick ett godt utförande af fröken
Svanström som en ung och söt liten fästmö, hr
Bœckstrô’m som hennes jovialiske pappa och hr
Skånberg, fästmannen, en snitsig löjtnant, som är
på vippen att öfverge fanan för några artistgriller,
men i sista stund till allmän belåtenhet »ångrar
om sig» och räddas från att hamna bland »fiskarne».
Ett veritabelt tyskt recept, som höres, om ock i
svensk stufning.
Det franska lustspel af Mason: »Le Cardunois’
hjältedater», som härpå följer, är en äkta pariser
fars med ganska muntra förvecklingar, men ock
af äkta parisisk laissez aller-moral. Icke synes det
just erbjuda uppgifter, värdiga en första rangs
teater; men man får väl öfverse i anseende till
den framskridna vårsäsongen, under hvilken direk-
tionen möjligen menat att publiken ej vore hågad
att låta upptaga sig af allvarligare saker. Herr
Fredrikson spelar styckets »hjälte», som här är
det i en mycket dubbel och försmädlig bemärkelse,
ledigt och med godt humör. Tvänne roller göras
alldeles excellent: fröken Ahlander en giftaslysten
svärmor och hr Hillberg en slyngel från gatans drägg,
egentligen en biroll, men hvilken genom det öfver-
dådiga och i minsta detalj karaktäristiska spelet
skjutes fram till styckets intressantaste. För öf-
rigt utfylles listan med förtjänst af fruarna Rund-
berg och Seelig-Ljundberg, fröken Bch\ ens samt hrr
Hedlund, Rydgren, ITamrin och Envall.
K. Dramatiska teaterns elevskola har afslutat sitt
arbetsår med en uppvisning, som i söndags mid-
dag försiggick inför en talrik och lifligt intresserad
publik af inbjudne. Af de små profstycken, som
bjödos, framgick det glädjande faktum, att flere
unga krafter för närvarande, såväl på kvinns som
manssidan, ingifva verkligt vackra förhoppningar
att engång kunna växa ut till betydelse för vår
sceniska konst. Den ledning, som vid elevskolan
ägnas dem, synes ock ha varit af bästa slag och
inger garantier på framtidslöftenas infriande. Sko-
lans föreståndare har varit hr Fils Personne och
biträdande lärare hrr Albion Örtengren och Hellen
Lindgren samt fröken Amalia Paulson.
Gabrielle Réjane-Porel, den berömda franska skå-
despelerskan, hvars konstnärsrykte för närvarande
jämföres med Sarah Bernhardts och hvilken se
nast firade en glänsande triumf som Nora i Ibsens
»Ett dockhem», då detta stycke nyligen uppfördes
å Vaudevilleteatern i Paris, förbereder, berättas
det, en turné i Skandinavien instundande novem-
ber. Turnén skulle som en särskild uppmärksam
het mot Ibsen taga sin början i Kristiania.
ßju^husinteriörer.
Skisserade af Wilma Lindhè.
(Forts. o. slut.)
Största delen af sitt lif hade hon ätit nåde-
bröd och det ger ej känsla af frihet och lycka.
Under mellantider, medan hon sökte en ny
plats, vistades hon än här än där — fick klä-
der af en, matdagar hos en annan, och så
gingo åren — det ena tyngre än det andra.
Sedan hon lämnade sin plats, ute vid hafs-
brynet, hade hon haft tvänne andra, »som ej
heller passat henne», samt därefter bott hos
en tvätterska och slitit rent af ondt.
Nödvändigheten att förtjäna något dref henne
att söka tillfällig plats i en leksaksaffär, me-
dan julhandeln pågick; men efter fjorton da-
gars tid var hon alldeles nerbruten och måste
till sjukhuset, där hon låg i frisäng. På nå-
der äfven där!
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
