Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 21. 25 maj 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T
andpulver,
två
slag,
Tandoasta.
T
andtinktur
168
H
H ©
3 »
fl a
^ »«■
y tfî
h »ff
® ft
« g
p *
{J ©
d- ft
I+.
O: *
p: 0
P 0
pi ■
O
H
P 0
*
GB
«
3
»
p
LD UN
»Gärna, men hon har ej mycken reda på
Det var nästan högtidligt att stå därinne i
det helt hvita, glatta rummet med dess släta
ytor, där eldstaden ej ens sköt fram ur väggen,
och där stora sköljslangar liksom desinfek-
tionsugnen i rummet innanför talade om, hur
hvarje damkorn eller sjukdomsfrö fick sin snara
död.
I rummets midt hängde tre elektriska glöd-
lampor — som kunde förstärkas med en fjär-
de — nästan ända ned till operationsbordet,
hvilket stod därunder, öfverhöljdt med gult
vaxtaft.
Här inne hade mer än en genomgått sitt lifs
svåraste stund, och härifrån hade ännu flere ut-
gått räddade till lif och lem.
Fru Holt hade svårt att ej gråta.
»Har någon operation nyligen ägt rum?»
frågade hon.
»I går.»
»Var den svår?»
»11 on går inte igenom — men det var ett
sista försök!»
»Hvem var det?»
»Fröken Dahl.»
Fru Holt bleknade, och henne3 händer blef-
vo kalla, medan en smärtsam känsla klämde
ihop hennes hjärta.
I ett nu var ho i ute ur rummet, vid ett af
de öppna fönstren, <1 mitande efter luft. I detta
ögonblick kände bon sig rent af kroppsligt
illamående.
»Ligger hon inte på sin vanliga plats längre?»
frågade hon.
»Jol Hon ville inte opereras på annat
villkor. Hon skulle på »kirurgen» förstås —
men det gör ju ingenting, när hon ändå skall
dö. »
»Får jag gå in?»
sig.»
Elin låg på ryggen, med knäppta händer
och tillslutna, insjunkna ögonlock. Hennes
ansikte hade undergått en märkbar förändring,
vidrördt som det var af dödens finger.
Hon sof ej, men tycktes vara för matt att
lyfta ögonen och likgiltig för allt.
Så låg hon länge, medan fru Holt stod
framför henne, djupt gripen.
Plötsligt slog doften af rosorna emot den
döende, och hon såg upp med en undrande,
spörjande blick, som hade hon varit långt borta
i en helt annan värld och känt sig främ-
mande för allt därutanför.
Fru Holt lade blommorna i hennes vissna-
de hand. »Tack!» hviskade hon matt, medan
erinringen om hvad som förljufvat hennes li-
dande och fyllt hennes inre värld med skön-
het och glädje spred ett förklarande skimmer
öfver det gulbleka ansiktet. »Tack! Men —
ställ dem i glaset — så de ej vissna.»
Fru Holt gjorde, som hon bad, och åter slö-
tos de trötta ögonen, medan lifvets och dö-
dens tväkamp utkämpades i ett människohjärta.
När fru Holt reste sig för at gå, slogos
de mörka ögonen upp ännu en gång, medan
ett vackert leende spelade öfver de bleka lap
parna. »Han lofvade komma upp ännu en
gång — för min skull! Hvad är klockan?»
»Half ett.»
»Dä kommer han snart!» Leendet dog b"rt,
och ögonen slötos åter.
Fru Holt smekte hennes händer, hvilket hon
ej tycktes märka, ogh gick långsamt genom
korridoren, utför trappan.
På gården stannade hon och vände sig om.
Där låg den stora stenmassan, till hvilken hon
1894
för kort sid sedan blickat upp med likgiltig-
het eller rädsla, och där hon nu tyckte sig
ha inhämtat läror för lifvet.
Utanför sken sken solen, medan träden knop-
pades och människorna myllrade fram och åter
på gatorna, söndagsklädda och glada.
Hon drog floret tätt för ögonen och spände
upp sitt parasoll för att dölja, att hon käm-
pade med gråten —
En half timme senare gick öfverläkaren pä
medicinska afdelningen förbi henne och hel-
sade på sitt vanliga föibindliga, älskvärda sätt.
Ett par gula och röda rosor stucko fram ur
knapphålet, och hon visste med ens, hvarifrån
han kom.
Att han däremot ej visste eller aDade vär-
det och innebörden af den gåfva han erhållit,
det kände hon med bitterhet.
Rättelse. Ett tryckfel i sista numret af Idun
få vi härmed rätta: sid. 154 3:dje spalten, i poe-
met: Skoltofskolonien, 3:dje strofens 4:de versrad,
skall stå måsen i st. f. månen.
Innehållsförteckning.
Annie Besant. (Med porträtt). — Lifvet är mer än maten ;
af Hanna Kamke. — Kom du åter, äkta glädje ! Af Snorre. —
Kvinnonamn. — Två böcker. — Madonna Suzon ; skiss för
Idun af Ina Stockenstrand. — Intermezzo; efter Swinburne
af Sigrid Elmblad. - IJngbarlsbushåll : af En af de erfarna..
— Ur notisboken. — Teater och musik. — Sjukhusinteriö-
rer; skisserade af Wilma Lindhé. (Slut.) — Tidsfördrif.
jntm
1rs
►- p.
