Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25. 21 juni 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 IDUN 1895
H
v D
v> £
*rf £
M ÏP1
ID Ö
•d g
j# ’S
H ©
jS
^ &
H. £5
0: ’S
*0
ft
p, .
3 t—j
h rfl
S o
£ »s
0 3
< m
srg
p* s
HI
©
CD
<3
£3o
00
mt
Zr ►
CD *■
=» h
O :
C/5 !
CD
£:
si
fi»!
pi
Ö i
MX
wo
O «
09 tf
® 6
S’2/
SB
09’*
inom sig som vapen i den fruktlösa kam-
pen om mannens hjärta och trohet
Och nu — när hon visste sig kunna
vinna honom, önskade hon det knappast.
Det var vid desserten. Skämt och skratt
öfverdöfvade hvarandra och orden vägdes ej
så noga. Festen led mot sitt slut och lite
hvar sökte fatta glädjens genius vid den
efemära vingen för att hålla henne kvar.
Eva framför andra, ty hon kände en dun-
kel obestämd fraktan för hvad som skulle
komma — efteråt.
Hennes blickar föllo plötsligt på Ester,
som kommit in och utan ringaste förlägen-
het gick bordet rundt för att hälsa på gä-
sterna. I dagar och timmar hade hon läng-
tat efter att få visa sig och sin nya hvita
klädning med broderier och skära rosetter,
och intet ögonblick tviflade hon på den
lycka hon gjorde, hon var nämligen ett för-
tjusande barn och visste det. Föräldrarnes
blickar och halfva ord, tjänarnes och besö-
kandes oförställda yttranden hade upplyst
henne därom.
Denna vackra docka, faderns afbild,
hade varit moderns stolthet och ögonfägnad
— trösten för att hon själf ej tog sig
något ut.
’Det for en mörk sky öfver hennes ansikte,
när hon såg den lilla med en knapp häls-
ning gå förbi damerna för att åt herrarne
skänka sina nådigaste blickar och leenden.
»Kokett vid så späd ålder ■—•» tänkte
hon — »och jag har ej ens sett det.»
Yid dörren, till hälften dold af ett dra-
peri, stod Bengt.
»Kom fram,» ropade hon med sin vänli-
gaste röst, men han rörde sig ej.
Hon visste, att för den skygge gossen var
detta en stund af olidliga kval, och frågade
sig på en gång, hvarför han tvungits, att
visa sig. Kunde det vara något för honom,
detta raserade, vinsölade bord, dessa röda
upphettade ansikten och stammande tungor?
Ester satt redan i knä hos en af herrar-
ne, läppjande på vin och snaskande på kon-
fekt och sötsaker.
Den bleke gossen vid dörren drog hennes
blickar till sig liksom med magnetisk kraft.
Han hade alltid vårit sjuklig och det syn-
tes endast allt för väl på den gråbleka hyn,
den hopsjunkna gestalten och det något
stora hufvudet.
Hon förstod med ens, hur olycklig han
skulle känna sig. Alldeles som hon själf,
innan hon aflagt den fula ankungens mod-
stjälande hamn.
»Bengt,» ropade hon, ännu en gång, och
nu nalkades han med nedslagna ögon.
Han kom därför att han måste, därför
att han eljes blifvit prickad som ett oly-
digt barn, det förstod hon mer än väl.
Hon tog en stor klase blåröda drufvor
och räckte honom den, men han sköt den
undan med handen.
»Du får den.»
»Jag vill inte.»
Det låg ett sådant uttryck af bestämd-
het i det lilla ansiktet, att hon lade druf-
vorna på sin tallrik utan något vidare för-
sök att erbjuda honom dem.
»Hvilka härliga ögon,» hviskade en af
hennes bordsgrannar, »dem har han efter
sin mor.»
»Bengt! » ropade direktören, från andra än-
dan af bordet, och gossen skyndade till hans
sida, glömsk af skygghet och fruktan. Han
var i hemlighet stolt öfver fadern samt be-
undrade gränslöst hans styrka och skönhet,
som så skarpt kontrasterade mot hans egen
skröplighet.
A sin sida kände fadern sig dragen till
den svage lille stackaren — den förstfödde
om hvilken han en gång gjorde sig så stor-
artade förhoppningar. Det är sannt att han
föga syselsatte sig med honom; men barnet
samlade i tysthet hvarje vänligt ord eller
smekning och lade dem tillsammans som
sin bästa skatt, och när nu fadern for med
sin hvita hand genom hans ostyriga hår —
hvilket liksom ögonen liknade moderns —
rodnade han af glädje.
»Har du fått något godt?»
»I förmiddags.»
»Harinte mamma gifvitdig någradrufvor?»
»Jo — men jag ville inte ha.»
(Forts.)
Under juni—augusti hållas Iduns expe-
dition och byrå öppna kl. 10—5.
Innehållsförteckning.
Sofi Nilsson; af Br%. (Med porträtt). — Längtan; mid-
sommar 1894; poem af Anna A. — Kvinnorna och humorn ;
al Efraim Roscnius. — Reträtt; skiss af Erny. — Hvad för-
stås med en lady? — Till kronprinsessan Victoria; dikt af
Daniel Fallström. — Af vikt. — Dä vinet jäser; af Maria Ny-
ström. — »Bärstudier». — Ur notisboken. — Ett räknetal;
skiss för Idun af Vilma Lindhé (Forts.). — Tidsfördnf.
