Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 41. 11 oktober 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 I DU N 1896
P
*4
P
H
©
*d
P
H
S»
d-
Hi
O:
H
5:
P*
o
B
P
«
4
P°
H
P*
■I
H
s»
P
&
M
£
§
©
&
îj
0
©
*
O
«
©
©
5
©
©
©
erh
<
gSo
03
CD
själf bildar ett hem — med Elsa. Hon har va-
rit mycket för mig dessa lidandets dagar, ja, den
ömmaste dotter — — — Du har i dina bref ta-
lat om din principals dotter, mademoiselle Mar-
guerite. Ack Rikard, akta, akta dig för en ut-
ländsk hustru, sådana omplanteringar blifva säl-
lan lyckliga — —»
Var ej detta en fingervisning? Rikard satte
sig ned vid sitt skrifbord och stödde hufvudet
i sina händer. Han hade ej hjärta att gifva
sin moder en ny sorg. Men skulle hon icke
kunna älska Marguerite? Eller skulle han icke
kunna fästa sig vid Elsa?
Tankar tommo och tankar gingo. Visaren på
klockan hade skridit flere timmar framåt, skym-
ningen började att komma, men Rikard satt
alltjämt kvar vid skrifbordet med ansiktet doldt
i händerna. Slutligen steg han upp. Det låg
ett resigneradt uttryck öfver de bleka dragen.
Striden var utkämpad.
* *
*
Men när han stod däruppe i salongen och vän-
tade, att Marguerite skulle komma in, kände han
dock modet svika. Betjänten hade sagt, att ban-
kiren och hans dotter ännu icke slutat sin mid-
dag.
»Förlåt att jag kom så tidigt,» sade han, då
den förstnämnde efter en kort stund inträdde,
»men som ni vet måste jag tidigt i morgon läm-
na Paris.»
Bankiren tryckte hans hand.
»Det smärtar mig att mista eder,» sade han
vänligt; »det blir en kännbar förlust i arbetet,
men det blir för eder en god framtidsbana i
hemlandet — jag är öfvertygad därom. Just i
dag ha ingått oroande underrättelser angående
den firma i London, med hvilken jag haft de
största affärerna, jag motser verkligen en kritisk
tid och skulle gärna sett, att jag fått behålla min
redbare unge vän vid min sida. Men det är nu
omöjligt.»
»Jag kan ej vara nog tacksam för edert -för-
troende,» svarade Rikard, »men att stanna i
Frankrike är verkligen omöjligt för mig.»
Nu öppnades dörren och Marguerite trädde in.
Vid hennes åsyn blef Rikard ännu blekare.
Hur vacker hon var! De stora mörka ögonen
hade ett allvarligt, drömmande uttryck. Hon gick
med hastiga steg emot Rikard och räckte honom
båda sina händer.
»Jag har känt så mycket för er, sedan min
far berättat mig den förlust ni lidit.»
»Tack!»
Det bief en tystnad. Den unga flickan stod
framför honom med ett uttryck af så mycken
godhet och trofasthet öfver det mot honom upp-
lyftade ansiktet.
»Och nu reser ni ifrån oss,» fortsatte hon.
»Ja, mademoiselle Marguerite.»
Det var, som kunde Rikard ej få fram annat
än enstaka ord. Och då bankiren i detsamma
lämnade rummet för att höra, om nya underrät-
telser ingått från England, kände han det nästan
outhärdligt. Hvilket offer var det ej att slita
Marguerites ljufva bild ur hjärtat!
»Sitt ned,» sade hon vänligt, »vi skola väl
ännu hafva en treflig stund med hvarandra ! Det
blir så tomt. Ni har ju visat mig så mycken
vänlighet, och jag står så ensam som ni vet,
hvarken mor eller syskon.»
Så otvunget hon talade, då däremot han knappt
kunde behärska sina känslor. Det blef åter en
paus.
»Så tyst ni är i afton,» fortsatte Marguerite,
»Jag förstår nog, att den oväntade sorgen öfver-
väldigar eder.» Hon räckte honom åter delta-
gande sin hand. Han förde den till sina läppar
— en lång, varm kyss. Marguerite rodnade och
drog sakta handen tillbaka, men han tog den
häftigt mellan sina och kysste den ännu en gång
— vördnadsfullt och sakta.
