Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 26. 29 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 I DU N 1894
**<*<*<*<**<£<***<**£****<<£*<*<****<&*£*<*£#***<**<<<*£<*<&<<**<<<*£***<<***<**<*<*****<*<*<
Den, som vill förbättra allt med ens, fördärfvar allt.
plockade före mognaden.
Missräkningar äro sanningar,
A. de Lamartine.
bikmeter ocli har hela världsmarknaden
till sin afsättningsort. Men just på grund
af denna sin internationella karaktär rör
den sig med en rikedom på termer och
uttryck, som ofta lånats från andra språk.
±Ut rätt sätta sig in i dessa, deras bety-
delse och tillämpning är i allmänhet ett
svårt arbete, och dessa svårigheter blifva
för kvinnan så mycket större, som själfva
trävaruindustrien egentligen ej kan sägas
lämna utrymme för kvinnligt arbete. Fru
Westin är en af de få kvinnor — kan-
ske den enda — som satt sig in i trä-
varuindustriens terminologi och kommer-
siella förlopp. Under nära ett decennium,
eller sedan år 1885 har hon deltagit i
redaktionen af Svensk Trävarutidning och
kvarstår alltjämt såsom en dugande med-
arbetare i densamma. Den viljekraft, fru
W. lagt i dagen, då hon sålunda gjort
sig hemmastadd på ett för kvinnan så
ovanligt arbetsområde, är värd att icke
stanna undanskymd för att gifva glans
åt andra slag af kvinnligt arbete, som
göra sig mera bemärkta, men som samti-
digt trampa mera kända stigar.
Äfven för dessa mera vanliga arbeten
har fru W. haft tid och kunskaper öfriga.
Sin färdighet i de tre språken, franska,
tyska och engelska, har hon begagnat
till åtskilliga öfversättningar af skönlit-
terära alster.
Fru Westins lefnadssaga företer ej
några ovanliga drag. Hon är född och
har fått sin uppfostran i Tyresö prästgård,
ej långt från Stockholm, hvilken inne-
hades af hennes fader, kyrkoherden K.
A. Kihlblom. Såsom ofta är fallet i
prästgårdar på landet skedde hennes upp-
fostran hemma under ledning af modern,
född Helén. Guvernanter och brödernas
lärare bidrogo till hennes undervisning i
olika ämnen, särskildt i språk, så att hon
vid sexton års ålder talade de tre ofvan-
nämnda språken. Dessa kunskaper full-
komnade hon ytterligare i Stockholm,
dels under studier, dels under deras prak-
tiska användande.
1 det kvinnliga arbetets utvecklings-
kedja spelar fru W:s sysselsättning ej
någon starkt ingripande roll, då kvinnor
endast undantagsvis komma i tillfälle att
ägna sig åt arbeten af detta slag, men
den har, teoretiskt taget, ej ringa bety-
delse såsom en hestämd utvidgning af
det kvinnliga arbetsfältet.
Glömmen ej
att oförtöfvadl förnya prenumerationen
för det senare halfåret! Under detta se-
nare halfår utdelas gratis till alla pre-
numeranter tvänne riktillustrerade prakt-
nummer, nämligen i juli ett festnummer
med anledning af »Sessans» silfverbröllop
och i december det innehållsrika julnum-
ret, som i år blir betydligt elegantare än
vanligt.
Mademoiselle Stockholm.
pälsverk svept jag såg dig skrida
så kpligt lugn mig jämt förbi;
det var som fanns ej vid din sida
ett rum for sol och fantasi.
jDet afundsjuka floret höljde
de anletsdrag, jag älskat så,
och ingen enda llick mig följde
ur sammetslena ögon hlå.
jfornämt den lilla foten rörde
den asfalttäckta trottoar,
och stolt ditt paraplp du förde
som det en kungaspira var.
Ve den, som sig att närma vågat,
ve den, som hpst en tanke hlott,
att någon gång ditt hjärta lågat
och gjort allt galet, som det fått.
jDet vintern var, som tvånget lade,
som snörde dig i etikett,
tp klart för mig jag alltid hade:
hon och naturen äro ett.
ÖMen nu, när sommarsol förgpller
hvart strå, hvart hlad den träffar på—
den också nu ditt hjärta fpller,
och eld få dina ögon då.
