Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 45. 9 november 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[DUN 36a
1894
som en galning, när han fått sig några
glas . . . Jag vill inte gä i borgen för, att
han var nykter, men det var skada, att han
skulle sätta till lifvet på kuppen.»
Lydia Lothigius stod bara och såg och
såg; hon sade intet — hon värjde Big endast
för smekningen af ett par stora, fylliga hän-
der — och då man i det samma ropade på
henne från det inre af våningen, lämnade
hon rummet utan ett ord.
När doktor Ström dagen därpå kom till
konsulns — elakheten påstod i frack och
hvit halsduk — och framförde sitt friare-
ärende till flickans far, var det ingen ände
på moderns förtjusning och faderns belåten-
het, men då Lydia kallades, kom hon blek
och sluten, och blek och sluten sade hon sitt
»nej» — ett »nej», som icke lät sig påver-
kas af böner och ej heller af förnuftigt tal.
Hon afgaf intet skäl för sin vägran. Om hon
hade en orsak, var den för henne ensam,
men i den blick, som hon lyfte mot doktorn,
låg det något, som han aldrig förr sett i
dessa ögon, och som han inte förstod.
Hur skulle han kunna fatta, att ett bjärta
kan förvandlas, därför att det mister en illu-
sion?
Tio julklappsidéer.
Prisbelönade bland de insända bidragen till
»Iduns julklappsbasar».
Visserligen har ej heller i år julklapps-
täflingen lämnat några allt för remarkabla
resultat, trots den delvis nya och lockande
form, vi sökt välja för densamma. Ett och
annat torde dock vara af värde, och af detta
ha vi, i samråd med sakförståndiga damer,
utvalt de tio beskrifningar, som här nedan
nu skola meddelas, och hvilkas insändare äga
att, efter anmälan å vår byrå, lyfta de ut-
fäsla prisen.
I.
I hvarje äkta svenskt Jiem, som vill göra anspråk
på att vara sant fosterlandsälskande, bör finnas
en svensk flagga i en eller annan form t. ex. som
soffdyna, väggprydnad eller dylikt. En sådan soff-
dyna göres af Handarbetets vänners kläde. Det
blåa klädet tages i lämplig storlek, dock ej mer
än 45 cm. långt och 30 cm. bredt. Däröfver läg-
ges ett 8 cm. bredt kors af gult kläde, som invi-
kes på kanterna. Unionsmärket sys i naturliga
färger med chattérsöm. Dynan stoppas med dun,
fodras med gult siden och omgifves med gul ylle-
kordong, som i ena hörnet knytes i många yglor
och två ändar slutande med drejade tofsar. Vägg-
prydnadcn göres lika stor, men af siden i stället
för kläde. Unionsmärket broderas på samma sätt.
Fodret af gult siden. Flaggan fästes med en gul
och en blå silkeskordong vid en 60 cm. lång po-
lerad käpp och anbringas på en vägg såsom dra-
peri vid en tafla eller dylikt.
Clasa.
II.
Originella arbeten af gammalt handskskinn. Med an-
ledning af den af redaktionen utlysta »täflan för
beskrifning på verkligt trefliga, nya och originella
handarbeten», vill jag försöka beskrifva ett lika
lätt som billigt och ovanligt arbete, användbart
till prydnad kring hyllor, bord, dukar och mattor
eller till gammaldags stolar. Materialerna äro gamla
handskar och litet tvinnadt, mörkt bomullsgarn.
Handskarne tvättas, om så behöfs, klippas i små
4 cm. långa och 1 cm. breda lappar, med en liten
skåra (*/, cm. lång) i hvardera ändan . Till matt
bårder eller stolgarnityr lägger man upp 28 maskor;
stickar så en maska, lägger den lilla handskbiten
emellan, stickar åter 1 maska och viker fram den-
halfva delen af handskbiten. På detta sätt fort-
sätter man, tills hvarfvet är färdigt, stickar då två
släta hvarf, så åter ett hvarf med skinnlappar
o. s. v., tills bården år så lång man behöfver den.
Man sorterar lapparne i schatteringar, så att de
mörka färgerna komma på den ena sidan af bår-
den och de ljusa på den andra.
