Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28. 13 juli 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 1894
H
p
3
A
ne
■s g
p> ^
p w
& Qt
H, «
0: ’S
*0
§:§
p,.
O ^
»1 m
v ©
P N
! 2
± ®
H 3
R* B
s
(B
CD
<1
ÇOo
GO
H—11
eo
oç
A3
I D U N
trig är byggd på den kända skånska legend, hvil-
ken bland andra Friberg behandlat i sin ofta
sjungna ballad, är också utan gensägelse ett af
de bästa och mest underhållande alstren i sin
genre, fylldt af äkta sagostämning och.erbjudande
en väl afvägd omvexling af veka och rörande,
trolska och komiska element. Den nämnda balla-
den sjunges som en slags prolog bakom ridån
före dess uppgång, och de därefter i stycket in-
lagda visorna, baletterna och melodramerna äro
försedda med en stämningsfull musik af Hart-
mann och Gade. Såväl det sagosinne, hvilket vi
väl alla innerst bevara som en dyrbar kvarlefva
från barndomens romantik, liksom örat få alltså
vederbörligen sitt, men först och sist är det ögat,
som firar fest vid åskådandet af »Ljungby horn»,
tack vare den verkligt praktfulla uppsättning, di-
rektionen slösat på densamma. Till de många
vexlande tablåerna har Carl Grabow målat char-
manta dekorationer med äkta svensk medeltids-
färg, och kostymerna äro rika och tidstrogna. De
inlagda baletterna och grupperingarna, troll- och
elfdanser, riddargillen och skördefester — allt går
med glans och lif och bidrager till det angenäma
intrycket af det hela.
Bland rollinnehafvarne må nämnas fröknarna
Hamberg och. Gottschalk, som gåfvo de båda bort-
bytta jungfrurna med ypperlig färg ; den förra den
väna och blida adelsjungfrun, som fostras upp i
trollkullen, men till sist återinsättes i alla sina
mänskliga rättigheter, den senare den vilda bort-
bytingen, trollens dotter. Hr Hagman förtjänar
äfven särskildt en varm eloge för det präktiga
sätt, på hvilket han gaf en af trollsönernas roll,
af hvilken han gjorde en riktig liten karaktärsbit,
som både roade och rörde. I den långa rollistan
företrädde föröfrigt de flesta med heder sina plat-
ser, ehuru ett uppräknande här skulle ta allt för
strängt på utrymmet.
Alla våra vänner i hufvudstaden och de många
från skilda landsändar, som i dessa sommardagar
glädja vårt vackra Stockholm med ett besök, upp-
mana vi att ej försumma ett besök på Djurgårds-
teatern. De skola helt visst ej ångra sig.
Från Iduns läsekrets.
Den sammanhållande kraften.
I lefnadsteckningen öfver fru Betty Linderoth
född Cedergren i mr 23 af Idun, hvilken i sin
helhet utgör en den vackraste predikan för kvin-
nan inom hemmet, vare sig hon är maka eller
dotter däri, fäste sig min uppmärksamhet isyn-
nerhet vid dessa ord i densamma: »Ofta står
bakom den arbetande mannen en trofast, hängif-
ven kvinna, en maka eller moder, som varit den
uppmuntrande, stödjande och sammanhållande
kraften.» Hvilken hög, ädel uppgift ligger icke i
dessa ord utstakad för hvarje kvinna, som här i
lifvet blifvit ställd på sin rätta plats: den att
vårda och öfvervaka det hem, som hennes makes
arbete åt henne förvärfvat! Huru många är det
månne ibland oss, som rätt på allvar fattat denna
sin höga uppgift? Ligger icke mången gång i
öppen dag att det är en alldeles motsatt sådan,
som flere utaf oss sträfva att fylla? Jo, tyvärr
se vi ofta hem, där mannen, bokstafligen taladt,
arbetar i sitt anletes svett, och där det likväl är
som om ingenting förvärfvades: där felas den
