Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 45. 9 november 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 I D U N 1894
Illusioner äro lärpenningar, som vi betala vår jordiska skröplighet; idealer
äro förskott, som vi lyfta på vårt himmelska arf.
Oerolc.
»V*******#*******#*************’*#*****************#**’****#*****#******’**********#************
bliekligt ocli träffande samt utmärkt för cn
smidig artighet, som angaf världsdamen — men
utbildad ej endast i nya världens luft.
Mrs Sewall är doek mer än världsdam. Hon
är en af Amerikas rikast begåfvade kvinnor,
med omfattande och grundliga kunskaper, glän-
sande talförmåga, stor erfarenhet i allmänna
företag, kännare i frågor rörande kvinnlig upp-
fostran. Mer än något annat amerikanskt
kvinnonamn är hennes förenadt med nationela
organisationer, och hennes makalösa exekutiva
talang har gjort henne ryktbar äfven utom
Förenta staterna. Hon är född ledare, ett sant
fältherreämne, och af instinkt och val har hon
hängifvit sig åt publika ärenden, hvilka om-
fatta de mångas intressen.
Född i Wisconsin af ny-engländiska för-
äldrar, är hon till sin karaktär en »väster»-
kvinna, — och detta vill i allmänhet säga att
besitta viljekraft, beslutsamhet, arbetsförmåga
och frisinthet i uppfattningen. Sedan hon 1867
utexaminerats med beröm från Nordvästerns
universitet i Evanston, Illinois, undervisade hon
några år i skolor, blef sedan efter hand före-
ståndarinna för högskolor i Michigan, Franklin
etc. samt hamnade slutligen i Indianapolis,
staten Indiana, där hon 1880 gifte sig med
Theodor Sewall, en framstående lärare.
Här har hennes hem alltsedan varit. Här-
ifrån har hennes rykte gått ut öfver Amerika
och längre, ty vidsträckta europeiska resor ha
bragt mrs Sevall samman med en mängd kän-
da personligheter, och hon har öfverallt gjort
sig gällande genom sitt ljusa hufvud, sina sä-
kert gripna uppslag till sammanslutningar och
sina friska, frigjorda idéer.
Bästa frukterna af sitt oemotsägliga snille
nedlägger May Sewall tvifvelsutan i sitt lifs-
verk: Indianapolis klassiska flickskola, öppnad
af de båda makarna år 1883, och hvilken re-
dan vunnit ett storartadt anseende. Hess upp-
gift är dels att grundligt förbereda flickor till
direkt inträde vid universiteten, dels att för-
skaffa dem, som icke kunna genomgå sådana,
tillfälle till högre klassiska kurser, än hvad
som i allmänhet bestås i skolor och seminarier.
Den går ut på att harmoniskt utveckla den
unga kvinnan, och icke blott grekiska och tri-
gonometri, utan äfven gymnastik, fäktning, dans
och ettikettspörsmål stå på programmet. Konst,
föreläsningar, literatur och verklig livila intaga
framstående platser. Bredvid skolhuset reser
sig en storartad boning, där de unga, om så
önskas, kunna få sitt hem, och där en s. k.
»governess» leder deras privata lif samt mrs
Sewall själf öfvervakar det hela. Lördags-
kvällar skänker hon eleverna sin tid till sam-
tal i literära ämnen, och söndagsaftnar tagas
sådana från de olika predikningar, som åhörts
under dagen, och man tillämpar religionen på
samhälls- och hvardagslifvets problem.
Mrs Sewalls eget ämne är högre literatur
och retorik. Kvinnliga lärare med akademiska
examina och erfarenheter användas till allra
största delen.
Men det är dock icke såsom lärarinna jag
förnämligast önskat göra May Sewall bekant
för svenska kvinnor. Hennes inflytande och
verksamhet sträcka sig — som ofvan sagts
— vida utom skolrummet. Tron på kvinnans
rätt till högre uppfostran och till större andel
af den ära och penningvinst, som kan fås ge-
nom yrkes- och affärsverksamhet och genom
tillträde till allehanda befattningar och publika
rättigheter, närdes redan i hennes barndom.
I tjugu år har hon varit en stark och värde-
full bundsförvandt till hvarje rörelse, som tjä-
nat att främja kvinnosaken. Och som dessa
kvinnosaksrörelser i Förenta Staterna öfver-
fiijda och svälla af intensiv lifaktighet, så för-
stås lätt, att hvarje minut af hennes lif är
dyrbar och hennes brefväxling oerhörd. Hon
har varit ordförande i Nationella kvinnoröst-
rättsföreningens verkställande komité, ett makt-
påliggande åliggande, hon var en af de kraf-
tigaste befrämjarna af det internationella Kvin-
nokonsilium, som samlades i Washington 1888,
och i hennes hjärna föddes tanken att stad-
fästa dess inflytande genom stående internatio-
nella och nationella kvinnokoncilier. Hon val-
des sedermera till president för dessa. I ota-
liga andra föreningar och klubbar är hon dess-
utom president eller medlem. T. ex. »Natio-
nella kvinnoklubbsföreningen», »Föreningen för
kvinnosakens befrämjande», »Amerikas histo-
riska sällskap», »Sorosis», akademiska förenin
gar, konstföreningar, kvinnoblubbar och lokala
rösträttsföreningar, hvilkas namn kunde fylla
en half spalt. Delegerad till kvinnokongressen
i Paris 1889, höll hon där ett föredrag på
franska, hvars vältalighet framkallade höga lof-
ord af Jules Simon och andra, och hon kal-
lades sedermera till ledamot af »L’Union In-
ternationale des Sciences et des Arts» där-
städes.
