Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 21 juni 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 IDUN 1895
Vi svenskar! Se, vart modersmål Och höja vi vår svenska stam,
Oss binder hop med klang af stål, Att fram den stiger — andligt fram —
Och aldrig bryts det bandet. Så höjes fosterlandet.
J. Reuter.
Hittills hafva endast sex stycken i sender
kunnat i köket mottagas. För en sådan
förändring beviljade kyrkostämman 1,700
kronor. En större donation har äfven kom-
mit detta skolkök till godo.
En märklig nyhet i skolköksfrågan kan
äfven den publikation kallas, som i dagarne
utkommit från C. E. Fritzes kongl. hofbok-
handel, författad af fru Nilsson. Vi åsyfta
»Färglagd väggplarsch öfver de vanligaste
födoämnenas kemiska sammansättning».
Mest att anse som ett supplement till sam-
ma förf:s för två år sedan utgifna utmärkta
arbete: »Hushållslärans första grunder»*,
afser denna prydliga plansch »att gifva en
så klar och öfverskådlig öfversikt som möj-
ligt af beståndsdelarne i några af våra all-
männaste födoämnen», och man kan utan
öfverdrift säga, att förf. på ett utmärkt
sätt löst denna sin uppgift. Födoämnenas
olika beståndsdelar, ägghvita, fett, kolhydrat,
vatten, salter o. s. v., äro här icke allenast
betecknade med olika färg, utan äfven för-
sedda med utsatta procenttal, hvilket gör
denna plansch lättlästare än förut befintliga
i samma ämne. En synnerligen praktisk
anordning har förf. dessutom åstadkommit
genom att angifva näringsvärdet för kilo-
gram af födoämnena, hvarigenom åtskilliga
rent af öfverraskande jämförelser kunna
göras. Så t. ex. är gäddans näringsvärde
15 öre pr kg., då dess torgpris vanligen är
4 à 5 gånger större. Den färska sillens
näringsvärde pr kg. är 31 öre, men den köpes
för ungefär halfva värdet. Jämför man öl,
porter och mjölk, så finner man, att mjöl-
ken betalas under sitt näringsvärde, men
öl 11 gånger och porter 32 gånger mer än
den är värd som näring. 1 kg., d. v. s.
ungefär 1 liter oskummad mjölk, äger ett
näringsvärde af 13 öre, 1 kg. öl och lika
mycket porter hvartdera 2 öre, och dock
betalas för 1 liter öl i halfbuteljer 21 — 24
öre, porter 60—-90 öre. Utanför ett bok-
handelsfönster, där planschen hängde, väckte
dessa siffror här om kvällen mycken upp-
märksamhet. »Vi, som alltid trott, att por-
tern var så kraftig,» yttrades det.
Uti den medföljande texten till förelig-
gande plansch redogöres för, huru mycket
vår kropp dagligen behöfver af de olika
näringsämnena för att bibehålla sig.
ägghvita fett kolhydrat
gram gram gram
En måttligt ar-
betande man be-
höfver dagligen 118 56 500
D:o kvinna 92 44 400
D:o äldre man 100 68 350
D:o äldre kvinna 80 50 260
Barn till 1 Vä år 20-—36 30 -45 60—90
Barn 7—15 år 70-—80 37-— 50 250—400
Om husmodern vet detta och vidare kan
från denna plansch afläsa, huru mycket
hvarje födoämne innehåller af ägghvita, fett
och kolhydrat, så bör planschen bli en väl-
kommen handledning vid torguppköp lika
väl som vid matlagningen. När den där-
till visar, hvilka födoämnen, som i förhål-
lande till sitt näringsvärde äro billigast, så
torde den icke allenast bli en prydnad för
köksväggen, utan fastmer fylla ett befintligt
tomrum.
Fru Nilssons arbeten, såväl den nu om-
ordade planschen som »Hushållslärans första
grunder», vittna om förf:spedagogiska kyn-
ne. Hennes sträfvan att uppfostra våra
unga flickor till praktiska och dugande sam-
hällsmedlemmar och hennes insats i vårt
folks utveckling i ekonomiskt och däraf
beroende socialt hänseende torde icke kunna
för högt uppskattas. Det är i synnerhet de
mindre bemedlade i samhället hennes arbete
såsom lärarinna i folkskolan och som för-
fattarinna afser att hjälpa.
Därom säger hon själf i texten till om-
förmälda plansch: »För en stor del af
mänskligheten har en sådan beräkning föga
betydelse, den mera välmående klassen be-
höfver ej välja sin föda efter halten af nä-
ringsvärdet hos födoämnena, utan utgår vid
valet af föda från helt andra grunder, så-
som smak, lättsmälthet m. m. Den åter,
som tillhör den mindre bemedlade samhälls-
klassen, hvilken omfattar det stora flertalet
af människor, har behof af att känna nä-
ringsvärdet i förhållande till priset, då han
väljer sin föda. Hans enda egendom äro
hans själs- och kroppskrafter, hans arbets-
förmåga, och för honom är det icke likgil-
tigt, huru han på bästa och billigaste sätt
kan nära sin kropp för att bibehålla den
stark och arbetsduglig. » På många sätt kan
man ju arbeta för de mindre bemedlade
klassernas höjande i ekonomiskt och socialt
hänseende, men det synes, som om den väg,
förf. slagit in på, skall kunna uthärda jäm-
förelse med hvarje annan.