ONju är till fjäril om du danad,
och ur ditt pälsverk flugen ut
din fägring blir en aldrig anad,
om också du var skön förut.
jffu känner jag min härskarinna —
i lluslif och i sommarhatt
förförisk såsom ingen kvinna —
välkommen dårskap, köld godnatt!
ijch där du stödd mot parasollet
på vaktparadens hvirflar hör,
du liknar ‘Venus själf, det trollet,
som dödar eller Ipckliggör.
Daniel Fallström.
Öfveransträngning oeh
valfrihet.
B
in dessa tvänne brännande pedagogiska
frågor för dagen har rektor K. E.
–––Palmgren i sin redogörelse för nyss
afslutade läsår i Palmgrenska Samskolan i
Stockholm skrifvit en mycket intressant och
beaktansvärd uppsats.
Rektor Palmgren har sedan gammalt den
goda vanan, att så godt som hvarje år in-
flicka i sin skolredogörelse en afhandling, som
berör något pedagogiskt spörsmål, och han
gör detta på ett lätt och angenämt sätt, utan
att därför hvarken vikten eller skärpan af
hans ord förringas. Redan 1879 utkom hans
afhandling »Om handarbetets och slöjdens be-
tydelse för uppfostran», och han fastslog där-
med med ens dessa discipliners rent pedago-
giska betydelse. Vi erinra vidare om bans
uppsatser om »Valfriheten», om »Samupp-
fostran», »Om sång och sångundervisning»,
»Om undervisningen i lefvande språk» m. fl.
Allmänt bekant torde vara, hvilket inflytande
dessa skrifter haft på uppfattningen af om-
handlade frågor.
Den nu föreliggande redogörelsen är om
möjh’gt än lärorikare än de omnämnda. Den
är lärorik i synnerhet fer föräldrar och upp-
fostrare. Rörande den nu på dagordningen
stående frågan om öfveransträngningen för-
nekar rektor Palmgren icke, att öfveransträng-
ning kan förekomma. Han säger dock, »att
den drabbar mycket sällan den flitige och be-
gåfvade lärjungen, oftare den flitige-sjuklige
eller flitige-obegåfvade lärjungen. Men äfven
den late och tidsförsumlige lärjungen kan ut-
sättas för öfveransträngning. Rektor Palm-
gren säger om sistnämnde lärjungar:
»Försumlighet och lättja, vare sig de härflyta
frän lärjungen själf eller från dem, som hafva hans
vård sig anförtrodd, få ofta gälla som öfveran-
strängning eller dålig begåfning; men den lärjunge,
som Jider af så beskaffad öfveransträngning, af-
passar sitt arbete icke efter dess natur och svå-
righet, utan efter sina nöjen och förströelser, och
först efter att åt dem hafva offrat sin tid och sina
krafter går han trött och olustig under nattens
eftertimmar till sitt arbete för att ej med allt för
stor skam bestå i dagsarbetet i skolan. Afpassar
han åter hemarbetet — ty det är väl därvidlag
som hufvudsakligaste öfveransträngningen före-
kommer — år efter år efter arbetets natur och
mängd för hvarje dag och efter lärarnes anvis-
ningar, så torde han i regeln icke kunna klaga
öfver för mycket hemarbete; men då nu, såsom
ofta är fallet, skolans hemarbete af flera af våra
gossar ställes tillbaka för nöjen och förströelser
af mångahanda slag, för att icke tala om ren
lättja, så inträffar, att det hemarbete, som i be-
kvämlighet och ro kunde af gossen fullbordats
emellan kl. 5—7 på aftonen, måste för teaterbe-
sökets eller någon bjudnings skull framflyttas till
kl. 11, 12 eller 1 på natten. Då inträder öfver-
ansträngning, ty nattens ro och hvila beröfvas den
lärjungen. Men hvems är skulden härtill? Sä-
kert är, att flere gossar gå förlorade här i lifvet
genom försumlighet, brist på flit och daglig om-
tanke än genom öfveransträngning i skolan. Huru
ofta får man ej höra det talet: »min gosse har så
svårt för att läsa» ; men vanligtvis har gossen ej
så »svårt för att läsa» som svårt för att vara
uppmärksam, flitig, ihärdig och aktsam om tiden.
Detta tal om »svårt för att läsa» börjar allt mer
och mer användas, så snart en gosse genom bri-
stande flit och arbete icke kommer fort i skolan;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