-g»
5 »g1
» w m
> ’ *+
rpp
» S’a
i Sto
’ *-♦) e+
1 «ta*
kr, Vt -
■ **,-.
i p S
* < 5
p® a>
! ert*
• o o
ca so
TtSsförSrif.
e> 6»
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Jag är ett lekverk, som gäller föga,
Och till miu uppgift jag oftast fått
Att ställa fram iaför barnets öga
Eit brokigt virrvarr af syner blott.
Jag blandar färgerna till en föra,
Men saknar dock ej all harmoni,
Och en och annan har trott sig böra
Af tingen skåda en bild däri.
Jag granna mönster i blinken ritar,
Som hvar ocb en kan med lätthet se,
Och — sönderhackad i elfva bitar —
Jag kan en mängd utaf gåtor ge.
Så t. ex. hur plär man kalla
En lösryckt del af ett sammanhang?
Hvad bör du ofta i skogen .skalla,
Där nyss din glädtiga visa klang?
En österländernas fagra dotier.
Hvad utan eld man ej gärna kan.
Sak, som begagnas vid höstens slåtter.
Hvad mången haft till sin baneman.
Två sorters fisk. Hvad man sällan hin-
ner.
För framåtskridning en hjälp så god.
Situation, där man ej sig finner
Just vanligtvis vid det bästa mod.
Hvad småbarn bruka båd’ sent och
tida.
Hvad man bör taga i vac1 ra hand.
En stad (som blifvit beryktad vida
För någon snedhet) i söderns land.
Ett mynt, som gäller i zarens rike.
Hvad mest i vråama hvarftals står.
Hvad ej kan undvara bra sin like.
Ett slag af diktverk. Hvad löpa får.
En kötträtt, uppfunnen visst i Skåne.
Ett ting, bestämdt till att lida slag.
Kontorsterm, vi från latinet låne.
En sak, hvars arbete kallas »tag».
Ett träd, som helgats åt själfva Nec-
ken.
En väktare öfver lag och rätt.
Bland indianer ett segertecken.
Hvad den tör vara, som gissar lätt.
Erland.
Charad.
Per var en dräng, så hurtig och glad.
Anna var täck som dagen.
Och ibland vårens blommor och blad
Satt hon en gång i hagen.
Rätt som det var, kom Per dit också,
Blommorna gula, blommorna blå
Höll han i den brynta näfven.
Ibland dem mitt hela äfven.
Den till skön Anna, som satt där röd,
Räckte han med de orden:
»Blif mitt mitt andra i lust och nöd.
Och fast jag ej på jorden,
Ager mitt första, det mitt du blif,
Då blir jag rik för hela mitt lif!»
Och hon det lofvade med glädje.
Ar väl därvid nu mitt tredje.
Sifferlogogryf.
3 2 4 5: Går på vatten,
5 1 2 3 6: skånsk favoriirätt,
3 12 6: gör ej så under arbetet!
5 2 4 3: ofta brukadt latinskt ord,
3 4 2 6: hör till beklädnaden,
3 6 2: » » bostaden,
____ 2 4 5: » » optiken.
1 2 3 4 5 6: En svensk rätt.
Kalla K.
Bokstafsfyrkant.
Bokstäfverna i nedanstående kvadrat
skola ordnas på det sätt, att de hvar-
Stafvelsegåta.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
bal-trä-ge-grö-nin na-land-mur-ron-vic-go-lin-ky-bet-rod-or-val-en-rich-ria lind-gam-
pä-ta nov-han-grön-ni-man-blad-do-ske-mond-sand-kul-fa-hamn-to-ria-burg-tet.
Af dessa stafvelser bildas 15 ord, som insättas i de uppifrån och nedåt
gående rutorna så, att en bokstaf kommer i hvarje ruta.
De 15 orden äro: 1) Stad i Sverige, 2) en allmänt förekommande kruk-
växt, 3) stränginslrument, 4) en berömd kompositör, 5) stad i Nordamerika,
6) tullstation i mellersta Sverige, 7) stor ö, 8) ett slags material till snickeriar-
beten, 9) stad i Europeiska Ryssland, 10 fruntimmersuamn, 11) en af forn-
tidens mest framstående härförare, 12) mythologiskt andeväsen, 13) stor fransk
patriot, 14) en universitetsafdelning, 15) stad i Ryssland.
Äro orden funna, bilda de bokstäfver, som komma i de med punkter ut-
märkta fälten i ofvanstående figur ett kändt ordspråk.
Hildegard.
andra motsvarande lodräta och våg-
räta raderna bilda samma ord.
1er, lie, il, etter, er, et, le, lek, rik, lit, eter,
liter.
G A S T
M 1 A 1 G E
T 1 A L A
L A R S
Aritniogryfen : Oötlie — Tas$o. Gent, ödla,
ters, Huss, Ebro.
Erna.
Tfyllningsgåtan :
K A B Y L E K
N O E D K A P
8ILtMOT
C A It It E L L
OBELISK
A K I Z O >T A
S O L V E I «
Lösningar.
Mosaiken: 1) Vårdag, 2) ångbåt, 3) rädisa
4) leksak, 5) ömsint. krokan.
Logogryfen: Elektricitet; kel, cirkel, ek,
litet, ett, tre, rek, kitt, lik, kil, lektrice, titt,
MÅTTONS SALONGS-OLJA!
Extra raffinerad amerikansk Fotogén. — Ensartad! Vattenklar! Rökfri!
Inkommer i lådor, Innehållande
2:ne hermetiskt slutna cisterner,
rymmande tillsammans 37 liter Talrika OHlbud i landsorten.
Carl R. Måtton, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1894/0172.html
