Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 24. 14 juni 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T
andptüver,
två
slag,
T
andpasta,
T
andtinktnr 192 IDUN 1895
&
y
hi
©
«
p
H
ja
cfr
0:
H
cfr
Jit:
P
p,
©
«
P
P
©
A
Jpjo
H
P-
1
0
*
0
0
0
*
©
►3
83
SB
s
0
0
89
»Det vill jag inte. Jag vill tala vid hen-
ne nu. »
»Har jag inte bedt att få vara i fred,»
sade fru Stråle häftigt, i det hon ryckte upp
dörren, utanför hvilken hennes förstfödde
kämpade en förtviflans kamp med barnjung-
frun, som ville föra honom med sig.
»Kan då Charlotte aldrig lära sig att
hålla barnen i styr?»
»Bengt är så stygg, så jag har inga hän-
der med honom, » svarade Charlotte, medan
ett elakt, hårdt uttryck spelade i de hvassa
ögonen.
»Det,är ett tal jag inte kan räkna, » snyf-
tade gossen, medan stora tårar föllo utför
de bleka kinderna.
»Och det kommer du med nu? Hjälp
mig, Charlotte, jag borde varit färdig för
länge sedan.»
Klädningen togs på och Bengt stod bred-
vid, för ögonblicket glömmande sin sorg.
»Det är division,» snyftade han strax
därpå, »och jag förstår inte.»
Han räckte fram räkneboken, men modern
såg ej den späda lilla handen, de bedjande
ögonen eller den något lutande gestalten,
ty hon hörde en dörr öppnas och förstod,
att det var mannen, som kom för att se,
hur hon tog sig ut.
»Jag hinner inte! Jag kan inte! Gå
din väg ! »
»Vill mamma inte se på det — bara ett
ögonblick •—• det är sidan 40, talet 115,»
upprepade han brådskande.
Klockan slog fyra. Middagen skulle ser-
veras på slaget, ty hedersgästerna måste
afresa med aftontåget.
»Gå! Gå! Tag honom med dig, Char-
lotte, och gif honom litet namnam att trösta
sig med.»
Gossen gick utan ringaste försök att
spjärna emot.
»Charlotte behöfver inte hålla så hårdt i
min hand, jag kommer ändå.,» sade han
trotsigt, medan en sista snyftning pressade
sig fram ur hans strupe.
Direktören kom i detsamma genom dör-
ren midt emot.
»Jag hoppades finna dig ute i salongen. »
Hon kände hvarje skiftning i hans stäm-
ma och förstod genast den indirekta före-
bråelsen.
»Jag är färdig nu,» svarade hon, fubblan-
de med den pärlbesatta guldbroschen.
»Jag behöfver väl inte fråga, om du sett
efter, att ekläreringen är som sig bör?»
Hon vände sig emot honom med tydlig
förskräckelse.
(Forts.)
Från Iduns läsekrets.
Det vänliga »Tack mormor» i Idun n:r 21 har
gifvit mig mod yttra mig i en fråga, som visser-
ligen icke på annat sätt angår barnuppfostran, än
att hvad som afhandlas mellan de äldre möjligt-
vis kan lägga ett frö i barnets själ, som kan spira
och bära frukt. Jag har erfarit, att ett barn be-
varat ord i sitt minne till mannaåren, som man
icke trott att det gifvit akt på.
Liksom »mamma och moster» känt sig mana-
de uttala ett »tack mormor», så har jag känt
mig hågad att tacka Ilse Franke för hvad hon i
Idun n:r 19 skrifvit om »Kvinnan och likbrännin-
gen», emedan jag hyser alldeles samma åsikter
som hon och tror, att om man önskar en sak
framgång, måste det talas och skrifvas därom,
och att det troligtvis är liknöjdhet och fruktan
för att framträda, som afhålla många kvinnor
ifrån att yttra sig. Att det skall vara mera upp-
rörande för hennes känsla att tänka sig en älskad
afdöds kropp förtäras af lågorna än af maskarna,
kan jag icke förstå. Jag har själf en sorgligt rik
erfarenhet af hvad det vill säga att vid en älskads
graf icke kunna frigöra sig från tanken på, huru
kvarlefvorna af det, som varit så kärt, nu se ut.
Ännu efter 30 års förlopp förfölja dessa tankar
mig. Det skulle för mig varit en stor lättnad att
veta hans kropp förtärd af lågorna, endast efter-
lämnande aska, som för ingen har något mot-
bjudande.
Hvad det angår, att de efterlefvande skulle vara
skyldiga uppfylla en afdöds önskan, att hans lik
måtte blifva brändt, tycker jag att ännu kostna-
derna vid likbränning äro för stora, för att man
skall våga ålägga dem sådana. Känna mina kära
efterlefvande min önskan, vilja de nog uppfylla
den, om det är rimligt, men det bör icke vara nå-
got tvång, och jag tror det vore klokast, om en
döende så litet som möjligt bestämmer för de ef-
terlefvande. Måtte frågan, Ilse Franke framställt
och som framkallat mitt tack, gitva anledning till
flere uttalanden i en sak, som säkerligen är af
stor vikt.
