Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. 25 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 IDUN 1895
H
» S
P £
»d P&:
H ft*
0 K
ni W
p *
H ©
P
d- ft,
Hn U
o: ’S
lo
p o
Pi •
0 w—,
R “
P O
P N
e «
1 ®
Pi M
" §
%
crt-
gOo
hålla honom kvar. . . Emellertid fattar jag
mycket väl, att tant har svåra bekymmer . . .
för att på ett verksamt sätt lätta dem, lägger
jag egentligen inte två strån i kors och där-
för .. . »
»Ella, Ella, har jag väl någonsin klagat?»
ropade hon, och hennes förebrående blick
träffade mig rakt i hjärtat. Jag kastade bort
penseln och satte mig bredvid henne.
»Då jag inte kan göra ett fördelaktigt parti,»
sade jag, »och således inte kan bli försörjd
på ett sätt, som öfverensstämmer med tants
önskningar, men det ändå är min plikt att
minska bördan, så har jag tänkt. .. Upprik-
tigt sagdt, jag skulle gärna vilja ha en pas-
sande plats.»
Tants runda ögon blefvo ännu rundare.
»För bourgeoisiens döttrar äro passande plat-
ser ett passande mål. Men för en fröken
Hägerklo?» hon höjde lätt sina axlar, i det
hon fortfor: »jag trodde mig ha uppfostrat
dig i de principer, som gällde, då jag själf
växte upp. För alla klasser var då kvinnans
verksamhet kvinnlig, och man skrattade af
hjärtans lnst åt fru Lenngrens: ’en lärd i
stubb’.» Tants hufvud darrade, och hon
gjorde ett synbart bemödande ett återvinna
det lugn, hvarmed hon ansåg att en dam af
värld städse borde uppträda. »Andra tider,
andra seder, jag medger det,» fortfor hon.
»Ännu hör det likväl till sällsyntheterna, att
damer af börd äflas om manliga sysselsätt-
ningar ...»
»Min sysselsättning behöfver väl inte vara
manlig . . . som lärarinna i en skola till exem-
pel? Då jag lämnade Noregård ...» Min röst
var beslöjad af tårar. Tanken på Noregård ...
på farbror Gabriel, som där uppfostrat och
vårdat sig om mig ... på Magnus, hans son,
hvars välvilja jag dock aldrig synnerligen vun-
nit ... allt det förgångna med dess fröjd och
smärta t-rängde sig på mig, och med kväfd
sinnesrörelse upprepade jag: »då tant och jag
lämnade Noregård, så ansåg ju kusin Magnus,
att jag fått tillräckliga kunskaper för att för-
sörja mig själf.»
»Tala inte om Magnus, han står utom ci-
vilisationen 1 » ropade tant och sköt undan
kortleken. »Hur har han väl respekterat sin
fars önskningar? . . . Jag har verkligen svårt
att förlåta Gabriel, som inte bättre sörjde för
din framtid . . . Han borde alltid ha tänkt på
möjligheten, att Magnus ännu vore i lif, och
därefter gjort sina dispositioner . . . men att
låta dig i åratal tro dig vara en rik arfta-
gerska . ..»
»Det gjorde jag visserligen ... Till och med
då den rätte arfvingen uppstod ifrån de döda,
hyste jag vissa förhoppningar .. .»
»Förr eller senare skall han väl kanske
låta tala med sig . . .»
»Tant är åtminstone outtröttlig, men . ..»
»Trägen vinner . .. hvem vet hvad fram-
tiden kan ha att bjuda ... Se så, inte något
vidare tal om platser och dylikt, vi dra oss
ju fram tämligen bra, och våra små bekym-
mer stå inte att läsa utanpå oss ... Emeller-
tid skulle vi ha sluppit från bråk, om endast
Gabriel för din räkning placerat något kapi-
tal, som tryggat din framtid.»