»Mademoiselle Marguerite, det är för mig en
tung plikt att återvända till Sverige. Men det
måste ske — och det är bäst göra skilsmässan
så kort som möjligt, jag uthärdar eljes icke.» —
Plan steg upp. »Farväl, mademoiselle Margue-
rite! Tack för all er godhet mot mig!»
Han tog hennes hand, kysste den ännu en
gång och ilade ut ur rummet. i
Marguerite stod kvar några ögonblick. Därpå
gick hon med sakta steg ut ur salongen in i sitt
eget lilla rum. Hon riglade dörren för att få
vara ensam. Äfven hon hade en strid att kämpa.
Vid tågets afgång följande morgon hade såväl
bankiren som flere af kontorspersonalen infun-
nit sig för att taga farväl af den unge svenske
kontoristen. Bankiren lämnade honom ett par
små blommor, »margueriter» med en »systerlig
hälsning» från hans dotter. Och snart brusade
tåget i väg mot norden — — —
Rikard anlände lyckligt till hemmet, och han
kände verkligen en sann tillfredsställelse öfver
att kunna blifva sin moder till hjälp. Det var
dock ett vemodigt återseende. Hon var så åldrad,
den kära!
(Forts.)
–––––-*–––––-
”Iduns läkarartiklar”
Rättelse. De två tabellerna i artikeln »Om våra
födoämnen» i mr 38 (sid. 301) innehålla några
tryckfel, hvarför de här återgifvas rättade.
För 1 krona erhållas:
Födoämne
gr. närande
beståndsdelar.
Benfritt kött 291
Kött med ben 349
Spisbröd 2428
Oskummad mjölk 1000
Skummjölk 1840
Smör 576
Värmeenheter.
1912
2295
10181
5617
8272
5308
Robert Tigerstedt.
Innehållsförteckning.
Karolina Andersson; af V. (Med porträtt). — DS sista
lindlöfvet föll . . . Poem af Nanny Lundberg. — Kosor och
törnen; af Mathilda Langlet. — Skaldens syster; ett ungdoms-
minne, berättadt af François Cornée. (Ofvers. för Idun af
Philibert). — Mot julen. — Ett räd ; af Bien. — Skyldighe-
ten att vara vacker; dialog af Bfraim Rosenius. — Från I-
duns läsekrets: Från en småskollärarinna; af Nella. — En
försummad tjänare. — Ur notisboken. — Teater och musik.
— Marguerite; skiss för Idun af Ada Allen. — »Iduns läkar-
artiklar» : Kättelse. — Tidsfördrif.
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
En mycket dyrbar insats i
Den mänskliga kulturen!
Här gör man godt! Här kvittra vi
Som siskorna i buren.
Vid lykta dörrar sitta vi
Kring vår likör i gamman,
Här stöta dagens små »on dit»
Som i en brännpunkt samman.
Ett ord i Davids psaltare,
Men ingen vet dess syftning.
Kring skön plastik ett täckelse,
Bestämdt för »högre lyftning».
En känd affär, som rykte fått
Att låta med sig pruta.
Två kattdjur som, när dagen gått,
Dra ut på rof och tjuta.
Ni läst om en profet kanske
I bibliska annaler?
Hvad namn plär man gemensamt ge
Åt påfvens kardinaler?
En badort och ett adligt slott,
1 Sverige vida kända.
Hvad månget djur som vapen fått.
Hvad skeppet gör att vända.
En del utaf ett skjutgevär.
En kung uti Europa.
En fågelart bland ishafsskär,
Som flockar sig tillhopa.
En flod som Rhone tar i sin famn.
En som med Volga enas.
Och så, hvad ger man den för namn,
Som säger hvad ej menas?
En matematiskt känd figur.
Hvad oxen får fördraga.
Två väsen uti Guds natur,
Men blott i sång och saga.
Det ondas makt i Hedenhös.
Det ondas makt i våra dagar,
Som mången ofta släpper lös.
En rätt som gamarna behagar.
Förr än sitt mål Columbus fann,
En viking efter många öden,
Kom dit af slump — hvad hette han?
Hans förnamn blott är här af nöden.
En planta som är österländsk!
