Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 37. 14 september 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Ç*É*ÊÉÊtÉËÉ****i
Framåt i striden —
En strid oss värd!
Framåt för friden
Med fridens svärd!
För sannings ära
På sannings stråt,
För kärleks lära
Framåt, framåt.
unga studenter i Köbenhavn, som gick under
namn af »lilla theologicum», och i hvilkcn
utom lian själf, funnos män, hvilkas namn
numera tillhöra de i Danmark mest uppburna
och älskade.
Genom honom erhöll Rödding folkhögskola
ett mer än någonsin väckande inflytande i så-
väl folklig som kristlig riktning. Ty själf hi-
storiker och såsom sådan framstående ’ förfat-
tare, ansåg han en af folkhögskolans största
uppgifter ligga däri, att den skulle väcka ung-
domens lust för ett kraftigt verksamt lif Så-
som ett medel till en sådan väckelse ansåg och
anser han ännu framför allt en god och lef-
vande historisk undervisning, ty denna kan och
bor infora ungdomen i lifvots större uppgifter
och så bilda en motvikt mot ett blott och bart
uppgående i egen ekonomi och i en tankegång
som endast omfattar det egna jaget, men ei
samhället.
Att han ej ensidigt förbisåg äfven andra
medel att rusta landets ungdom till en (md
kamp i lifvet, har hela hans stora lifsverk i
Askov nogsamt utvisat. Ty i en verklig folk-
bildning skall intet försummas af det, som kan
utveckla en mans eller kvinnas anlag och fär-
digheter. Sådan är hans åsikt, Och detta är
j"1’ bekant> ock den uppgift, hvarje rätt
ledd folkhögskola omfattar såsom sin.
1S40 -50 och -60-talen voro i Danmark
upprörda, och särskildt blef den senaste tids-
perioden olyeksbringande för detsamma. Ty
1864 års krig med Tyskland slöts till djup
smärta för danska folket: en del af dess eget
kott och blod slets från dess kropp. »Sön-
derjyIland blef tyskt — Kongeå blef gräns-
lime.
-Rödding folkhögskola, så varmt fosterländskt
präglad, måste ■— för någon tid åtminstone —
stanga sina dörrar. Som med ett slag afbröts
den verksamhet, hvilkcn i trettio år varit till
välsignelse för det land, som mot sin vilja nu
lades under främmande herrar.
Men Schröder och hans mediärare förlorade
ej modet Strax norr om samma å började
ae i två låga, halmtäekta bondhus en ny folk-
högskola, Askovs. Nordsjöns och slättens vin-
dar. svepte öfver de vida fälten och de båda
tarfliga byggnaderna, hvilka icke funno skydd
a platsens enda träd, en gammal ask. Dock
-— med friska tag börjades här ett skolarbete
i samma anda som förr i Rödding, men just
pä grund af den olycka, som tyngde Danmarks
tolk, med oändligt mycket större kraft. Det
var, som om hvarje andens sena spändes för
att rycka upp folket ur dess dofva sorg. Och
allt mer och mer spred sig från de folkhög-
skolor, som „„ uppstodo: Vallekilde, Testrup
!"• fl-> den öfvertygelsen, att danska folket
kunde åter resa sig, endast om hela dess ung-
dom i håg, vilja, och förmåga undfick den ut-
veckling, som endast en allmäntbildande skola
tor vuxna kan skänka. 1 flere tusental ström-
ma sedan dess årligen unga danska män och
kvinnor till dessa, folket allt kärare vordna
skolor. Trettio år ha gått, sedan olyckans da-
gar nodslogo Danmarks friska mod; mer än en
»iolkliogskolegeneration» har sedan Grundtvigs
första tal på Skamlingsbanken besökt ung-
domsskolans salar; och alltjämt komma dc un-
gas skaror till de ställen, där deras föräldrar
ront så kraftig inverkan för lifvet.
—-__________________ G. V. -Modin.
Men ännu «Lrnlla A Pl-n„ :—s • ^
Men ännu skulle Askov ingå i ett nytt skede
Hösten 1879 fördes folkhögskolesaken i Nor-
den ett stort steg framåt: Askovs utvidgade
o khögskola bildades då, en verklig »universi-
tetsutvidgning», ty Askov är numera i sanning
ett folkuniversitet, värdigt sin uppkofsman,
Grundtvigs stora tanke. Här finnas nu om-
nnS tolf lärare, de flesta bosatta invid Askov.
Och hit komma elever från hela norden, från
island, Finland, Amerika.
»®amskolan» är genomförd och har visat
ypperligt resultat. Särskildt hushåll och sär-
skild undervisning i kvinnlig slöjd äro anord-
nade för de kvinnliga eleverna.
i sitt stora och betydelsefulla arbete för
danska folkets höjande har Ludvig Schröder
en hjälp och ett stöd, utan hvilket helt visst
Askov ej vore den plats, vi lärt oss älska.
’ al har han vid sin sida många bepröfvade
vanner och framstående lärareförmågor. Men
den som gör Askov till mer än en skola, till
ett hem, där man känner hemmets värme och
trefnad, där man påverkas af en ädel tanke-
gångs djupa inflytande, det är Schröders rikt
begåfvade och stilla och trofasta hustru, fru
Charlotte Schröder, född Wagner. Hon är
don varma medelpunkten; från henne utstrålar
alltid denna innerliga moderlighet, som kom-
mer skolans elever att anse Askov som ett
hem för deras hjärtan. Blid och lugn, glad
och fryntlig, men dock med högrest värdighet
tager hon sig an allt och alla. Hon har va-
rit, som sagdt, en moder ej blott för sin egen
talrika barnskara, utan ock för de otaliga som
under årens lopp vistats på Askov — cn’ äkta
»dansk» moder, som med kärlek och vaket in-
tresse följer Danmarks barn och glädes öfver
deras framgång, deras sträfvan i lifvet till
Danmarks gagn och ära. Men hon är dess-
utom en kvinna, genomglödgad af en stark och
orubblig kristen tro och tillhörande den grundt-
! vigska riktning, hvilken i hög grad visat sig
I maktig att värma sina vänner för människolif-
vets högre uppgifter och att reformerande in-
i *T1Pa * lifvets — ej minst hemlifvets — alla
större och smärre förhållanden.