»Om han det hade gjortl»
En känsla af namnlös oro sammanpressade
några sekunder mitt bröst, ty genom denna
uraktlåtenhet, skulle mina drömmar om lycka
troligtvis aldrig förverkligas. »Man får finna
sig i sitt öde,» tilläde jag.
»Det är godt och väl,» muttrade tant, i
det hon makade sig högre upp mot soffhör-
net. »Men jag förebrår mig ständigt, det jag
inte gent emot Gabriel mera bestämdt påyr-
kade ...»
»Låt oss inte tala om det förgångna!»
»Jag vill bara säga . . . hm . . . som du vill
då, petite,» och hon drog mig intill sig, me-
dan hon bekvämt lutade hufvudet mot en
kudde.
På detta vis sutto vi en stund tigande
bredvid hvarandra, och om också tant haft
lust att vidare orda om ett ämne, som stän-
digt lekte henne i hågen, så efterkom hon
dock för denna gång min önskan, hvilken jag
måhända uttalat på ett häftigt och afgörande
sätt.
(Forts.)
Rättelse: I biografien öfver B. S. Raab i
förra numret står på andra sidan, första spalten,
ungefär midt i spalten: »innan de sedan alla bil-
dade egna barn» — skall vara: »innan de sedan
alla bildade egna hem» o. s. v.
ty
InnehåUsförteeknmg.
Ellen Lundberg, f. Nyblom ; af Daniel Fallström. (Med
porträtt). — Två dikter, prisbelönade af Svenska Akademi-
en ; af Ellen Lundberg. — Våra gamla; af Laura Fitinghoff.
— Iduns julnummer lo95. — En kvinnlig vetenskapsresande
på katedern. (Med porträtt af Astrid Saess.) — Från Iduns
läsekrets. — En bröllopsdag; skiss för Idun af ... i. — »De
rysliga telefonisterna;» några bittra erfarenheter af en Kvinn-
lig telefonist. — Ur notisboken — Teater och musik.— Oupp-
lösliga band ; novell för Idun af Sylvia. (Forts.). — Tidsför-
drif.
CÛ
CD e
o
V)
CD
«
o
sa©
a 8
09 ff
Sff
g"®
09 B
90 P
09“
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
För att på gissningarnes fält
Ge uppslag — det tillhör min vana— :
På prof jag ofta män’skor ställt,
Kan ofta deras lifslängd ana.
Fast skoningslöst det svns ibland,
Jag mönstergildt dock allt behandlar.
Hvart skröpligt iif jag tar om hand,
Jag till ett bättre snart förvandlar.
Jag gifver akt på hvarje fall,
Tar aldrig in dock, när det kniper,
»Allt klippt och skuret vara skall»
Är en af mina grundprinciper.
Men för att få’t att gå ihop,
Jag måste lägga ut helt ringa.
Min »skörd» nog komma kan i rop,
Men lagrar skär jag likväl inga.
Och därför, när jag gjort min plikt,
Då kan det min förundran vålla,
Att andra vill ta’ vid så kvickt,
Och släpa allt hvad tygen hålla.
Att nu ni gissat hvem jag är,
Därpå jag hvad som helst kan våga,
Men hvad jag i mitt sköte bär,
Det blifver här en annan fråga.
Ett erkändt svagt och böjligt ting.
Och en som sig i stoftet rullar.
Ett föremål för mycket spring.
En hel bop smått, som man förtullar.
På hvarje plagg, hvad finner man,
Så ock på hästen uti stallet.
Hvad man med honom därför kan.
Hur man sig känner efter fallet.
En gnagande och talrik släkt.
En glänsande och hårdnad yta.
Hur går i allmänhet hvar knekt.
Hvad äger också liten gryta.
Ett moln ur hvilket aldrig dock
Det hvarken duggar eller rägnar.
Hvem än bär krona och än lock.
Hvem mången utsikt grannt inhägnar.
Från djurens rike en produkt,
Som dock af män’skor fabriceras.
Hvem uppå håret kan få bukt.
Hvarefter stundom annonseras.
En muskelstark extremitet.
