Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 46. 16 november 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O/d I U U IN 1894
däröfver att min lilla B: icke kommer hem förrän
Kynnersmäss att jag får tala med dig ett ord,
förrän jag reser till Påhlmässmarknan, hvilket
sker strax efter tjugondagen, den andra saken är
att min lilla vän säger uti sitt bref, jag kan haf-
va många tillfällen att roa mig ibland goda vän-
ner och godt compagnie, så att man kan glömma
bort det man borde hålla parole uti. Svåra ord!
Gud skall veta med hvad nöje jag uti denna mör-
ka kammare dagligen sitter; kära min vän, kom
hem, kom hem, snart får jag skåda ljus i stället
för mörker. Ursäkta mig att jag icke kan kom-
ma till Anundsjö; orsaken har jag nämnt uti det
förriga brefvet. Nytt har jag icke särdeles som
meriterar skrifva, utan för några dagar sedan kom
en student ifrån Upsala Cognomine Mört Magst.
Walanders styfson, en hurtig gosse; han förde
ock bref till dig, min ängel, ifrån mons. Bohm
och åstundar gärna tala med dig, innan tre vec-
kor reser han tillbaka igen, kanske jag reser ock
med till de södra orterna. Låt nu för all ting
redligheten sitta främst. Hälsa med min hörsam-
ma tjänst k. mor, mons. Anganius och alla i
gemen. Till slut så önskar jag ett fröjdefullt godt
nytt år med allsköns välsignelse, jag tackar öfver-
måttan för den nyårsgåfva jag blef bevärdigad;
gåfvor och igengåfvor behålla länge vänskapen,
säger prästen, så vill jag samma gåfva offerera
och skänka dig igen, min lilla vän, allt intill min
död. Yale vive et rescribe
din trognaste till grafven
N:
En mörk kammare den 3 Januari 1705.
P. S. Ursäkta hastigheten och visa ingen min
ovulna skrifvelse.
5.
Jag svär däruppå att du aldrig, min ängel, ur
mitt hjärta går, så länge jag lefver och Gud för-
unnar mig hälsan uti denna världen, och vidare
säger jag, om du drager mitt hjärta ifrån mig,
min ängel, så sårar du mitt och på sistone dö-
dar du detsamma. Var nu stadig och fast intill
ändan, så är jag försäkrad därpå, att Gud den
allra högste lärer välsigna dig med mycket godt
och på sistone få lifsens krona, hvilket Gud baf-
ver lofvat alla, som ett gudfruktigt, redligt och ett
troget sinne hafver. Herren välsigne dig uti allt
ditt företagande. A. Skrifvet i hastigheten af en
din, som Gud förordnat på jorden,
Nya vän.
6.
Min uppriktiga Iris.
Jag kan icke med penna tillfyllest gratulera
och berömma min lilla flicka för dess redlighet
och uppriktighet sedermera godhet, som mig ringa
dock trogna tjänare är bevist och härefter be-
visandes varder, hvilket jag icke kan löna med
penningar, guld och ädelstenar, som efterföljande
utvisar, k
Ängla bild all nymfers prydnad,
■Högsta nöje ädla själ;
Du är den, som jag med vördnad
Mig har gifvit till én träl.
Dig jag billigt skall upihöja
Öfver himlens norra pol,
Du min fägnad är och nöje,
Du blir städs min glädjesol.
Jag skrifver plumpt och enfaldigt, men kan icke
annat förmoda än min lilla ängel och trognaste
vän håller tillgodo och uttyder allt till bästa.
Gud den allra högste vare med dig och beskydde
och bevare dig, så länge du lefver och jag för-
blifver din trognaste dräng till döden.
Hernösand den 18 Februari 1705.
I hastigheten
och nyligen skrifvet.
P. S. Efter middagen kom jag till duka bordet
och mjöla bänkarna. Hälsa Öman, gamel-grisen
och Ull-grisen. Adjö.
7.
Mademoiselle.
Jag betackar jungfrun öfvermåttan för dess an
genäma skrifvelse, hvilken blef mig tillbragt för
en tid sedan i Upsala, hvaraf jag förnummit jung-
fruns goda hälsotillstånd, hvaröfver jag mig stor-
ligen fägnar eljest och betackar jag min vackra
jungfru för sist och allt det goda jag af min
vackra jungfru åtnjutit, jag skall alltid finnas en
sådan som med tacksamhet alltsammans bemöta
och aftjäna, men det beder jag min vackra jung-
fru att hon aldrig tänker något argt om mig, jag
har icke betett mig arger emot jungfrun, utan
saktmodigt och stilla; var vid godt mod och sörj
icke, min vackra jungfru har icke något att sörja
för, I kan få en dubbelt’bättre karl än jag, som
har en vacker kondition, men jag fattiga dräng
hafver ingen, allt så begäres att jungfrun är så
günstig och skickar mig min ring igen; jungfruns
ring vill jag ock med det första öfversända, efter
jungfrun ville leverera mig honom igen samma
så kan vara lika mycket jungfrun skickar mig
honom nu eller levererar honom till min moster.
