- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1894 /
216

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 27. 6 juli 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216 IDUN 1894
4
P
H
»
D
a
•Ö »!
H [T1
© ß
•d g
p *
H (fi
P
d- p,
H, U
0: *3
*0
II
Pj .
©
H
U
P
©
A

H
P-
II

*


0
a
»
(B
3
p
»
«
Hanna ej kunde läsa — hennes hjärta krympte
ofta samman af ångest, oeh hon kved sakta.
Hemkomsten var det värsta 1 Korgvagnen
med en liten röd, nött känga fastklämd i
bottnen — de små fingrarnas verk dagen
förut — hade utflyttats i köket — öfver den
hade hon kastat sig — åh!
Men i den tomma, tysta sängkammaren
somnade hon strax och sof, som hon ej gjort
på två långa år. Hon vaknade uthvilad —•
men uppfattade i en sekund allt oeh vände
häftigt hufvudet. Där stod den — tätt bred-
vid — den lilla sängen, som de försummat
flytta bort, — och där ett par glada, blå ögon
kikat mellan spjälorna i förrgår — ännu i
förrgår I — oeh en röst, hvars klang ännu
ljöd i luften — hade sakta skrattat — små
indiantjut af morgonkryhet oeh hjärtefröjd,
medan en mjuk liten kropp försökt krångla
sig öfver det besvärliga räcket för att väcka
mamma, som jämt ville sofva.
Åh Gud — Gud!
Utanför i byn började lifvet ottefriskt som
vanligt. Ett dödsfall var en liten händelse,
men när begrafningen var öfver, så var den
öfver. Det förflutna var skildt för alltid från
det, som hädanefter kunde väntas — det var
klokast att foga sig däruti först som sist.
Fru Knudsen möttes af idel hvardagliga bestyr
därnere på baktrappan — mjölkmannen skrek,
slaktaren vinkade och ropade från sin vagn,
grannfruarna hälsade god morgon oeh pratade
om smörpris oeh stadsfärder. En ny dag,
det var alltsammans — en dag lik alla andra
dagar — det, som skett, var ju en vanlig
händelse — hon — eller någon annan. Detta
— att det var öfver nu — gånget — utan
att göra det minsta, minsta märke — det
var värre än något. Det värkade kylande.
Man vänjer sig vid det, — så har det varit
med oss med, sade grannarna. Hon hatade
denna tanke — att hon kanske — men hon
trodde det icke! — skulle vänja sig vid det
— icke kunna hålla sorgen frisk en gångl
* *
*