sammanhållande kraften! Måtte vi då, alla som
lifvet satt detta kraf uppå, hvar i sin ställning
sträfva efter att inom våra hem blifva denna sam-
manhållande och där så behöfves äfven stödjande
och uppmuntrande kraft 1 Säkert skulle då mån-
gen man blifva, livad nu kanhända icke alltid är
förhållandet, den träget arbetande kraft som för
ett hems bestånd är lika nödvändig som den
förra. Huru vi skola förhålla oss för att fylla
detta vårt kall, det är måhända lättare tänkt än
sagdt och lättare sagdt än gjordt. Men jag hyser
den fasta tro att om vi redligt och på fullt allvar
föresätta oss att, så mycket i vår förmåga står,
fylla denna vår uppgift, så skall hvars och ens
särskilda väg därtill blifva henne utvisad af Den,
som alla goda uppsåt hos oss uppväcker och som
äfven förer dem alla till ett godt slut. Och säkert
är att icke ens en professor, vare sig manlig eller
kvinnlig, vid någon sin framgång kan känna en
ljufvare tillfredsställelse än den en enkel kvinna
erfar, då hon från sin mans läppar får höra dessa
eller liknande ord: »Hade du ej varit den du är,
hade vi i denna stund stått på bar backe!» Och
att rätt många bland dem, som äro satta mannenom
till ena hjälp, undert. inbegripen, måtte förr eller
senare få erfara denna tillfredsställelse, det önskar
och hoppas
Albert. . .
Ingen vuxen svensk kvinna
bland Iduns läsekrets bör saknas med
sitt namn på den vackra adress, som
genom redaktionens försorg öfpersändes
till kronprinsessan Lovisa. Anna år ej
för sent att insända sin lista! Senast
den 16 dennes måste emellertid alla
listor vara oss i handen för att ordnas
och inbindas tillsammans med adressen.
’–ft’iïfiSg-
W
Innehållsförteckning.
Eva Sars Nansen; af M H. (med porträtt). — Gud i na-
turen ; poem af Fanny Chrysänder. — Snobberi ; af Lennart
Hennings. — Nägra blad ur Helgeandsholmens historia ; teck-
nade för Idun af Ellen Fries. (Forts. o. slut). — Om väggens
prydnader; af Nicke Nuck. — Blått blod; skiss för Idun af
Jane Gernandt. (Forts. o. slut.). — Minnenas skatt; af Emy.
(Forts. o. slut). •— Ur notisboken. — För patienceamatörer.
— Teater och musik. — Från Iduns läsekrets : Den samman-
hållande kraften ; af Albert... — Tidsfördrif.
«Mrotikr,
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
För Iduns läsarinnor jag här mig pre-
senterar,
Med önskan i mitt sinne, att jag dem
konvenerar.
Jag mycket har att bjuda på, som nog
att pröfva tål,
Men säg mig, mina damer, han I ner
ver utaf stål?
Kanske att från er barndom ni ännu
ha i minnet
En mängd af dessa sagor, som satte
skräck i sinnet,
Ora varsel, irrbloss, drakar och hufvud-
lösa spöken,
Som vettet skrämt af mången samt dun-
stat bort som röken.
I vårt upplysta tidehvarf man ingen
rädsla har
För spöken. Vid seancer, man dem i
handen tar.
Ja, mycket där man skåda får, och
kommen I blott dit,
Så hoppas jag helt säkert att visa få
mitt nit.
För att ni nu må gissa, hvad jag är
för en gök,
Så vil! jag ge det rådet — i delar
tolf mig sök;
Och vill ni ej fortsätta bekantskapen,
nåväl,
Så vänd mig endast ryggen och sägen
mig farväl.
Skifva, så svarfvad oeh rund.
Hvad den blir som ej fått en blund.
Hvad skridskon bäst glider på.
En kyrkohandbok också.
Snäckformigt vriden krökning.
Sockersmakande lösning.
Önskan att ej bli . . .
Ich bin, du bist, er . . .
För mången ett säkert förderf.
Hvad gubben sig tar — i sitt värf.
Hvad hade den mannen som vann?