Till hyllor och bord tager arbetet sig bäst ut
såsom spetsiga uddar. För att forma en sådan
udd går man till väga på följande sätt:
Man lägger upp 3 maskor, stickar in en svart
skinnlapp, stickar 2 stickor, ökar på 3:dje stickan
1 maska på hvarje yttersida, stickar så in 2 svarta
lappar, stickar 2 stickor, ökar på den 3:dje 1 maska
1 hvarje ytterkant, slickar in 3 svarta lappar, stic-
kar 3 stickor, ökar på den 4:de 2 i hvarje ytter-
kant, lägger in 2 svarta lappar, 1 ljus och så åter
2 svarta. Stickar 3 stickor, ökar på den 4:de åter
2 i hvar ytterkant, lägger in 2 svarta lappar, 3
ljusa och så å nyo 2 svaria o. s. v. tills udden
fått önskad storlek. Efter 5:te hvarfvet med skinn-
lappar ökas på hvar sticka blott en maska i hvarje
ytterkant. De 2 svarta lapparne på yttersidorna
kanta uddan hela vägen, och mellan dem måste
de ljusare färgerna bestämmas efter egen smak.
Jag brukar ordna färgerna så, att de ljusa komma
nedåt och de mörka uppåt — alltid omgifna af
den 2 lappar breda svarta kanten. Udden afslutas
medels en af lint klippta skinnremsor tillverkad
tofs, hvilken fästes i dess spets, så att den hän-
ger ledigt. Alla uddarne förenas medels ett par
hvarf skinnlappar, hvilka bilda en mörk kant.
För att underlätta stickningen klipper man en liten
urhålkning på midten af skinnlappen (på båda dess
yttersidor), hvarigenom det blir lättare att vika
öfver lappen och svänger den, så att rätsidan af
skinnet kommer på samma sida, hvilket dock en-
dast behöfver iakttagas, då man stickar uddar.
Färdigt liknar arbetet närmast ett egendomligt,
mångfärgadt skinn.
En liten udd är medsänd som prof till redak-
tionen och kan på Iduns byrå få tagas i betrak-
tande af dem, som intressera sig därför, och ön-
skar jag, att det enkla arbelet måtte vinna bifall.
Friherrinnan E. R.
III.
Rainers piano-stol. Vid ett besök, som jag gjorde
i våras i den numera aflidne Tirolersångaren Rai-
ners hotell vid Aachensee i Tirol, såg jag en
pianostol, hvilken på grund af sin enkelhet, men
originalitet slog an på mig, och jag beslöt att
genom »Iduns julklappstäfling» låta andra dödliga,
hvilka ej som jag åtnjutit »hotell Rainers» gäst-
frihet, få bli i tillfälle att taga efter den vackra
idéen.
Själfva stolen var en ekbänk, just lik de bän-
kar, som nu äro moderna hos oss, och stor nog
för två personer att sitta på; kudden var broderad
på grå linnestramalj med rödt Hamburgergarn ;
mönster: en Tirolervisa med noter till; om jag
ej missminner mig, var det den bekanta visan :
»Nirgends ist es mir so wohl, wie in den Rergen
von Tirol». Jag skulle nu vilja föreslå, att man
toge någon svensk folkvisa och sydde första tak-
terna däraf. Man broderar först de 5 notlinierna
så noter, bågar, pauser m. m. och till sist orden,
hvilka böra sitta rätt under sina noter. Broderiet
utföres i korsstygn, hvarvid orden sys i skrifstil.
Bänken lämpar sig äfven framför salsorglar,
men bör man då naturligtvis välja en psalm så-
som mönster: Vår Gud är oss en väldig borg t. ex.
Kudden kantas med yllekordonger, hvilka på
smalsidorna knytas till rosetter och förses med
toffsar. Vill man göra kudden finare, tager man
hvit yllestramalj och syr med svart garn.
Bredden på kudden färdig är 32 cm., längden
70 cm. Lisa.
(Forts.)
I mycken frihet mycken villfarelse; dock viss
är pliktens trånga stigl
Schüler.
I de sår, som plikten tillfogar, gömmes ock det
balsam, som helar dem.
Feuchtersieben.
ty
Konst och literatur.
