Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 33. 16 augusti 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUN Î8MA
H
M *
5 0
* s
up
■8 a
p
H
«
©
cfr
H» U
O: “
*5
I©
pj •
©
m
»Jag var full den där natten också, då . ..
då dom skar åf herr pastorns äppelträd.»
»Var det du, Joel? Säg, var det du, som
gjorde det?»
»Ja, herr pastor. — Förlåt mig!»
»Om du hade slagit mig, Joel, hade jag
kunnat slå dig igen, och om du hade kastat
en sten genom fönstret, hade jag kunnat
sätta in en ny ruta. Men mina stackars
vackra små träd, som just hade blommat
första gången — det enda som beredt mig
någon verklig glädje, sedan jag kom hit på
ön — att du hade hjärta, att du kunde
vara nog grym att förgripa dig på deras
unga, oskyldiga lif.»
»Förlåt mig, förlåt mig, herr pastor.»
»Ja, jag förlåter dig, Joel. Af allt mitt
hjärta förlåter jag dig. Här har du min
hand på det. Men hvad tycker du — skulle
det inte kännas godt, om du kunde hjälpa
till att reparera den skada du gjort — hjälpa
mig, när du kunde ha en stund ledig, att
få opp en mur kring min lilla täppa, så att
den skyddas mot nordanvinden, och så ta
med dig litet mull tillbaka hvar gång du
far till staden och säljer fisk. Yi få ta så
mycket vi vill hos nämdeman Per Anders-
son — det har han lofvat mig. Hvad säger
du om det, Joel.»
Jo, det ville Joel hjälpa till med.
Om pastorn hade följt Joel med ögonen,
när denne lämnade prästgården, skulle han
förvånats öfver, att drängen gick ur hus i
hus. Men i stället fick han dagen därpå
förvånas öfver, att tidigt på morgonen en
hel flottilj på sjutton båtar lade ut från
Manlösa och styrde kosan till fastlandet.
Hvad i all världen betydde detta? tänkte
pastorn. De hade ju ingen fisk att sälja
nu, det visste han.
Då båtarna sent på eftermiddagen kommo
tillbaka, gick pastorn ned för att höra, om
de hade något nytt att berätta från fast-
landet. Som han kom ned till bryggan, bör-
jade den ene efter den andre att lägga till.
Besynnerligt! I stället för mjöl- och potatis-
säckar och brännvinskaggar, som han hade
väntat att få se, låg det midt i hvarje båt
en rund hög, öfvertäckt af ett gammalt
segel. Icke ville han fråga, hvad det var, och
ingen sade ett ord till honom om den saken.
Det var månsken på kvällen, och då pa-
stor Thor, innan han lade sig, drog upp
rullgardinen för att se på de silfverglänsande
vågornas lek, blef han varse en underlig
syn; en mängd dunkla gestalter, han räk-
nade ända till trettio, rörde sig tysta fram
och tillbaka mellan båtstaden och den lilla
klyfta eller däld mellan klipporna, där han
hade börjat anlägga sin lilla trädgårdstäppa.
Nu förstod han allt. Det var jord från
fastlandet, som de hade i båtarna, och då
inga kärror funnos på ön — hvad skulle
de gagnat till, då där ännu icke funnos
några ordentliga vägar? — buro de jorden
i sina förskinn upp till hans lilla anlägg-
ning.
En varm rodnad steg upp till pastorns
ansikte, och hans starka händer darrade,
när han knäppte hop dem, såg upp mot
den stjärnströdda himmelen och med rörd
stämma halfhögt framsade Esaias’ ord i hans
35:e kapitel:
» Öknen och ödemarken skola lusliga varda,
och vildmarken skall glädjas och blomstra som
en lilja. »
Att här redogöra för frukterna på det
andliga området af pastor Thors verksam-
het på Manlösa ligger utanför ramen af de
små taflor, som det varit afsikten att här
framlägga. Vare det nog sagdt, att ön,
som förr genljöd af svordomar och förban-
nelser under vilda dryckeslag och skyddes
af hvarje främling, som ej af nödtvång
måste sätta sin fot på den, nu är ett hem
för goda och höfviska seder, för laglydiga
och sträfsamma medborgare, hvilka redan i
hela sitt yttre uppträdande bära vittnesbörd
om den förändring, som försiggått med dem.
Äfven själfva ön är som omskapad. De
forna steniga stigarna äro förvandlade till
väl ansade, grusade vägar, i de gamla elän-
diga, fallfärdiga kåkarnes ställe resa sig nya
snygga gårdar, af hvilka några äro byggda
i villastil och försedda med verandor och
hvarje år hysa sommargäster, på många
ställen, där klippan förr tittade fram kall
och grå, gömmes den nu af bördig och
bärande mylla, som forslats öfver från fasta
landet, och lummiga träd gifva skugga och
hägn åt jublande småfåglar.
Ja, det är en verklig reformation både i
timligt och andligt afseende Manlösa genom-
gått, och detta allt är en ende mans verk.
Må hans föredöme mana till efterföljd!