Hur räfven rönnbären fann.
Hvad bär indianen som vapen?
Och nu, för att rätt gå på saken,
Mun, icke vidare fager.
Fågel, ej god, om för mager.
Hvad skeppet intar i bamn.
Hvari vännen skurit mitt namn.
Benämning på resande berre.
Hvad jag spelade grannen ett värre.
Titel på Albions son.
Från årets delar ett lå«.
Hvad höres i lindarnes kronor?
Kanonernas dundrande toner.
Namn på en spelande älfva.
Hvad ha i köket vi själfva?
En kunglighetens symbol.
Hvad barnet med jämnmod ej tål.
Nu har jag stött nog i basun,
Men kommer igen — om »Idun»
Det vänligen tillåter mig.
Till dess ett farväl!
G. ig.
Charad.
Sommaren satt
Strålande fager med rosor i hatt
På sin mitt andra, så dag som natt.
I hennes hof
Sjungo småfåglarne gladt hennes lof.
Hvarje mitt första, som fanns i naturen,
Blef som en gärd utaf tacksamhet buren
Till hennes fot;
Och ibland annat mitt hela ock.
Såsom en prydnad i grönskande lock,
Tog den sköna det huldt emot.
F. M. C.
Apoköp.
1—5 — Verb som betecknar ett lyte.
1—4 = Gymnastikterm.
1—3 = Hvad mången ofta är.
1—2 = Interjektion.
Maj.
Aritmogryf.
11 7 10 12 1 6 12 2
5 12 1 8 3 17 17 11
5 11 15 9 7 12 9 5
n 4 20 12 5 8 9 16
23 6 U 19 6 10 11 5
11 8 3 13 14 19 18 1
1 11 5 3 5 16 12 7
6 13 h 8 12 7 7 11
11 5 5 12 4 9 1 13
7 12 20 11 5 10 12 1
12 2 12 1 5 12 7 7
5 11 20 11 1 6 5 9
5 21 16 22 15 6 5 10
10 12 1 11 5 6 3 23
1 3 5 12 8 12 1 10
12 1 7 11 5 10 12 5
5 21 19 21 2 2 11 5
Begynnelsebokstäfvern i bilda en be-
römd författarinnas namn; de vågräta
linierna: 1) Land i Afrika, 2) flod i
Ostindien, 3) mansnamn, 4) ett träd,
5) stat i Nordamerika, 6) stad i Per-
sien, 7) vildblomma, 8) fruntimmers-
namn, 9) järnvägsstation i mellersta
Sverige, 10) köping i Norge, 11) vild-
blomma, 12) stad i Grekland, 13) stad
i Sverige, 14) tämligen allmän kruk-
växt, 15) stor finsk skald, 16) stad i
Baiern, 17) järnvägsstation i Svealand.
Hildegard.
Sifferlogogryf.
7 5 4: Kropp.
5 3 1 : Djur.
7 6 2 1: Verktyg.
1 3 2 6 7 : Egenskap.
3 2 6: Växt.
7 3 8 2 6: Kändt namn inom
vår affärsvärld.
1 3 8 6: Svensk station.
1 23 4 5678: Svensk rätt.
Kalla K.
Lösningar.
Logogryfen: Frimärke; märr, kärr, kär, räf,
Kirre, ref, ek, Erik, Emrik, kif, kräm, mer,
ärr, kräf, ärr, rif, märk, rem, kärf, fri, Krim,
ärm, rim, märke, rik, rike.
Charaden : Russin.
Ifyllningsgåtan: Bellis — reseda. 1) Brud-
par, 2) Eugenie, 3) lungmos, 4) Leogane, 5)
isskrud, 6) strufva.
Diamantgåtan :
K
TAK
TOTAL
KATEKES
KAKOR
LER
S
Palindromen: Rut — tur.
Rebusen: Föret utanför porten är borta.
HÜLTMANS Cacao & Chocolad rekommenderas som den bästa och vitsordas på det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
0:son Gadde, C. J. Ask samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