Sofi Nilsson föddes den 4 juni 1840 i
Tjällmo församling i Östergötland. Föräld-
rarne voro framlidne riksdagsmannen m. m.
A. P. Andersson på Bohyttan nära Fin-
spång och hans maka Anna Lisa Persdotter.
Att dottern ägnat sitt lif åt uppfostrarens
kall, blir ej underligt, om man känner fa-
derns arbete för sin församlings framåtskri-
dande och höjande icke minst i andligt af-
seende. Så t. ex. upplät han, en af vårt
lands första skolrådsmedlemmar, fri lokal
och afiönade lärare i 15 års tid för en små-
skola i sin församling. Faderns omvårdnad
och kärlek för folkskolan besjälade dottern,
när hon trotsade den tidens fördomar och
blef lärarinna. Om beskaffenheten af hen-
nes föräldrahem och den uppfostran, hon
där erhöll, kan man få en föreställnig af
det faktum att den tjuguåriga åbodottern
utan andra studier antogs som lärarinna vid
Finspångs folkskola. Därifrån befordrades
hon efter fyra års tjänstgöring till sin nu-
varande befattning vid Klara folkskola, er-
höll dispens från folkskollärarinneexamen år
1866 och utnämndes till ordinarie på hög-
sta lönegraden samma år.
Efter denna ovanligt hastiga karrier, i ett
afseende hunnen till målet, blef dock hen-
nes lif icke ett stillastående, utan en fort-
satt sträfvan att gifva folkskolan de bästa
tankar och krafter, att höja folkskolan ge-
nom att ännu mera utbilda sig själf. Detta
framgår af de vidsträckta utrikes resor, som
hon företagit mest på egen bekostnad med
ändamål att studera folkskolorna i andra
länder. Under en af dessa — år 1864 —
besöktes England och Skottland. Ar 1868
vistades hon en längre tid vid Hindholmens
folkhögskola i Danmark. Sommaren 1871,
besöktes Schweitz och Italien, 1871—72 ge-
nomgick hon Pape-Carpentiers lärarinnese-
minarium i Paris.
I Tyskland, Schweitz och Holland till-
bragtes sommaren 1886. Aren 1887, 92
och 93 användes ferierna till resor och stu-
dier i Norge, och förra sommaren besöktes
åter Tyskland i och för studiet af skolköks-
förhållandena därstädes. Endast en gång —
resan till England och Skottland -—- före-
fanns statsanslag.
Vid hemkomsten hafva hon och hennes
man ej tvekat att ställa sig i spetsen för
införandet af det nya på uppfostringskon-
stens område, som i Europas centralare de-
lar vunnit tilltro, men som hos oss ännu
varit antingen okändt eller betraktadt med
vårt folks ofta förekommande misstänk-
samhet gent emot hvarje nyhet.
Så mottogs frågan om inrättande af skol-
kök med ganska mycken köld, för att icke
säga motvilja, äfven från det håll där man
väntat motsatsen, men så småningom har
dock saken gått framåt tack vare fru Nils-
sons energi. Utom lärarinnebefattningen
vid Klara folkskola är hon medlem af sty-
relsen för nämnda skolas kolonier och styrel-
sen för arbetsstugan och skolköket.
Här vore nu lämpligt att söka utfylla tom-
rummen emellan dessa fragmentariska fakta
och data med ett erkännandets ord, men,
anspråkslös som hon är, undanbad hon sig
bestämdt hvarje berömmande, när hon, efter
åtskillig tvekan, gaf sitt samtycke till vår
anhållan att få presentera henne för Iduns
läsarinnor samtidigt med hennes senaste
arbete.
Vi uttala till sist därför endast den ön-
skan och förhoppning, som helt visst delas
af alla, som kommit inom hennes hjärte-
vinnande personlighets verkningskrets, att
skolan och hemmet ännu länge måtte få
behålla den kvinna, som icke blott är en
prydnad för bägge, utan äfven på ett ut-
märkt sätt fyller sin plats i båda två.
Brz.
åWag gick uppå Skånes ångar,
^ det var i min barndoms vår,
det var i min barndoms vår,
och lekte på lyrans strängar,
dem ännu i dag jag slår.
Jag kände en vemodslängtan
till blånande, fjärran land,
och vinden förde min längtan
i ton mot himmelens rand.
Jag låg vid naturens hjärta
i lifvets midsommardar.
Recenseradt i Idun 1893, n:r 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