Carl Larson, vår celebre konstnär, har i Theodor
Blanchs’ konstsalong öppnat en utställning, hvil-
ken är af synnerligt intresse, och som ingen konst-
vän bör försumma att besöka, helst som det är
rätt längesedan konstnären hade en egen samlad
utställning och det nog på grund af det vidlyftiga
dekoreringsarbete, han fått det ärofulla uppdraget
att verkställa i Nationalmuseum, torde dröja rätt
länge, innan han får tid att måla något för en
ny utställning. — Genast vid inträdet stannar
blicken vid en stor duk på fondväggen, framstäl-
lande konstnärens familj utanför sommarbostället.
Det är en präktig tafla, i hvilken det ligger något
så gladt och hjärtligt, på samma gång konstnärens
skämtsamma lynne äfven här fått leka in, i det
han låtit göra ramen till taflan så, att en träslå
går tvärs öfver nedra delen af målningen, så att
det ser ut, som om den ena pojken hängde öf-
ver sagda träslå. C. L. målar ofta de sina, och
det synes då alltid, alt han går till verket med
kärlek. Hjärtlighet är ock det genomgående dra-
get i nästan allt, hvad konstnären skapar, vare sig
det gäller att måla ett porträtt, ett landskap eller
en naturstämning. Karaktäristiken i porträtten
verkar synnerligen öfvertygande på åskådaren,
äfven om denne ej alls känner föremålet i fråga.
I tekniskt hänseende står C. L. som bekant långt
framom de allra flesta af våra nu lefvande ar-
tister. Så väl i teckningen som i färgbehandlingen
är han mästare. När han roar sig att experimen-
tera med färger, lyckas han nästan alltid, och det
hela blir helt naturligt. Se t. ex. på den stora
oljefärgstaflan »Ulf i aftonsol». Här har konst-
nären fråssat i den röda färgen — idel rödt i
rödt och dock så naturligt och helgjutet. En för-
träfflig tafla är också »De sista solstrålarne», den
stora duk, som var sänd till Chicagoutställningen.
Akvarellerna äro synnerligen läckra. Bland dem
märkas särskildt de båda porträtten af fru Pontus
Fürstenberg och hofrättsrådinnan V. v. S. På utställ-
ningen finner man också konstnärens fina och
genialiskt utförda lavyrteckningar till Viktor Ryd-
bergs »Singoalla», som till julen utkommer i en
praktupplaga på Albert Bonniers förlag. Slutligen
utställer C. L. en hel del namnsdags- och födelse-
dagsgratulationer, i hvilka man finner skämt och
humor parad med satir och den godmodigaste
hjärtlighet. Utställningen torde i sin helhet få
räknas till en af de intressantaste vi på sista ti-
den haft härstädes.
Af Snoilskys »Svenska Bilder» med teckningar af
Albert Edelfelt har förläggaren, hr Hugo Geber,
nu utsändt häftena 3 och 4 i ett dubbelhäfte. Vi
kunna här endast hänvisa till hvad vi förut sagt
om de båda första häftena af detta förträffliga
praktverk och vilja endast tillägga, att det nu ut-
komna dubbelhäftet i intet afseende står efter
sina föregångare.
Ur notisboken.
Rysslands nya kejsarinna. Den 2 dennes
vexlade tsar Nikolaus och prinsessan Alix ringar.
Några dagar efter tsar Alexanders jordfästning
äger förmälningen rum.
Ett kejserligt manifest af följande lydelse har
utfärdats:
»I dag den 2 november har vår trolofvade mot
tagit den heliga smörjelsen enligt ortodox ritus
till vår och hela Rysslands tillfredsställelse. Vår
K
ÜI
O
10
= J4
:0
«2 «Z»
- S-4
•o JS
■o C
® tu
E £
I-Is
:o
E, “
ss. JS TS
rt (fl 3
— v _>
II)
H
M
U
T-l j T|/r I (Qualité Inghilterra) härstädes lagrad sedan 1891. Vid un- K. A. Nydahl & C:0
y*Ç) Tl VI IVI Q PÇQ SCS dersökning af handelskemisten befunnen, enl. intyg, fullgod. ––– - –
»A CX AAXX A1Å1XI kJC/vJLl/v Garanteras utmärkt. Pris kr. 1: 25 pr but. Finnes endast hos
pr 1
Stockholm, 2 Stureplan 2
Elks- och Allm. telefon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