Af vänlighet och ömhet yttring.
Så namnet på en grannplanet.
Samt utaf stenar sammangyttring.
En kronas allra första grund.
Hvad segelmakarn på ett segel.
Hvad sällan äro katt och hund.
Hvad man sig kan uti en spegel.
Hur mången lifsåskådning är.
I många verk föreningsbandet.
Hvad hvarje stol siratligt bär.
Hvad ofta går på torra landet.
Hvad mången finnes uti lump,
En viktig sak i matsäcksskrinet.
En liten farkosts enkla pump.
Och hvari går så fort porslinet.
F. M. C.
Charad.
Mitt andra bakfram
Och mitt tredje rätt
Mitt första nå’ngång
En mitt andra sett
Uti en sinnesstämning, dyster, tung,
Där ligga tyst och öde, klädd med
ljung,
Då hafver ni måhända tänkt som så:
»Emellan oss mitt hela tyckes rå.»
F. M. C.
Ifyllningsgåta.
lfyll rätta bokstäfver i stället för
stjärnor, så bilda begynnelse- och
slutbokstäfverna tillsammans en na-
turföreteelse.
+ da +
+ me +
+ ra +
+ ka +
+ tar +
+ ank +
+ du +
B —r—o.
Konsonantförändringsgåta.
Med t ett verktyg, som i »arken»
Hos fader Noak redan fanns.
Med s hvad uti herrgårdsparken
Bör finnas om den rätt får ans.
Med r af plagget som du fållat
En större eller mindre bit.
Med l hvad deladt dock har vållat
Båd’ afund, ovänskap och split.
Med h hvad ingen än fick spara,
Som strå till arbetsstacken drog.
Med b en länk som mjuk kan vara
Men ock ibland odräglig nog.
S. L.
Ordförvandlingsgäta.
Rock fal = ett slags lyse.
Menu är ni = ett konungarike.
Ris allyma = en växt.
Ön oj ennog = en fisksort.
Sorg ves böl = en stad i Sverige.
Mora kerna = en maträtt.
Tok get il = ett djur.
Klunga ek = en värmeapparat.
Trossa nak = en stad i Ryssland.
Mia ref = ett mansnamn.
Grin ax öl = en fisk.
Drif rek = ett mansnamn.
Snyr rig = en maträtt.
Karet = något soin finns pä alla båtar.
Ros gin hönn = ett djur.
Sara kazia = ett mansnamn,
Enug ali = ett fruntimmersnamn.
Rot ren lej = en stad i Sverige.
Begynnelsebokstäfverna bilda nam-
net på en författare.
& K-g.
Lösningar.
Charaden: Klöfverdam.
Länkgåtan: Tenessee; Te—en—tenn—ess
—esse—se.
Bokstafsfyrkanten:
SMÖR
MARK
ÖKEN
RENA
Ifyllningsgåtan: Wollenhaupt; 1) Wexiö,
2) östra, 3) lilja, 4) lymfa, 5) Erika, 6) ny-
pon, 7) nyena, 8) Asien, 9) Ulrik, lu) pater,
11) trana.
Kapselaåtan : Oder, Medien, Sevilla, Ida,
Indien, Natal, Wien, Paris, Alvastra, Mad-
rid, Linköping.
Kvadratgåtan:
I D U N
DATO
UTAN
NONA
Mosaiken: 1) Nikotin, 2) yrväder, 3) pastilj,
4) orrtnpp, 5) Natalia, 6) borgfru, 7) ljus-
sax, 8) obekant, 9) murklor, 10) maskros.
11) anlitad.
PICOTS TVATTPDLVEB »Lessive
_________________ ________ Phénix»
Öfverträffar alla andra tvättmedel!
Klorfritt!
Praktiskt1
Billigt!
25 guldmedaljer
Säljes i och J-kilo-paket med beskrifning å hvarje paket.
Representant för Sverige: Carl R. Måtton, Stockholm.
Talrika ombud 1 landsorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