Tiâiffaârif.
Kedigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf,
I Idun fick du nyss mig se
Och täcktes kanske mig studera —
Mång’ treflig stund jag fick dig ge,
Måhända också något mera.
Hurhelst det var, jag snart igen
Inför din blick skall här mig visa,
Och kanske skall man då, min vän,
Ditt nit och din talang få prisa.
Hvad tycks i lunden bäst för dig
Att vandra på, när daggen faller?
Hur önskar liten siska sig,
Som vingen slår mot burens galler?
Hvad har hvar flugsvamp, röd och
grann?
Hvarmed får brasan du att brinna?
Säg, hvad du ofta blifva kan,
När du vill slut på arbet’ hinna?
Nämn mig af fåglar tvänne slag:
Den enes röst du hör i skogen,
Den andres på din gård hvar dag.
Hur smakar frukt, som ej är mogen?
Lägg till ett a och namn du har
På liten insekt i sin linda.
En snöhvit skatt för torparfar,
Som han ej näns med tjuder binda.
Hvad för små barn en buse är.
Hvad går och går och aldrig hvilar?
Nämn bro, som icke alltid bär,
Nämn skara, som till striden ilar,
Nämn träd, som skyldrar högt i
skog —
Och nu jag gett dig frågor nog.
Perpetua.
Charad.
Till form och färg miltförsta skiftar.
Sitt lif det under våren får.
För sommarns vind det lekfullt viftar,
Men höstens det till marken slår.
Bland djuren du mitt andra finner,
Med näring det oss väl förser.
I ljuflig ro dess dag förrinner,
Ty skydd och vård man åt det ger.
Ett ord mitt tredje är, som gifver
Dig mycket, fast det litet är.
Det ödesdigert för dig blifver,
Ju mer du genom det begär.
Mitt hela doftar skönt och prunkar
Så färgrik på rabattens bädd.
Styf står hon där, knappt på sig
runkar,
Med stjälken utaf blommor klädd.
J. S.
Triangelaritmogryf.
1 2 3 4
5|
2 6 7 8
3 9 8
4 5
5
Orden beteckna: 1) Ordningsman,
2) mineral, 3) fisk, 4) vinterskrud, 5)
bokstaf.
Ax C.
Ordförvandlingsgåta.
Ordkolik = ett djur.
Gasen = ett fruntimmersnamn.
Lipröster d = en växt.
Din lärare = individ af en nation.
Annis s = flod i Sverige.
Allo krum = en fågel.
Nobel ål ror = en insekt.
Alcinous = ett mansnamn.
Ulos ben = ett bibliskt namn.
Edra mord = ett djur-
Roses lök = ett adjektiv.
Beller grot = en stad.
Tant neg = del af ett instrument.
Robe = en flod.
Urflod = ett namn.
Begynnelsebokstäfverna bilda nam-
net på en svensk drottning.
Tioåring.
Kvadratgåta.
a a a a
0 d d g
r r r r
i s t t
C. c. s.
Länkgåta.
Af mitt hela såg jag mången mitt
tredje därute på mitt första, då jag
följde mitt andra — som hette mitt
femte — på väg till staden för att
sälja mitt fjärde.
Sibylla.
Räknegåta.
Ställ följande tal uti en fyrkant,
med fem rader, så att den samman-
räknade summan af hvarje rad från
vänster till höger, uppifrån och ned-
åt samt kryss, bildar årtalet 1878.
74, 90, 102, 142, 195, 224, 229, 236,
240, 242, 291, 299, 305, 319, 376,
380, 429, 463, 540, 553, 602, 611,
736, 766, 946.
Hj. H.
Nöt att knäcka.
s
a 0 å
1» i a s a 1
k k s
1
Omflytta följande bokstäfver, så att
de bilda: en konsonant, ett verb, lär-
domssäte, en ö, en vokal.
Erna.
Lösningar.
Charaden : Handarbete.
Kapselgåtan: Randers, Rom, Sundsvall,
Genf, Vesterås, Omberg, Strömsbolm, Ta-
berg, Lund, Upsala, Kapri, Laholm, Ström-
stad, Kalmar, Småland, Amål, Jamajka,
Aden.
Konsonantförändringsgåtan: Fal, far, fan,
fas, fat.
Aritmoremet: Renässansmotiv, Säter, vass,
Samarien, sämst, svin, Amor, vatten.
Palindromen: Gräf — färg.
Ifyllningsgåtan: Silfverstolpe. 1) »Skåde-
spelaren», 2) inbrottsstöld, 3) likstämmig-
het, 4) folkhögskolor, 5) Vestergötland, 6)
egendomsberre, 7) riksgrefvinna, 8) silfver-
medalj, 9) telefonklocka, 10) ordensstjärna,
11) ladugårdspiga, 12) portugisiskan, 13)
experimentera.
HULTHANS Cacao & Cbocolad rekommenderas som den bästa och vitsordas på det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
Oison Gadde, O. J. Ask samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