Detta visar sig äfven i fru Schröders hem.
Hennes hushåll, bestående af ett par hundra
personer och en mängd tjänare, går lugnt, och
gladt; alla sträfva af bästa förmåga att fylla
_en uppgift, som den ädla husmodern ålagt
dem. Ty liksom sin man besitter fru Schröder
en sällsynt organisationsförmåga; hon har god
blick för människor och förstår anvisa cn hvar
ians rätta plats. Och hon besitter en viss
storslagenhet ej minst däri, att hon på sitt sätt
kan öfverse med småsaker Samt fästa vikten
vid det väsentliga, det stora hela — en konst
den tyvärr få husmödrar äga.
En viss häftig lidelsefullhet kan emellertid
understundom bryta fram hos henne och liksom
med ens rycka henne ur det blida lugnet Det
är, när någon af de idéer anfalles, hvilka så att
säga uppbära hela hennes lif. Som en lejoninna
kampar hon då för sin sak. Och en livar,
man eller kvinna, sofai af varmt och ärligt
hjarta ägnat sitt lif och sin kraft åt folkhög-
skolans och folkupplysningens stora sak, vet af
erfarenhet, hvad det vill säga att kämpa mot
småsinne, förtal och afund.
Mangen har i fru Schröder sett en kvinna
at mera »gammaldags» åsikter, enär hennes
verksamhet ägnats hemmet, det mindre privat;
eller det stora skolhemmet, Hennes fordrar
pä kvinnan är den, att hon först och främsl
skall val fylla den speciella bestämmelse, som
kvinnligheten ålägger henne: vara god maka
moder, tjauarinna, uppfostrarinna samt i kraft
just af sina kvinnliga egenskaper vara mannens
sanna hjälp och stöd i råd och dåd. Men hon
ar på samma gång genomträngd af många af
( e ideer, hvilka förfäktas af »kvinnosakens» för-
kämpar. Hon känner t. ex. starkt ansvar gent
emot sina döttrar; ty hon anser, att en moder
begatt . ett brott, om hon uppfostrar sin dotter
att, bli »sin mans dyrbaraste lyxartikel»- hon
vill, att denna dotter skall bli en nyttig ’mod-
em af samhället, och därför skall hon i tid
lära sig arbeta; hon skall få utveckla alla sina
anlag vare sig dessa ligga åt det praktiska,
intellektuela eller estetiska.
Dessa sina åsikter har hon själf förverkligat
ty hennes döttrar hafva ett eller annat år måst
sasom tjänarinnor vistas i goda hem: »man blir
Ij dng en god husmoder, utan att man verkligen
förstår en tjänares ställning,» brukar hon säga.
Men dessa hennes döttrar äro dessutom väl
hemmastadda i musik och sång, teckning m. fl.
talanger, som känneteckna den bildade kvinnan.
fru Schröder förfäktar vidare med stor värme
den gifta kvinnans rätt att äga laglig myndig-
het öfver det gemensamma boet, att mannen
icke utan hennes samtycke bör få gå i borgen
o. s. v. Kort sagdt: hon kräfver af den gifta
kvinnan, att denna i allo skall vara mannen
en värdig medarbeterska, lians like i verkli«
bddning. Själf besitter fru Schröder denna
senare; de uppsatser och skildringar af hennes
penna, hvilka ibland synas i danska pressen
vittna därom.
En s. k. »fremskridtskvinde » yttrade cn gång
om henne:
...»Fru Schröder... ja, hvad skall man
egentligen säga om henne annat, än att hon är
sin mans hustru.»
Dessa ord, hvilka i den talandes mun inne-
buro ett »modernt» förakt, är för mig ett he-
dersomnämnande. Ty att fullt ut kunna vara
sin mans hustru» är ej en ringa sak, åtmin-
stone för den, som häri ser en allvarlig upp-
gift, och särskildt när mannen är högt begåf-
vad och ställd i en lifsverksamhet, som af hu-
strun kräfver sympati, förståelse och äfven di-
rekt medarbete. Den kvinna, som fyller de
fordringar, hvilka en sådan Iifsställning med-
för, tillhör ej de vanliga. Hon står som ett
mönster för inånga af sitt kön.
En sådan kvinna är Charlotte Schröder.
De yttre dragen i hennes lifshistoria äro i
I det hela enkla. Hon är född den 29 septem-
ber 1844 och tillhör en gammal militärsläkt.
I rak Unie härstammar hon äfven från Luther,
ocli i arf inom familjen går ännu ett litet emal-
jeradt kors, som tillhört Luthers dotter Mag-
dalena.
Hennes farfar var den kände ocli vördade
öfverste Wagner; äfven hennes far var öfverste
och ansedd officer; hennes bröder, öfverstelöjt-
nant och kyrkoherde Wagner, äro båda fram-
stående män. Vid sexton års ålder blef hon
förlofvad med Ludvig Schröder, och den 27
september 1862 stod brölloppet. Med sin man
deltog hon i arbetet vid Rödding, där under
kriget 1864 fienden en natt omringade linset och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