Innehållsforteekning.
Constance Ullner; text af V. Lindman. (Med porträtt).
Två fjärilar jaga hvarandra; poem af Daniel Fallström. —
Kvinnorna och kvinnofrågorna på skolmöt8t. — Iduns läkar-
artiklar. V.: Om våra födoämnen; några allmänna synpunk-
ter, af professor Robert Tigerstedt. — Japanska kvinnor och
japanska hem ; för Idun af Astrid Ncess. — Bärstudier. III :
Litet om lingon ; prisbel. uppsats af Wifvan. — Stackars
örat ! Populär medicinsk föreläsning, af ***. (Forts.). —
Teater. — David Thor; några drag ur en »reformators» lef-
nad; skiss för Idun af Petrus Hedberg. — Tidsfördrif.
Schack-gåta.
Efter hästens gång på schackbrädet. — Vers af Runeberg.
sam ra gam här fält man kling går
sin må man tapp man jag ra får
män ka ha mar hö spor bort ken
dra fins att ta en skal är klan
rå ner om ej skam språk fält från
nat an kas så la det dras lå
täe må gil ken i man det mar
le an dan helst ta skal dan hvar
Kurre.
d d
• es J9«, es •
Siarorte
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Charad.
Du älskar att gissa charader,
Så sade herr Knark till sin fru.
Se här i de följande rader:
Mitt första är ingen som du.
Jag ledsnar att höra mitt andra
Om bara mitt hela alltjämt
Och finner mitt öde bestämdt
Att snart nog till »gillstugan» vandra.
T. K.
Aritmogryf.
i 11 10 11 9 5 12
2 13 14 9 15 11 10
3 5 6 6 15 5 10
4 16 9 8 12 11 10
5 17 11 9 4 8 10
6 5 9 14 9 8 9
7 5 13 14 2 9 1
8 18 4 8 14 11 ’ 9
9 8 13 14 8 15 17
10 5 19 5 9 9 5
Ersätter man ofvanstående siffror
med bokstäfver, så bilda de vågräta
raderna följande ord: 1) officerstitel,
2) provins i Italien, 3) en sorts skinn,
4) provins i Österrike, 5) ett grund-
tal, 6) manlig släkting, 7) stad i
Tyskland, 8) namn på en månad, 9)
geometrisk storhet, 10) provins i
Spanien. Begynnelseboksläfverna ut-
göra namnet på en af Gustaf II
Adolfs generaler.
Sigrid.
Länkgåta.
Rätt funna och hopfogade, bilda
länkarne namnet på en maträtt.
1—3) Hårdt mot hårdt det blir,
När man mig begagnar.
2—3) Upprorskrig jag för
Emot dam och agnar.
1—4) Socken i vårt kära land,
Där man går på grufvors rand
Och för säd på vagnar.
4—7) Armt det visthus är,
Där man mig ej finner.
6—7) Ofrid ofta blir,
Där jag hejdlöst rinner.
4—8) Om af mig fullt upp du har,
Jag dig många fyrkar spar,
Ja, och fyrkar vinner.
S. L.
Bokstafsgåta.
re, ona, ma, b, le, da, if, lö, a, m,
ug, eg, f, us, at, n, ta, er, n, ro, m,
pa, d.
Af ofvanstående stafvelser bildas
7 ord, hvilka beteckna: 1) maträtt,
2) stad i Böhmen, 3) schackpjäs, 4)
dryck, 5) titel, 6) fruntimmersnamn,
7) kemiskt ämne.
S. Q.
Ordförvandlingsgåta.
Rigo-eng = en blomma.
Argo-blue = en stad.
Ne-gobrig = flicknamn.
Malru-mel-tak = en inrättning som
finnes i hvarje större sjöstad.
Ina-slep = en frukt.
Tan-sa-i-oreli = ett substantiv.
Seg-el-pa-rar = ett yrke.
Begynnelsebokstäfverna, rätt gis-
sade, bilda namnet pä ett musikin-
strument.
Ringa.
Lösningar.
Initial-diaraden: Bön; bedja, ö, nöd.
Diamantgåtan :
A
U M E
ONEGA
AMERIKA
ARILD
OKA
A
Bortplocknifigsgåtan : 1) Strumpa, 2) stum-
pa, 8) stump, 4)’ stum, 5) tum, 6) tu.
Schackgåtan :
Tanke, se hur fågeln svingar
Under molnet lätt och fri ;
Äfven du har dina vingar
Och din rymd att flyga i.
Klaga ej, att du vid gruset
Som en fånge binds ännu;
Lätt som fågeln, snabb som ljuset,
Mer än båda fri är du.
Är det gladt på jorden, hvila
Bland dess fröjder, glad också;
Är det sorgligt, ila, ila
Bort till högre rymder då.
Anagrammet: 1) Etsar, 2) aster, 3) stare,
4) retas, 5) resta.
HULTHANS Cacao & Chocolad rekommenderas som den hästa och vitsordas pä det var
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
O:son G-adde, O. J. Ask samt doktor Olof Moberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