Af guvernören öfver staten Indiana utnämn-
des hon till komtnissionär vid världsutställnin-
gen i Chicago, men tog ieke egentlig del i
detaljarbetet som sådan, emedan hennes mål
var ett annat. »Människorna intressera mig
mer än tingen,» yttrade hon en gång i fjol somras
— »jag valde att lefva med hela min själ i
kongressalarna.» Såsom ordförande vid den
»Världskongress af representativa kvinnor»,livars
tillkomst hon haft så stor del uti, visade hon
äfven detta tillfullo. Aret innan utställningen
företog hon en resa genom Europa, i ändamål
att förklara för gamla världens kvinnor kon-
gressens omfång och betydelse. I Berlin höll
hon många sammankomster med framstående
damer, i Hamburg förunnades hon en timmes
audiens hos kejsarinnan Fredrik, hvilken myc-
ket intresserade sig för planen, i Bryssel ta-
lade hon offentligt och likaledes i Paris, där
hon åhördes af ett stort antal ledande män och
krinnor. Detta hennes tal genomgick pressen
i Ryssland, England, Italien och Frankrike.
Och när målet hunnits och den märkliga
veckan 15—21 maj var inne, visade hon sig i
hela sin styrka såsom ledare. Den ypperliga
sammanhållningen inom Chicagos kvinnokongress
kan till stor del tillskrifvas hennes energiska
och inspirerande anda, hvilken tyckes vara alle-
städes närvarande. Hon tycktes fylla alla luc-
kor med sin kvicka, gripande vältalighet och
sin humana personlighet. I sin gröna, korta
reformdräkt dök hon upp här och livar på de
olika platformerna, höll publiken vid godt lynne
och räddade situationen mångenstädes genom
sin opartiskhet och sin snabba uppfattning.
Mrs Sewalls publika arbete är således med
ett ord främjandet af sammanslutning bland
kvinnor, försoningen af skilda intressen, byg-
gandet af gemensam grund. Hon har en för
amerikanare sällsynt vid syn på tingen och för-
hållandena, hennes verksamma själ omfattar så
att säga det stora hela i dess vidsträcktaste
betydelse. I motsats mot en så stor del af
förkämparna för kvinnans sociala rättigheter
och högre uppfostran, äger hon denna ljusa,
stora, fria blick, som uppfattar det hela och
ej endast delar af det hela. Hon är fördoms-
fri i ovanlig grad, hon vill icke omskapa åsik-
ter och karaktärer efter sina egna, utan hon
vill ha fram det individuela hos hvar och en,
och hennes lifsidé är att få dessa lefvande
krafter att verka samman: d. v. s. med full
kännedom och uppskattning af hvarandra. Hon
betonar, att hennes afsikt med det stora, enande
bandet kvinnor emellan visst icke är att göra
kvinnor lika, utan att tvärtom låta olika åskåd-
ningar, anlag, lynnen och begåfningar komplet-
tera hvarandra. Liksom för henne bokstafven
betyder intet, där andan kan fås, så är natn-
naliteten likgiltig, tillfälligheter såsom yttre egen-
domligheter aldrig hinder, tvärtom — människan
allt ! Hon var under utställningssommaren en out-
tröttlig påpekare för sitt lands kvinnor af främ-
lingarnas många fördelaktiga sidor gentemot
svagheter hos dem själfva, — en idkelig ned-
brytare af ensidig nationalitetskänsla. Dock
uttrycker hon i ett föredrag sin tro om den
blifvande amerikanen (och naturligtvis äfven
amerikanskan) sålunda:
»Då den slutlige amerikanen är färdig, skall
han framstå som frukten af den märkligaste
sammansmältning af folkracer, som historien
känner. Han kommer att äga vikingens djärf-
het, teutonens filosofiska djup, saxonens sunda
förstånd,- spanjorens värdighet, mildrad af frans-
mannens graciösa lifligliet. Han kommer att
behålla sitt puritanska samvete, men det kom-
mer att beklädas med italienarens yttre blid-
het och paras med italienarens underliggande,
vulkaniska eld.»
Mrs Sewall är en eftersökt och trägen före-
läsare i literära, sociala, uppfostrings- och re-
formämnen. Bland numren på hennes program
finna vi: »De skandinaviska moderna novel-
listerna». Men bäst är.hon, då hon extem-
porerar. Hon behärskar fullständigt sitt ämne,
är klar, hur långt hon än vågar sig ut, och
därtill egendomligt vältalig. Hennes konversa-
tion är lätt och lysande, kanske är hon star-
kast, där det gäller att fyndigt fatta och be-
svara en poäng. Hon är en varm vän och en
högst ädelmodig motståndare. Hennes literära
stil är förträfflig, individuel, klar, kraftig och
rask, ehuru hennes arbeten äro svåra att ka-
talogisera, all den stund de mest bestå af pam-
fletter, tidningsledare, korrespondenser och adres-
ser i olika ämnen. För närvarande är hon
sysselsatt med en historisk resumé öfver kvinno-
kongressen.
Kanske finnes ingen bättre representant för
den moderna — låt oss säga: amerikanska -—-
kvinnan med sin makalösa kretsgång af göro-
mål och plikter. Mrs Sewall är förkroppsli-
gandet af tidens praktiska idéer. Hon är en
utmärkt husmor, som tillser sitt hems minsta
detaljer, och hemligheten till hennes fenome-
nala framgång och arbetsförmåga torde till stor
del vara att söka i det strängt systematiska i
alla hennes företag, små och stora. Hon tar
en pedantisk vård om sin hälsa. Som nygift
uppfostrade hon sig till en fullkomlig husmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