En plats där danskarne vi slagit:
»Tvä danske iupo för en svensk,
Se’n ryggen full af stryk de tagit.»
En sak som utgör trädets must.
En fågel som är hönsens frände.
En halfö på den tyska kust.
Ett vapen som man förr använde.
Ett landtbruksfordon, man får se
Ännu i bruk, hvad kan det heta?
En nyttig stenart, passande
På flere sätt att bearbeta.
En halfö och en stad jämväl
Af lika namn i norra zonen.
En krigsterm, gäller om en del
Af truppdispositionen.1
Ett odjur som ej skada gör,
Men som man här och där kan råka.
Ett ting som, om ni tänker åka,
Behöfves, då man spänner för.
Hur ter sig bergens höga kam?
Hvari plär man förvara piller?
En plats, där den ej slipper fram,
Som far med kolerabaciller.
Hvad är som gör din fot förtret,
Och lugnet ur din själ förjagar?
Tysk stad som vunnit ryktbarhet
Ifrån Napoleons segerdagar!
Hvad är som rummets luft förstör?
En fisk som går på botten.
En sak som till en järnväg hör.
Adjö sa’ lilla Lotten.
Anna W.
Charad.
Ett önskningsmål för Pål och Pär
Mitt första alltid var och är:
Om man det kunde — och med rätta —
I början af sitt namn få sätta!
Mitt andra är i toners rad
Den sjätte. Och i Stockholms stad
Mitt tredje kallar man ur huse!
Mitt hela — ja, för honom kruse
En och hvar — och Sverige stolt
kan vara
Att honom räkna blaDd de stores
skara.
Tant Emma.
Ifyllningsgåta.
De med * betecknade rutorna, lä-
sta uppifrån och nedåt, bilda namnet
på en blomma; begynnelsebokstäf-
verna bilda ett svenskt adelsnamn.
Äro orden rätt funna bildar rad 1)
berg i Asien, 2) del af ett förvarings-
rum, 3) bergart, 4) vetenskap, 5) fö-
doämne, 6) religiös sekt, 7) virke, 8)
elf i Sverige, 9) svensk köping.
Anna W.
Proköp.
En farlig passion, som olycka bringar,
Förblindar sitt offer och gör det till
slaf.
Hvad sjöfågeln söker, då kraftiga
vingar
Den längtande bär öfver blånande haf.
En trädgård så ijuflig, men spårlöst
försvunnen,
I tidernas början re’nmistad — knappt
vunnen.
I svenskan ett vanligt pronomen; och
sist
En buske, hvars namn du kan gissa
helt visst.
Tant Emma.
Aritmogryf.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
15 = Stad i Ryssland.
9 2 7 8 3 10 = Landskap i Sverige.
15 7 4 9 8 5 = Stenart.
3 4 7 8 11 = Fruntimmersnamn.
5 8 15 6 7 = Rofdjur.
5 13 11 15 4 = Åstadkommer myc-
ket ondt.
12 6 7 11 = Hufvudstad i Europa.
1 10 9 4 = Stad i Tyskland.
6 3 4 = Fortskaffningsmedel.
Anna W.
Lösningar.
Logogryfen: Bogspröt; bot, tro, ro, bro,
aörp, strö, stör, ros, ost, torp, gröt, torg,
spö, söt, grop, röst, bröst, Po, Ob, ptro.
Initial-charaden: Bok. 1) bro, 2) olja, 3)
krona.
Paragrammet: Idun; invalid, dekameter,
urgammal, nyfikenhet.
Palindromen: Ort — tro.
Diamantgåtan: 1) Lea, 2) alm, 3) semla.
Kapselgåtan: Harz, Var, Inn, Stade, Ida,
Jaen, Hannover, Riga, Enos, Halle, Loka,
Paris, Korint, Parma, Angri, Jutland, York,
Hven, Vermont, Sko.
Länkgåtan: Brasilien ; Bra–ras—sil—Lie
—en.
HULTHÅNS Cacao & Chocolad rekommenderas som den bästa och vitsordas på det var-
maste af professorerna hrr Joh. Lang, Seved Ribbing, Nils
Oison Gadde, O. J. Ask samt doktor Olof Uoberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:37:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1895/0332.html