Slutligen så hälse jungfrun näst sig själf sin k.
moster och anhöriga med min tjänst. Jag befal-
ler eder Gud allsmäktig,
och förblif.
Jungfruns tjänstvilliga
N.
Innehållsförteckning.
Anna Jacobson ; af A. R. — Till DrottniDgen af Rumä-
nien vid hennes silfverbröllop, den 15 nov. 1894. — Kvinn-
liga ärestoder. — Blomstervännens pröfvotid; vinterfunderin-
gar af S—m. (Forts. o. slut). — Ett afsked ; af Thore Blanche.
— Från Iduns läsekrets: God hjälp; af A. M. — Medelväg;
ännu några ord om Söudagshvilan af Sara. — Tio julklapps-
idéer. (Forts.). — Ur notisboken. Teater och musik. —
Kärleksbref från början af 1700-talet; ett stycke kulturhisto-
ria, Idun delgifven al E. B—m. — Tidsfördrif.
&
i?«» * J?
aiarorarr.
J e
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Se’n urgamla tider
Jäg funnits i strider,
Och burit båd’ vapen och män.
Min storhetstid svunnit,
Se’n ångkraft man funnit,
Dock gagnar jag män’skorna än.
Nu, stor eller liten,
Ett medel för fliten
Och industrien endast jag är;
Vet: fyrstafvig är jag,
Bokstäfver begär jag
Blott elfva och finn mig nu här:
Hvad är det, som sångaren stämmer
ibland?
Hvad får man om vintern, om bränsle
ej linnes?
Och hvad göra rätt, innan målet upp-
hinnes?
Hvad blir den, som tar sig en tår
uppå tand?
Och hvad kan bland rosorna alltid
man finna?
Hvad kallas en gift man utaf sina
små?
Hvad är motsats till dygd? Hvad är
två gånger två?
Hvad det senaste mål man på jorden
kan hinna?
Hvad är det skomakarn tar oftast i
hand ?
Hvarmed byggas husen och slotten på
land?
Hvad användes mest till att mat där-
med krydda?
Och hvaraf gör’s kläder att kroppen
beskydda?
Hvad den blinde ej kan ; hvad en flitig
ej är?
Hvad är motsats till snäll? Hvad gör
solen för nytta?
Hvad man i salongen ej opåtaldt bär?
Men utmärkt i köket att grytorna
flytta?
Ett öknamn på sjöman, som nog ni
har hört?
Hvad rummet, om stort, plägar ofta
att kallas?
Hvad tuppen har gjort då din slum
mer han stört?
Hvad finns i madrasser, fast ej uti
allas?
Hvarvid har man hästen i allmänhet
fört?
Hvad kallas en gosse, som icke är
stilla?
Hur nämnes väl den, som är stram i
sitt sätt?
Hvad säkert du gör om du icke gör
rätt?
Och hvad om du gör utan lof är högst
illa?
En fornnordisk drottning från urgam-
mal ätt?
Hvad den är som icke bar mot till att
kämpa?
Ett namn som i stället för flod kan
sig lämpa?
Nu vare det nog, nu är tydningen lätt.
Rm. Jönköping.
Triangelaritmogryf.
Orden beteckna: 1) Bibliskt namn,
2) arabiskt dito, 3) rum, 4) tidmätare,
5) vokal. T .
John.
Schackgåta.
Efter hästens gång på schackbrädet. — Två verser ur en dikt af Stagnelius.
ja na gan sköl gan älf i ned
gi let gi vor rör ja tyst sa
på böl ken mer ar bäc hari silf
an ken än ver nec lar kran ken
gen kväl sin spe i al ver dy
nec bens silf drig i en blad stet
lens dan rar krön moln och ker bäck
gub te guld sa tä be fä den
Edde.
Vokalföränd ringsgåta.
Med a ett höstens barn så täckt,
Med e ett barn af män’skosläkt,
Med i jag går som smör belt fräckt,
Med y ett epitet helt käckt,
Med ö i rosig morgondräkt,
Sibylla.
Lösningar.
Charaden: Grindstolpar.
Palindrom•charaden : Skördemanad.
Mitt första: skör — röks.
» andra: de — ed.
» tredje: må — åm.
» fjärde: nad — dan.
Aritmogryfen:
’ 1) HARMSEN
2) ENVÄLDE
3) R Ö R S O P P
4) M A T R Ä T T
5) E N K E F R U
6) SACHSEN
Stafvelsegåtan: »Godt arbete gör god lön».
Orden äro: 1) Graubiinden, 2) Lombardiet,
3) Hudiksvall, 4) Vintergrön, 5) Pernambuco,
6) Tammerfors, 7) Gripenberg, 8) Engelbrekt,
9) Austerlitz, 10) prestkrage, 11) Erzgebirge,
12) Nedan8jöby, 13) Polycarpus, 14) Rynings-
näs, 15) Petronella, 16) jordgubbar, 17) Val-
ladolid, 18) Södertelje, 19) Nottingham.
«
HULTMåNS Cacao & Chocolad rekommenderas som den bästa och vitsordas pä det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
0:son Gadde. C. J. Ask samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