Klockan sex om morgonen voro Knudsens
uppe. Hanna kokade kaffet oeh Nils bar
upp kol och ved —- sedan for han till staden,
och Hanna satt en stund och såg efter honom,
tills han försvann bakom tomlotten, där hästarne
betade och gnäggade i morgonluften. Hvad
det var meningslöst att börja på med alla de
hundra hushållsdetaljerna -— diska, tvätta,
sopa rummen, polera spiseln — elda kami-
nen — arbeta sig trött och oförmögen till
någonting — bara för två människor — för
dem själfva. Men någon hade ju att göra
det — ja men — hon, — som hade så
mycket annat!
Det var de gamla tankarna, som döko upp,
och hon kväfde dem strax med ett bittert
rop, ett vredgadt utbrott riktadt mot sig själf —
och så grät hon. Nej — arbeta tills bloden
sprack ut under naglarna, det var just, hvad
hon skulle — hon hatade att se i en bok.
Ibland kunde hon törsta, tills hon nästan
icke höll ut längre — men hon drack icke.
Om och om igen manade hon fram sin lilla
flickas torra, smackande läppar — nej — det
var en riktig lisa att törsta. Och om hon
blefve sjuk! Ja — nog skulle det gå dagar
och nätter om, innan hon sände efter någon
läkare, det vore då säkert.
(Forts.)
Redovisning öfver influtna medel till
Iduns skollofskoloni.
„ (Forts.)
Transport kr. 380:80. L. Ah. 2: 30; Sten B. 1:—;
Emma Andersson, Batum, 7: —; En barnavän 1: —;
Anonym, Kalmar Emmaboda, 2: —; Ella, Bibbi,
Gösta 1: 50; Kaj 1: —; 0. E. j. och G. 2: —; Barn
vän 1:—; J. E. D. 2: —; Olof 1:—; S. B. 5:—;
Kbk 4: —; I. K. 5; —; Några ord från en skolka
teder 6. 60; G—y, Örebro 5: —; Fyra småsyskon,
Forsmark 10: —; Einars minne 10: —; Ingrid,
Märta och Gösta 3: —; Prenumeranter i Trollhät-
tan 20: —: Rhl, Örnsköldsvik 3: —; A. B., Bygdeå
1:30, I., Mellansel 1: —; fröken H. Euqvist, Bil
lingsfors 2: —; J. H. och J. R., Robertsfors bruk,
Bygdeå, 2: —; Lilla Ingeg., Grängesberg 2: —; E—a,
Vesterås 5: —; H. S. G. H. 4: —; Selma och Arne
Mörck, Frånö, 5: —; Lille Axel August, Frövi, 2:
50; S. Ss., Sundsvall 1: —; G. och E , Sandviken,
2; 25; A., Stockholm, 1: —; S. E. G. 3: —. Summa
kr. 506:25.
Hon gled ut och in från verandan och till
köket, där allting stod så blankt och i ord-
ning som i ett kväkarhus, — hon plockade
och strök på bordduken, rättade på böckerna
— blåste på småsakerna — tiden räckte för-
underligt godt till. Så jagades hon ut i sin
öro igen och blef sittande på trappan med
händerna i skötet och sorgsen, slapp blick.
Innehållsförteckning.
Julia Beck; af Claes Lundin (med porträtt). — Rosens lif;
efter Swinburne af Sigrid Elmblad.“— Minnenas skatt; af
Emy. — »Bör kvinnan ha rösträtt?» Londonbref till Idun
frän Anna Fleetwood-Derby. — Madame Carnot; af François
Coupée. — Blått blod ; skiss för Idun af Jane Qernandt. —
Nägra blad ur Helgeandsholmens historia; tecknade för Idun
af Ellen Fries. —- Dåligt lynne; af M. M. — Ur notisboken.
— En moder; en lifsbild från den nya världen, för Idun af
I Hilma Angered Strandberg. (Forts.) Tidsfördrif.
CD
CD
Tiarorarr.
J e
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Kommen hit nu allesamman !
Kring mitt tittskåp bilden ringi
Jag till allmän fröjd och gamman
Nu en stund vill vefva kring.
Se hvad tailor, små och nätta,
Som för eder träda fram!
Mycket vore här berätta,
Om ej minnet kom på skam.
Se hvad skaror af regenter
Och emblemer skådas nu :
Drottningar och presidenter,
Kejsare och kungar ju!
Ifrån söder och från norden,
Ifrån öster och från väst —
Från hvarenda vrå af jorden
Se vi här högboren gäst.
Hvarje tafla har en stämpel
Med fixeradt värde på;