Mormor.
Under juni—augusti hållas Iduns expe-
dition och hyrå öppna endast kl. 10—3.
Innehållsförteckning.
Anna Boberg ; af Claes Lundin. (Med porträtt). — Strand-
sång; poem af Theodor Lindblom. — Sommar i staden ; af E.
v. P. — Den gamle kanonen ; af Peinhold Winter. — Från en
Stockholmsfru pä långfärd; af Betty B. — För unga mödrar;
af Husråttan. — Ett och annat om trolofning i Norden un-
der 15- och 1600-talen; för Idun af A. TJ. Bååth. (Forts.) —
Ur notisboken. — Teater och musik. — Ett räknetal ; skiss
för Idun af Vilma Lindhé. — Från Iduns läsekrets. — Tids-
fördrif.
TiåsjMrif.
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
huru i vester åskmolnen hopa sig. I
går kom Bergströms, Holm är här
och vi vänta Berglund; hans slup
»Salamandern» fick olika pris. Alla
Holmströms tadlade denna sak. Alma
ropa in de små, landsvägen få de ej
vara på. Målar du i olja? Maj kal-
las ju blomstermånaden.
b—g.
Konsonantförändringsgåta.
Charad.
Mitt första hvarje män’ska har,
Kan det förutan sig ej reda.
Om hon vill smeka vännen rar,
Mig hennes tankar måste leda.
Mitt andra, ja mitt andra är
Ett nyttigt mått på jorden vida,
Och barnet mig i skolan lär,
Men »gammal svensk» kan mig ej lida.
o .
2:1
SÊ
O ;
09
CD
|i
pi
ö i
— (J
«4-
W©C
O O «t
SgS
!
Mitt tredje är en spelterm, ja,
Men mången det som glåpord gifver;
Om någon sig ej reder bra,
Man säger då att mig han blifver.
Mitt fjärde är blott en vokal,
En bland de första utaf alla,
Så allmänt känd i skollokal,
Att minsta barn den lätt kan »lalla».
Mitt hela mycket omtyckt är
Bland damerna i cirklar vida.
Och i vår käcka tid det bär
Sin fana högt vid konstens sida.
Waldemar H—l.
Aderton inkapslade geogra-
fiska namn.
Får Anders ro mig öfver ert sund?
Svallvågen få vi akta oss för. Se
Med l benämnes hvad som låter sälja
sig,
Med r hvad aldrig låter välja sig,
Med n ett väsen, som enfaldigt folk
förskräcker,
Med s hvad du i månens form upp-
täcker,
Med t hvad ofta bär det som din
matlust väcker.
Sfinx.
Aritmorem.
6 4 12 2 1 = Stad i Sverige.
14 7 9 6 = Vattenväxt.
9 7 10 7 1 13 2 8 = Ort i mindre
Asien.
6 4 10 5 12 = Superlativ af dålig.
9 14 13 3 = Husdjur.
7 10 11 1 = Skytt.
14 7 12 12 2 8 = Oumbärligt för
människan.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
= konstterm.
»Son jour».
Palindrom.
Ifrån trädgårdsmästarns läppar
Drängen mången gång fick höra
Ordet »rättfram». Blomsterkäppar
Fick på ledig tid han göra
Och sin herres order lyda,
Dem med ordet »omvändt» pryda.
Ifyllningsgåta,
Begynnelsebokstäfverna bilda namnet på en svensk diktare.
n
1
h
0
t
s
e
r
f
e
d
0
e —j
1) En dikt, 2) en olaglighet, 3) nutidssträfvan, 4) bidrager till upp-
lysningen, 5) provir s i Sverige, 6) suverän i smått, 7) kvinnlig titel, 8) ett
hederstecken, 9) tillbehör till telefonen, 10) en utmärkelse, 11) en tjänarinna,
12) ett språk, 13) intressant sysselsättning.
t Bon jourt.
Schackgåtan :
Lösningar.
Logogryfen: Post; sto, ost, Po, stop, sot.
Charaden: Oro.
Diamantgåtan: 1) p, 2) Bie, 3) Brage, 4)
pianino, 5) (r)egina, 6) ena, 7) o.
Vackert var det att betrakta
Hjälten Adlercreutz, genralen,
Hur han kom så tyst och sakta
Till soldatens graf i dalen,
Hur han stannade vid randen
Och, med hatten sänkt i handen,
Såg den enkla hädd fullbordas,
Där hans Monter skulle jordas.
Länkgåtan: Påskallavik; på—påsk—ås—
åska—skal—skal] —kal—kall—kalla—al—al-
la—vi—vik.
Anagrammet: Regnar, garner, »regarn»,
grenar.
PICOTS TVÄTTPULVER £$? ( @
Öfvertrfiffar alla andra tvättmedel I ( 25 guldmedaljer
Säljes i j-, och J-kilo-paket med beskrifning å hvaije paket.
Representant för Sverige: Carl R. Måtton, Stockholm
Talrika ombud i landsorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0196.html
