- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1894 /
366

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 46. 16 november 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■ ü Kärleken är icke bunden af tiden; han knoppas, blommar och sätter frukt
i ett enda gynsamt ögonblick.
Körner.
kvinnliga ärestoder.
prisbelönad; Amanda Johansson, Sthlm; Lina
Jonn, Lund, pris för särdeles vackra och ar-
tistiskt tagna förstoringar; Leverin & C:o samt
Lindbergs reproduktionsatelier, båda prisbelönta
stockholmsfirmor med kvinnliga föreståndare;
Maria Lundbäck, Uddevalla; Hulda Löthman,
Sthlm, prisbelönt; Anna Nordlöw, Gefle; Anna
Ollson, Karlstad; Olga Rinman, Göteborg;
Hanna Rutbäck och Henny Tegström, Luleå;
R. Sjöman & C:o, Sthlm; till denna afdelning
få äfven räknas Eva Lundqvist, Anne Ch.
Sjöberg samt Amy Stavenow, samtliga i Stock-
holm utöfvare af retuchering i färger på foto-
grafier. Samtliga härofvan nämnda namn re-
presentera porträttfirmor med undantag af Lind-
bergs reproduktionsatelier, hvilken, som namnet
anger, gjort till sin uppgift reproduktion af
konstverk o. s. v. och i hvilket fack denna
affär intager en erkändt framstående plats.
Rland de kvinnliga amatörerna är det emel-
lertid om vi nu frånräkna kronprinsessan
— i synnerhet en, som gör sig bemärkt och
hvilken redan länge inom fackkretsar burit
namn om sig att vara vårt lands kanske allra
förnämsta kvinnliga amatörfotograf. Och när
Idun som ett apropos till den fotografiska ut-
ställningen önskade bringa bilden af någon
skicklig privatutöfverska af den vackra konsten,
var det representativa namnet gifvet. Dokto-
rinnan Anna Jacobson har äfven på den på-
gående utställningen eröfrat ett hederspris, en
elegant handkamera. Fru Jacobson, hvars in-
tagande bild vi presentera våra läsarinnor, är
född i hufvudstaden, och hennes flicknamn är
Lethin. Sedan år 1880 är hon maka till den
särskildt som skicklig massör bekante lifmedicus
Emil Jacobson i Stockholm. Som sagdt en af
våra mest intresserade amatörer, företrädes fru
Jacobson på utställningen med fotografier på
papper, förtjusande landskap från Stockholms-
trakten och Loka, samt en förstoring, vidare
transparenta glasbilder, vyer från Norge m. m.,
i den Adelsköldska montern och till slut ett
stort antal stereoskopbilder pä glas.
Kvinnliga pristagare bland amatörerna (diplom)
äro dessutom: fru H. Ekman, f. Richter, Gö-
teborg; fru Helfrid Gillberg, Stockholm; fru
Maria Peterson, Göteborg. En rättmätig upp-
märksamhet ha äfven fröken Anna Scheeles
interiörer och vyer tilldragit sig.
Som vi finna, utgöres mer än 25 procent af
deltagarne i utställningen af damer. Faktum
är äfven, att man i Sverige finner ett relativt
betydligt större antal kvinnliga utöfvare af foto-
grafikonsten än i något annat land, och detta
gäller såväl amatörer som fotografer. Ej ens
i Norge och .Danmark användas kvinnliga biträ-
den i de fotografiska affärerna i den stora ut-
sträckning som här hemma.
Det är med stor tillfredsställelse vi kunna
konstatera, att det kvinnliga elementets represen-
tanter haft all heder af den del de äga i
denna den första svenska fotografiutställningen.
A. R.
ms>
Ordningskärlek för till rättskärlek, sanningskär-
lek leder på tusen vägar till sanningen! Ordning,
rättsinnighet, sanning — I gören det goda till det
bästa. Laeater.
Till drottningen af Rumänien vid
hennes silfverbröllop, 15 nov. 1894.
g-jse—i
’jTFy’ràn höga norden, där furuskogen
Står evigt grön invid snöhöljdt fjäll
Ocli necken höjer ur strida elfven
Sin stilla klagan i sommarkväll,
Må hyllningsgärden, om än så enkel
Dock nå Rumäniens silfverbrud
Den dag, då skaror kring henne samlas
Och landet klädt sig i högtidsskrud.
En gång, Furstinna, du gästat borgen,
Där nordens drottning sitt bo har fäst,
Och varm från henne i dag går bönen
För kungaparet i Bukarest.
Men icke blott inom kungaborgen
Ditt namn står ristadt på hjärtats blad,
Ty känd och älskad är Carmen Sylv.a
I svenska hemmen — på land, i stad.
Må friska rosor beständigt dofta
Omkring Sinaia i nyfödd prakt
Och sången klinga som förr därinne
Och glädjen hålla kring borgen vakt!
Må folk och konung alltmer förenas
Och landet blomstra i ostörd fred,
Och så från himmelens öppna fönster
Blott ny välsignelse strömma ned!
Ja, må Rumäniens rike växa
I makt och storhet från år till år,
Och må dess drottning däröfver glädjas,
Ännu med glänsande silfverhår!
Och hennes namn, må det evigt stråla
I oförgänglig och härlig glans,
När sist åt henne ock skall beskäras
En aldrig vissnande brölloppskrans !
L. S.