Köp en sådan till exempel
Och man sttax skall äga då:
Talisman, som öfvervinner
Hvarje gräns och stängsel lätt,
Vägen till hvart världshörn finner
Med det sällskap, man den gett. —
Namn man vet på taflan, bara
Man på den en stund får se,
Eljes skulle det väl vara
Riktigt uppåt väggarne
Namnets typer, som man finner,
Blanda se’n på bästa sätt,
Då på nytt man tittskåp vinner,
Där man vefvar fram helt lätt:
Hvad (en gammal, full af spatten),
Bonden af en hästljuf köpt;
Hvari han så när med skatten
Sedan vid sin hemfärd stöpt;
Hvad nog bonden marknadsdagen
Visat sig i Bacchi blod;
Och hvad nog en falsk, förslagen,
Tjufven var, med tunga god;
Ett af kisses smeknamn många
(Många namn har barnet kärt)!
Gammalt mått utaf de långa;
Träd som stormar trotsa lärt ;
Två de värsta pojkfilurer
Man i bygden sett bestämdt;
I hvad dessa två figurer
Lågo med hvarandra jämt;
Säg hvad kokar stundom mamma,
Söt och rar och lockande?
Hvad hon då de små hör stamma,
När hon måttligt vill dem ge;
Fastän tid utplånar spåren
Efter snart sagdt allt man vet,
Tar den efter djupa såren
Dock ej bort — ja, säg mig det!
Säg mig verb — jämt kastet hela:
Presens och imperativ !
Hvad — när kosten råkar fela —
Mången spänner hårdt kring lif;
Hur till ytan synes mången —
Med ett hjärta, vekt som vax;
Hvad helt säkert arma fången
Önskade att blifva strax ;
Halfö, som sitt namn bar gifvit —
Som man vet — åt blodigt krig;
Hvari hvar en arm har blifvit
Buren — ja, tro säkert mig!
Hvad af frost som skalder ständigt
Slösande ju strös omkring;
Hvad en detiktiv behändigt
Vet att lägga till allting;
Hvad den är, som vet att bära
Ringa lott. förnöjd och glad ;
Hyddan sin, den låga, kära,
Han ej byter — emot hvad? —
Nu jag märker att publiken
Börjar bli betänkligt gles;
Omild, hör jag, är kritiken,
Fast jag mig har pratat hes.
L—a.
Charad.
För de många, som här törsta,
Har en källa till mitt första
En gång strömmat i mitt hela,
Fast hon nu har sinat ut.
Och mitt hela har mitt andra
Rund på jorden se’n fått vandra,
Låtit sig åt män’skor dela
I parti och i minut.
F. M. C.
Ifyllningsgåta.
1) Under pellen, 2) i almanackan,
3) på fatet, 4) på ön Hayti, 5) på
vattnet, 6) i munnen.
Begynnelse och slutbokstäfverna bil-
da namnet på hvar sin blomma.
Diamantgåta.
Palindrom.
I din bibel skall du finna
Namnet på en trofast kvinna;
I sitt sätt hon »rättfram» var,
Likt det ord som du nu har.
Skulle ordet än dig fela,
Ej du aomvändt* har mitt hela,
Gåtans lösning står då kvar.
S. L.
Rebus.
et port
Lösningar.
Logogryfen: Sanningen; ingen, geni, niga,
sen (gen), nesa, ans, sin, Asien, aning, ni,
eniga, Agnes, Signe, Annie, Nanni, Ina, Isa^
Gina, Nina, Inga, inne, Ane, Agne, Inge,
gas, agn, Enna, Nansen, is, sinne, anis, sann,
sena.
Oharaden : Majstång.
Charadgåtan : Parasoll.
Cirkelgåtan: 1) Calais, 2) Assisi, 3) Lindau,
4) Durham, 5) EoieÜ8, 6) rektor, 7) Oranje,
8) Nevada — Calderon.
1) Bokstaf, 2) till skydd, 3) främ-
mande adjectiv, vanligt, 4) lärobok, 5)
bedja barnen om, 6) gör lyckan mot
den, som löser denna diamatgåta, 7)
bokstaf. jy- jj T~
Kalla K.
Sifferlogogryfen : Pörte, ölost, tölp, sport,
prest, epos, stör, Eros, Leo, pels, petrolös.
PICOTS TVÄTTPULVER SSE
Öfverträffar alla andra tvättmedel!
Klorfritt!
Praktiskt!
Billigt!
25 guldmedaljer
I Säljes i j-, |- och J kilo-paket med beskrifning å hvarje paket.
! Representant för Sverige: Carl R. Matton, Stockholm.
J Talrika ombud 1 landsorten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1894/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free