*


Ofvanstående vackra dikt till den rumäniska
drottningen-diktarinnan pä hennes silfverbröllops-
dag, hvilken Idun välvilligt satts i tillfälle att
publicera, bar i dessa dagar af rumäniske gene-
ralkonsuln i Stockholm Fredric Möller afsändts
till silfverbruden som en hyllning från det henne
kära nordiska landet. En stor portfölj med pär-
mar af röd maroquin, rikt konstförgylda och med
monogram och krona i lädermosaik, omsluter
dikten, som är textad på pergament i götisk stil.
I den omgifvande ramen ingå vyer af Stockholms
slott, Ulriksdals slott samt ett svenskt elflandskap,
omsiutna af rosor, myrten, vattenliljor och ljung,
allt utfördt i guld, silfver och färger på pergament.
Textningen och målningen äro på ett synnerli-
gen konstnärligt sätt utförda af fröken Sophia
Gisberg. Arbetet i sin helhet, betraktadt som ex-
ponent för svensk konstskicklighet, torde vara ett
af de allra förnämsta, som på senare tiden ut-
gått från vårt land.
Af komminister I. Kiellman-Göransson har lyck-
önskningspoemet på ett mycket troget och lyckadt
sätt, med bibehållande af originalets versslag,
öfversatts till tyska språket.
nder loppet af knappt ett decennium har
vår hufvudstad riktats med icke min-
dre än fyra statyer af män, som gjort
sig förtjänta om fosterlandet: Linné, Oxen-
stjerna, Scheele och Ericson. Snart skall
ännu en stod resa sig här, den af Sveriges
Luther, reformatprn Olaus Petri, och man lär
därjämte vara betänkt pä både ett Sture- och
Karl XV:s monument. Som vi veta, äger
hufvudstaden redan utom de nämnda ett
ganska aktningsbjudande antal statyer och
byster af frejdade män, landsorten har också
här och hvar att uppvisa dylika minnestec-
ken, och på skilda håll prepareras tre nya :
öfver Geijer, Karl X och Magnus Stenbock.
Den fosterländskhet, som ligger i vidmakt-
hållandet af stora minnen genom deras för-
evigande i bronsen, är hos vårt folk sålunda
af rätt lifaktig natur med en tendens snarare
till stegring än stillastående — men månne
den icke går i en ej alldeles nödtvunget ensidig
riktning, då den hos oss hittills uteslutande
förhärligat mannens bragd?
Där så skett, har det nog i det stora hela
skett rättvist och välförtjänt, men denna om-
ständighet bör väl icke utesluta den om fo-
sterlandet förtjänta kvinnans rätt till andel i
en traditionell och folklig hedersbevisning af
den art, som nämnts.
Sant är, att den ovanskligaste ärestod re-
ses i det hugfästa minnet af en skön lifsgär-
ning, utan alla yttre tecken till eftermäle, men
då det för den frejdade mannens räkning
icke inskränkts till denna ideela berömmelse,
vore det väl rättvist, att så icke heller skedde
i fråga om den frejdade kvinnan.
Idén om en stod af någon högt förtjänt
kvinna har vaknat på Here håll under se-
nare tid, då, såsom det påpekats, statyer af
män upprests i ganska rask följd, men intet
förslag i bestämd riktning har ännu sett da-
gen. Å andra sidan har frågan hos många
väckt förvåning och tillbakavisats. »En staty
af en kvinna! Det går väl knappt an! Det
finns ju ingen sådan förutb
Just det, ja! Det förefaller så ovanligt,
osannolikt och otillbörligt nymodigt — som
allting annat, med hvilket en början måste
göras för att bryta fördomarnes is! Någon
gång måste ju vara den första!
Skulle det ligga något befängdt eller ona-
turligt däri, att en kvinnostod restes! I utlandet
hör dylikt ej till sällsyntheterna. Österrike
har sin Maria Theresia, Ryssland sin Katha-
rina, Frankrike sin Jungfru af Orléans, Eng-
land sin Victoria (originalet: den ännu lef-
vande drottningen), och en stat i Nord-Ame-
rika har i gediget silfver förevigat minnet af
en skådespelerska, Ada Rehan, som ännu
är bland de lefvandes antal och sålunda re-
dan äfven bland de »odödligas». Många,
många andra dylika exempel att förtiga.
Det finns ingenting i själfva idén att dra-
ga sig för, men en annan fråga är, huruvida
någon eller några af Sveriges kvinnor i sam-
Gynna det svenska arbetet!
ma män som dess historiskt framstående mäi
verkligen gjort sig förtjänta af ett monumen
talt förhärligande.
Köp edra Korsetter i Svenska Korsettfabri-
kens utställning, Il Hamngatan II, hörnet af Ncrra
Smedjegatan, Stockholm. Jansson&C:i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:36:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1894/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free